Publicerad 1906   Lämna synpunkter
BETA be3ta2 (be`ta Weste), sbst.3, r. l. f.; best. -an; pl. -or ((†) -ar Linné i VetAH 2: 89 (1741). -er Lex. Linc. (1640; under psychotrophum), Econ. annal. 1807, febr. s. 76 (: röbetter)).
Ordformer
(bett- Econ. annal. 1807, febr. s. 76 (: röbetter))
Etymologi
[jfr d. bede, mnt. bete, holl. beete, beet, biet, eng. beet, fr. bette; af lat. beta]
1) växten Beta vulgaris Lin., hvilken odlas i olika varieteter, i sht tre: rödbeta, foderbeta o. sockerbeta; varietet l. planta af nämnda växt; rot af dylik planta; efter införandet af betsockerindustrien i Sv. 1836 ofta särsk. varieteten Beta vulgaris saccharifera, sockerbeta; jfr BETE-KÅL, -ROT. Sätta, hacka, rensa l. (i södra Sv.) luka, gallra, taga upp l. plocka, nacka (afhugga hufvudet på) betor. Köra i betorna, rensa o. luckra betfält med hästhacka (jfr BETRENSARE 2). B. Olavi 52 b (1578). Beta .. är tu slagh, hwijt och rödh. Månsson Ört. 98 (1642). Hwijt Beta. Guul beta. Röd Romersk beta. Rudbeck Hort. bot. 16 (1685). Guul Rommersk Beta. Runderoff (tryckfel för Hunderoff?) beta. Därs. 18. Morötter gifva Sirup, men icke så väl Såcker som Såckerrötter och Hvita Betor. Trozelius Såcker o. sirup 15 (1771). Under Hvitbeta eller Mangolt förstår jag den stora Romerska eller Sweitzserska Betan. Fallén Fleischer Trädg. 153 (1799, 1805). P. A. Granberg i LAH 1836, s. 168 (om sockerbeta). Betornas rifning och pressning för socker-fabrikationen. Qvartalskr. f. landtbr. 1838, s. 300. Betan (Beta vulgaris) .. förekommer vild i Medelhafstrakterna. Holmström Naturl. o. landthush. 2: 155 (1889). Betan (Beta vulgaris) är en tvåårig ört, som hör till familjen Chenopodiaceæ. Elfving Kulturv. 117 (1895). Den fula betan har räddat det skånska jordbruket. Strindberg Tr. o. otr. 4: 134 (1897). Rostade och malda betor användas till inblandning i cikoria. 2 NF 3: 147 (1904). — jfr BLAD-, BRÄNNERI-, BURGUNDER-, FABRIKS-, FODER-, FRÖ-, FÄLT-, GRÖN-, HVIT-, MANGOLD-, MODER-, MODERFRÖ-, MYR-, ROT-, RÖD-, SALLAT-, SOCKER-, STAM-, STJÄLK-, STRAND-, TRÄDGÅRDS-BETA m. fl.
2) (†) växtsläktet Betonica. Cestron .. vel Cestros. Herba est, quæ et Betonica .. Beeta. Lex. Linc. (1640). Psychotrophum .. Beeter. Därs. Anm. Möjl. är ordet här felaktigt användt.
3) (†) i förb. kretisk beta: växten Emex spinosa Campd. Beta .. cretica semine spinoso. Stackligt Cretisk beta. Rudbeck Hort. bot. 18 (1685).
Sammansättningar (till 1).
Anm. Till en stor del af nedan angifna ssgr finnas direkta motsvarigheter med, i sht i äldre tid, HVITBETA l., i sht på sista tiden, SOCKERBETA ss. första ssgsled.
A: BET-AFFALL3~02 l. ~20. affallsprodukt(er) vid tillverkning af socker l. sprit af sockerbetor, vanl. använd(a) till kreatursfoder; särsk.: betmassa. Tekn. tidn. 1871, s. 219. Saftigt och billigt foder, som erhålles i form af betaffall (betmassa) från sockerfabrikerna. Forsberg Sockerb. 9 (1888, 1900).
-AFSTÅND~02 l. ~20. afstånd mellan betor(na) i betrad(en). —
-AFVERKNING~020. SFS 1873, nr 33, s. 3. Kampanjen .. (har) blifvit alltmera förkortad, så att många fabriker nu hafva slutat sin betafverkning vid jultiden. Sv:s land o. folk 712 (1901).
-AKTIE~200. aktie i betsockerbruk l. betbränneri hvilken mot förbindelse till betodling å viss areal medför delaktighet i företaget i proportion till den kontraherade betodlingens utsträckning. Teckningen af betaktier har varit så liflig, att öfver 2,000 tunnland redan äro garanterade. SDS 1894, nr 534, s. 2.
-AREAL~002. särsk. om kontraheradt område för betodling; jfr -JORD 2, JORDS-AREAL. För nästa tillvärkningsår har kontrakterats en betareal å tillsammans 56,721 tunnland. GHT 1896, nr 104 B, s. 1. Sv:s land o. folk 710 (1901).
-BAGGE ~20. (individ af) insektarten Silpha opaca Lin., hvars larv förekommer på betor. Arrhenius Jordbr. 2: 314 (1860, 1862; se under -FLUGA).
-BLAD~2. (bete- Palmberg, Bååth) jfr BETE-ÖRTS-BLAD. Kokar man Beete Blad i Watn, och läter några droppar warmpt i Öronen, stillar pijnan. Palmberg Ört. 212 (1684). Arrhenius Sockerb. 32 (1868, 1870). En hare hoppar der öronlång / Hän öfver stubben och göms i raden / Af mörkblått rodnande betebladen. Bååth N. dikt. 68 (1881).
-BLAST~2. Lundequist Landtbr. 314 (1840). Om betblastens värde såsom kreatursfoder. J. Arrhenius i LAT 1872, s. 87 (rubrik). LD 1904, nr 68, s. 3.
-BRAND~2. sjukdom på betor hvilken vanl. anses bero på parasitsvampen Phoma betæ Frank. o. hvilken angriper dels bladen, som svartna o. dö, dels roten, som därvid företer djupa rötfläckar; jfr -SKORF. Juhlin-Dannfelt (1886). 2 NF (1904).
-BRÄNNERI~002. bränneri för sprittillverkning af sockerbetor; jfr -SPRIT-FABRIK. Arrhenius Sockerb. 4 (1870).
-BRÄNNING~20. brännvinsbränning af sockerbetor. Müller Sockerb. 26 (1868). J. Arrhenius i LAT 1870, s. 226.
-BRÄNNVIN~20. brännvin som tillverkas af sockerbetor; jfr -SPRIT. Betbränvinet skiljer sig ifrån säd- och potatisbränvinet genom en mängd oljedroppar, som flyta uti detsamma och göra det rent af onjutbart äfven för den uslaste suparen. Müller Sockerb. 22 (1868).
-DRANK~2. drank som erhålles ss. biprodukt vid tillverkning af betbrännvin. Müller Sockerb. 23 (1868).
-FABRIK~02. betsockerfabrik. Grönberger Hvitbet. 11 (1872). GHT 1896, nr 124 A, s. 2.
-FERIER~200, pl. skolferier (vid folkskolor) under betskörden, afsedda att bereda barnen tillfälle att taga del i betupptagningen. SDS 1904, nr 278, s. 2.
-FLUGA~20. (individ af) flugarten Antomyia betæ Scholz, hvars larv förekommer på betor. Larverna till Betflugan .. och Betbaggen .. skada stundom de späda betplantorna. Arrhenius Jordbr. 2: 314 (1860, 1862). Betflugan .., en 10 mm lång, ljusgrå fluga, som lägger sina små, hvita ägg på undre sidan af betbladen. Holmström Naturl. o. landthush. 2: 119 (1889).
-FOLK~2. arbetsfolk som sysselsättes vid betodlingen. SDS 1899, nr 195, s. 4. LD 1905, nr 226, s. 2.
-FRAKT~2. Betfrakterna betalas än ensamt af jordbrukaren, än ensamt af fabrikerna, än delas de .. dem emellan. SDS 1904, nr 38, s. 2.
-FRÖ~2. (bete- Lundell (1893; jämte betfrö)) jfr -KAPSEL. Juhlin-Dannfelt 30 (1886). Betfröna äro .. ej frön utan skenfrukter eller fröhufvud med 2—4 frön i hvarje. B. Jönsson i LAHT 1894, s. 270. särsk. koll. Müller Sockerb. 29 (1868). Betfröet såddes den 30 maj. C. G. Eggertz i LAHT 1894, s. 198.
-FRÖ-HUFVUD—0~20. B. Jönsson i LAHT 1894, s. 346.
-FRÖ-LÄGGARE—0~200, r. l. m. betfrösåningsmaskin. SDS 1896, nr 75, s. 3. SFS 1902, nr 134, s. 4.
-FRÖLÄGGNINGS-MASKIN—010~02. betfrösåningsmaskin. Tidskr. f. landtm. 1893, Annonsbl. nr 13, s. 2. Forsberg Sockerb. 68 (1894; i annons).
-FRÖ-ODLING—0~20. En .. rationelt bedrifven betfröodling. P. Klason i LAHT 1892, s. 87.
-FRÖ-ODLINGS-STATION—010~02. Vid betfröodlingsstationerna låter man olika sorters betor bilda artblandningar med hvarandra, och därpå undersökes, hvilken korsning som lämnar de bästa betorna. 2 Uppf. b. 4: 505 (1899).
-FRÖ-SÅNINGSMASKIN—0~1002. jfr -FRÖ-LÄGGARE, -FRÖLÄGGNINGS-MASKIN, -FRÖ-SÅMASKIN, -SÄTTARE, -SÄTT-MASKIN. Tidskr. f. landtm. 1887, Annonsbl. nr 18, s. 2.
-FÄLT~2. jfr -JORD 2, -LAND, sbst.2 Arrhenius Sockerb. 32 (1868, 1870). Betfälten ha börjat taga lofven af de böljande sädesfälten. Quennerstedt Tal v. sommark. 1902, s. 3.
-GALLRING~20. gallring af (de 6 à 10 cm. höga) betplantor(na) vid hvilken en del af plantorna uppryckes för att de öfriga i raderna skola ha tillräcklig plats att växa. Tidskr. f. landtm. 1900, s. 391.
-GREP~2. (tvågrenad) stålgrep till betupptagning; jfr -UPPTAGARE 2. Alnarps inv. 16 (1892). SDS 1900, nr 41, s. 2.
-GRÖT~2. (förr) gröt af kokta o. rifna betor som erhålles ss. mellanprodukt vid betafverkning (efter pressmetoden; jfr -PRESS). Müller Sockerb. 14 (1868).
-HACKA~20. (i allm. hand)hacka som användes till rensning af betfält. Forsberg Sockerb. 70 (1894). Fyrradig bethacka. Lund 1895, nr 25, s. 1.
-HUFVUD~20. öfre ända(n) på en beta; jfr -NACKE. Grönberger Hvitbet. 10 (1872). LD 1904, nr 68, s. 3.
-HÖG~2. hög af betor; särsk. hög i hvilken betor kastas på betfältet vid upptagningen; äfv.: betstack. Arrhenius Sockerb. 34 (1868, 1870).
-INSPEKTÖR~002. person som har uppdrag (af sockerbruk) att tillse att betodlare vid odlingen iakttaga betkontraktens föreskrifter. LD 1906, nr 79, s. 2.
-INSTRUKTÖR~002. person som har uppdrag (af sockerbruk) att lämna anvisningar för odling af betor. Nilsson Sockerb. 18 (1905).
-JORD~2. jfr -ODLINGS-JORD.
1) jord som lämpar sig för betodling. T. Olbers i Sv. mossk.-fören. tidskr. 1889, s. 222. En kalkrik lättlera, hvilande på ler- eller märgelbotten och liggande i varmt läge, är .. den yppersta betjorden. H. Juhlin-Dannfelt i Landtbr. bok 2: 434 (1901).
2) jord på hvilken betor odlas; jfr -FÄLT. Arrhenius Sockerb. 19 (1868, 1870). Tidskr. f. landtm. 1897, s. 131. särsk. jord på hvilken odlaren (vanl. gm kontrakt med betsockerfabrik) förbundit sig att odla betor; jfr -AREAL o. -JORDS-AREAL. Teckning af aktier och garanterad betjord. A. J. Roman i Sk. ing.-klubbens årsskr. 1892, s. 18.
-JORDS-AREAL —0~102. särsk. om kontraheradt område för betodling; jfr -AREAL. Stadg. f. Arlöfs betodlarefören. 3 (1904).
-KAFFE~20. kaffe som kokas på sockerbetor hvilka skurits i tärningar, torkats (i ugn) o. rostats (i kaffebrännare). Betkaffe begagnas temligen allmänt af Tysklands fattigare befolkning. Müller Sockerb. 12 (1868).
-KAMPANJ~02. [jfr t. zuckerkampagne] tid under hvilken betafverkning pågår vid betsockerfabrik; sockerkampanj. GHT 1896, nr 104 B, s. 1. Undertecknad .. förbinder sig härmed att .. årligen i tre år för betkampanjerna 1905—6, 1906—7 och 1907—8 å (egendomen N.) .. odla och till Malmö Sockerfabriks Aktiebolag vid vågen i (N.) .. leverera hvitbetor från .. (så o. så många) hektar. Kontr. m. Malmö sockerfabr. aktieb. 1905—1907, s. 1. —
-KAPSEL~20. betfrö. En vanligen 1—6-fröig fruktsamling, kallad ”betkapsel” eller ”betfrö”. H. Juhlin-Dannfelt i Landtbr. bok 2: 431 (1901).
-KNIF~2. knif som användes (vid betupptagning) till att afskära l. afhugga blast, hufvud o. rotspetsar på betor. Alnarps inv. 21 (1892). Betknifvar .., grofva och klenare, raka och krökta. Forsberg Sockerb. 70 (1894; i annons).
-KONTRAKT~02. kontrakt mellan betsockerfabrik o. betodlare om odling af sockerbetor (på viss areal; se sista ex. under -KAMPANJ). SD(L) 1904, nr 321, s. 7.
-KULTUR~02. betodling. Qvartalskr. f. landtbr. 1839, s. 5. Vid intensiv betkultur. H. Juhlin-Dannfelt i Landtbr. bok 2: 437 (1901).
-KUNG~2. (hvard. o. skämts.) person som tagit gallring, rensning o. d. å en större betareal på entreprenad. —
-KÅL. (be(e)t- Franckenius Spec A 4 b (1638; uppl. 1659: Betekåål), Lind (1749; under mangold); bete- L. P. Gothus Pest. 80 b (1623), Roberg Beynon 59 (1709, 1727) m. fl.) (†) växten Beta vulgaris Lin., beta. L. P. Gothus Pest. 80 b (1623). Hwijt Beet kåål. Rödh Beet kåål. Franckenius Spec. A 4 b (1638). Lex. Linc. (1640; under beta). Bet-kål, hvit-beta. Lind (1749; under mangold).
-KÅL-SÅD. (betekåls sodh) (†) soppa på betor. L. P. Gothus Pest. 80 b (1623).
-LADA~20. jfr -MAGASIN. 2 Uppf. b. 4: 506 (1899).
-LAND~2, sbst.2 (mindre) betfält. Ner. alleh. 1896, nr 20, s. 3. Lagerlöf Holg. 23 (1906).
-LASS~2. (häst)lass betor. DN 1906, nr 12912, s. 1.
-LASTNINGS-GREP—00~2. Forsberg Sockerb. 70 (1894; i annons).
-LEVERANS~002. A. J. Roman i Sk. ing.-klubbens årsskr. 1892, s. 19. Nilsson Sockerb. 14 (1905).
-LOSSARE~200, r. l. m. betlyftningsmaskin. SDS 1892, nr 441, s. 1. NF 19: 799 (1896).
-LUKARE~200. (i södra Sv.) betrensare (se d. o. 1). —
-LUKERSKA~200. (i södra Sv.) betrenserska. Arbetet 1906, nr 158, s. 4.
-LUKNING ~20. (i södra Sv.) betrensning. —
-LYFTARE~200, r. l. m. betlyftningsmaskin. 150 tunnland (betor) voro lösgjorda medelst betlyftare (på en gård i Östergötl.). J. G. Swartz i LAT 1873, s. 263.
-LYFTNINGS-MASKIN—10~02. maskin som användes vid betupptagning för att lösgöra betorna i jorden, så att de med lätthet kunna uppryckas; jfr -LOSSARE, -LYFTARE, -PLOG 2. J. G. Swartz i LAT 1873, s. 259. A. Sjöström i Tidskr. f. landtm. 1897, s. 317.
-MAGASIN~002. betlada. Betmagasinet — d. v. s. förvaringsrummet för betorna innan de kastas i tvätten. Grönberger Hvitbet. 10 (1872).
-MASSA~20. restprodukt vid betafverkning efter frånskiljande af socker o. melass; jfr -SNITSEL. LAT 1872, s. 85. Den urlakade snitseln eller ”betmassan” .. transporteras (från diffusörerna) upp till snitsel- eller masspressarna, där den befrias från en del vatten för att blifva lämpligare till kreatursfoder. 2 Uppf. b. 4: 509 (1899).
-MELASS~02. melass som erhålles af sockerbetor (ss. biprodukt vid tillverkning o. restprodukt vid raffinering af råsocker); vanl. använd till kreatursfoder, stundom till spritfabrikation, sirapstillverkning m. m. Müller Sockerb. 23 (1868). 2 Uppf. b. 4: 523 (1899).
-MELASS-BRÄNNVIN—01~20. melassbrännvin. 2 Uppf. b. 4: 526 (1899).
-MOS~2. (förr)
1) pressling, betmassa. Att göda oxar med drank och betmos. Tekn. tidn. 1871, s. 239.
2) mos som kokats af krossade betor o. krossad frukt, i sht äpplen. Arrhenius Sockerb. 7 (1870).
-MÖGEL~20. (askgrått l. gulaktigt) mögel på betblad beroende på en svampsjukdom som framkallas af svampen Peronospora Schachtii Fuckel.; krussjuka på betor. E. Henning i Meddel. fr. landtbr.-styr. 1895, nr 11, s. 16. H. Juhlin-Dannfelt i Landtbr. bok 2: 199 (1900). 2 NF (1904).
-NACKE~20. (hvard.) bethufvud. —
-NEMATOD~002. betål. Juhlin-Dannfelt (1886). Betnematoden .., en trikinartad rundmask. 2 Uppf. b. 4: 160 (1899).
-ODLANDE~200, p. adj. I de betodlande trakterna. H. Juhlin-Dannfelt i Landtbr. bok 2: 430 (1901).
-ODLAR-—10~ l. -ODLARE-FÖRENING—100~020. Skånes betodlareföreningars centralstyrelse. PT 1904, nr 212 A, s. 3.
-ODLING~20. jfr -KULTUR Qvartalskr. f. landtbr. 1839, s. 5. Den uppluckring och högt uppdrifna mekaniska bearbetning af jorden, som betodlingen gör nödvändig. Uppf. b. 5: 57 (1874). Betodlingen och sockerkampanjen (vid Sv:s första betsockerfabrik) ha sålunda antagligen börjat 1837. P. Klason i LAHT 1892, s. 80. särsk. konkretare. (Betodlaren) måste .. företaga resor för att lära känna andra betodlingar. C. G. Zetterlund i LAT 1867, s. 284.
-ODLINGS-DISTRIKT—10~02. Hvarje fabriks betodlingsdistrikt. A. J. Roman i Sk. ing.-klubbens årsskr. 1892, s. 18.
-ODLINGS-HEKTAR—10~02. För hvarje betodlingshektar (erlägger medlem årligen) .. en afgift af 40 öre. Stadg. f. Arlöfs betodlarefören. 3 (1904).
-ODLINGS-JORD—00~2. = -JORD; särsk. = -JORD 2. Stadg. f. Arlöfs betodlarefören. 5 (1904).
-PLANTA~20. Arrhenius Sockerb. 24 (1868, 1870). Nilsson Sockerb. 11 (1905).
-PLOCKARE~200. betupptagare (se d. o. 1).
-PLOCKAR—10~ l. -PLOCKARE-KASERN—100~02. Arbetet 1906, nr 187, s. 4.
-PLOCKERSKA~200. betupptagerska. —
-PLOCKNING~20. betupptagning. Betplockningen utföres vanligen på ackord. N. Vexiöbl. 1906, nr 118, s. 2. —
-PLOG~2.
1) (föga br.) plog afsedd att användas till plöjning af betfält. LAT 1867, s. 242.
2) betlyftningsmaskin (jfr ex. från 1900 under -UPPTAGARE 2). Tidskr. f. landtm. 1880, s. 144.
-PRESS~2. (förr) (hydraulisk) press att pressa sockersaft ur sockerbetor (efter den i sht på 1850- o. 1860- talen brukliga, numera föråldrade pressmetoden). Müller Sockerb. 18 (1868).
-PROF~2. prof(exemplar) af betor (från viss odlingsplats), i sht för analys med hänsyn till sockerhalt(en). C. E. Bergstrand i LAT 1869, s. 377. A. J. Roman i Sk. ing.-klubbens årsskr. 1892, s. 15.
-RAD~2. rad i hvilken betor sås l. växa (på betfält). J. G. Swartz i LAT 1873, s. 259. E. Henning i Meddel. fr. landtbr.-styr. 1895, nr 11, s. 23.
-RENSARE~200, i bet. 1 m., i bet. 2 r. l. m.
1) (manlig) person som rensar betfält; jfr -LUKARE.
2) redskap, i sht hästhacka, att rensa betfält med. SDS 1895, nr 92, s. 4. LD 1905, nr 60, s. 1.
-RENSERSKA~200. kvinna som rensar betfält; jfr -LUKERSKA.
-RENSNING~20. rensning af betfält; jfr -LUKNING.
-ROST~2. sjukdom på betor framkallad af betrostsvamp. Fries Brand o. rost 36 (1821). H. Juhlin-Dannfelt i Landtbr. bok 2: 198 (1900).
-ROST-SVAMP—0~2. rostsvampen Uromyces betæ Pers. J. Eriksson i LAHT 1899, s. 73.
-ROT~2. (beta- Månsson Träg. 34 (1643). bete- B. Olavi, Månsson Träg. 27 (1643), Palmberg)
1) beta.
a) [jfr holl. beetwortel, eng. beetroot] (†) växten Beta vulgaris Lin. (med tanke särsk. på roten). (Mot hufvudvärk) tagh een färsk Bete root .., stööt then små, och sätt j näsan. B. Olavi 3 a (1578). Äter man Beterötter sedan man haar ätit Hwijtlöök, så förtager thet des .. Lucht. Palmberg Ört. 211 (1684).
b) (numera föga br.) om rotdelen af en betplanta. Jord föres med hackan öfver betrotens öfre del. O. Nylander i LAT 1868, s. 152.
2) (nedre) rotspets af beta, betsvans; birot af beta. Grönberger Hvitbet. 10 (1872). De många fina betrötterna .., som förekomma i myckenhet ända upp i ytan å hvarenda punkt mellan raderna. Forsberg Sockerb. 44 (1888, 1894).
-RÖTA~20. sjukdom på betor förorsakad af svampen Rhizoctonia violacea Tul.; rödröta på betor. Juhlin-Dannfelt (1886).
-SAFT~2. (bete- Palmcron) (socker-) saft af betor. Palmcron Sund. sp. 298 (1642). H. Juhlin-Dannfelt i LAT 1862, s. 194. Saftfabriker, där afverkningar icke (sträcka sig) längre än till framställande af betsaft. LD 1904, nr 143, s. 2.
-SIRAP ~20. sirap som beredes af betor. Den sockerrika melassen (betsyrapen). Müller Sockerb. 15 (1868). 2 Uppf. b. 4: 526 (1899).
-SJUK~2. om jord: bettrött på grund af förekomst af betålar. H. Juhlin-Dannfelt i Landtbr. bok 2: 244 (1900).
-SKATT ~2. skatt på betor (som användas till betsockertillverkning). Grönberger Hvitbet. 4 (1872). En betskatt, som beräknats efter betornas sockerhalt (har utgått i Sv. sedan 1873). Sv:s land o. folk 710 (1901).
-SKJUL~2. flyttbar(t) skjul l. skärm som uppställes på betfält till skydd (mot vinden) för betupptagare, i sht för person som afblastar betor; jfr -SKÄRM. Alnarps inv. 20 (1892).
-SKORF~2. betbrand. Betskorf är en af de farligaste och mest ödeläggande af betans sjukdomar. E. Henning i Meddel. fr. landtbr.-styr. 1895, nr 11, s. 18. H. Juhlin-Dannfelt i Landtbr. bok 2: 200 (1900).
-SKÄRM~2. jfr -SKJUL.
-SKÄRMASKIN~002. betskärningsmaskin. 1 betskärmaskin ”snitselmaskin”. Müller Sockerb. 34 (1868).
-SKÄRNINGS-MASKIN —10~02. maskin för betornas sönderskärning vid betsockerfabrik; jfr -SKÄRMASKIN. 2 Uppf. b. 4: 508 (1899). PT 1905, nr 23 A, s. 1.
-SKÖRD~2. Qvartalskr. f. landtbr. 1839, s. 14. Då betskörden i nästa månad (dvs. oktober) tager sin början, kommer trafiken å de skånska järnvägarna högst väsentligt att ökas. PT 1905, nr 218 A, s. 3. särsk. konkret. Goda betskördar. Arrhenius Sockerb. 11 (1870). SDS 1904, nr 38, s. 2.
-SNITSEL~20. strimla af i maskin sönderskuren beta; i sht koll. om af betskärningsmaskin sönderskuren massa; jfr SOCKER-SNITSEL samt -MASSA. Müller Sockerb. 15 (1868). Affallet från betsockerfabrikerna utgöres af pressling och betsnitsel, som man med fördel kan använda såsom kreatursfoder. C. E. Bergstrand i LAT 1870, s. 15. Om betsnitsel och betmassa. Forsberg o. Weibull (1905; boktitel).
-SNÄCKA~20. tekn. uppfordringsapparat vid sockerbruk medelst hvilken betorna föras från svämrännan till bettvätten; jfr -TRANSPORTÖR. Tekn. tidskr. 1898, A. K. s. 10.
-SOCKER~20. socker tillverkadt af betor. LAT 1867, s. 244. Först 1808 lyckades Delessert i sitt raffinaderi vid Passy nära Paris att i stort erhålla betsocker. P. Klason i LAHT 1892, s. 68.
-SOCKER-BRUK—00~2. betsockerfabrik. Müller Sockerb. 33 (1868). P. Klason i LAHT 1892, s. 68.
-SOCKER-FABRIK—00~02. fabrik för tillverkning af betsocker; jfr -FABRIK, -SOCKER-BRUK. Uti Sverige finnas .. ej mera än 2:ne betsockerfabriker. C. G. Zetterlund i LAT 1867, s. 272. Initiativet till grundandet af en svensk betsockerfabrik togs af .. grefve N. A. Barck (1836). P. Klason i LAHT 1892, s. 80. Under kontinentalsystemets tid, då tillförseln af kolonialsocker var försvårad, uppstodo i Frankrike betsockerfabriker. H. Juhlin-Dannfelt i Landtbr. bok 2: 430 (1901).
-SOCKER-FABRIKATION—00~1002 l. ~0102. jfr -SOCKER-TILLVERKNING. Då betsockerfabrikationen i vårt land ännu är så godt som okänd. H. Juhlin-Dannfelt i LAT 1862, s. 194. P. Klason i LAHT 1892, s. 70.
-SOCKER-INDUSTRI—00~102. AB 1869, nr 73, s. 1. SDS 1904, nr 38, s. 2.
-SOCKER-PRODUKTION—00~102. jfr -SOCKER-TILLVERKNING. P. Klason i LAHT 1892, s. 69.
-SOCKER-TILLVERKNING—00~020. jfr -SOCKER-FABRIKATION, -SOCKER-PRODUKTION. Uppf. b. 3: 226 (1873). De första, men misslyckade försöken med betsockertillverkning (i Sv.) gjordes 1836, då den första hvitbetssockerfabriken anlades vid Malmö. H. Juhlin-Dannfelt i Landtbr. bok 2: 430 (1901).
-SORT~2. jfr -VARIETET. Qvartalskr. f. landtbr. 1839, s. 13. De nyare, sockerrikare betsorterna. H. Nathorst i Tidskr. f. landtm. 1897, s. 93.
-SPADE~20. (liten stål)spade för betupptagning (jfr ex. från 1900 under -UPPTAGARE 2). Alnarps inv. 21 (1892).
-SPRIT~2. sprit som tillverkas af betor; jfr -BRÄNNVIN. Arrhenius Sockerb. 7 (1870). SDS 1897, nr 62, s. 1.
-SPRIT-FABRIK—0~02. jfr -BRÄNNERI. SDS 1897, nr 62, s. 1.
-STACK~2. hög l. stack i hvilken betor uppläggas till förvaring; jfr -HÖG o. -STUKA. C. G. Zetterlund i LAT 1867, s. 284. Betstackarna (böra) läggas på högländt ställe. Arrhenius Sockerb. 36 (1868, 1870).
-STUKA~20. (i vissa delar af Sv.) jfr -STACK. Man bör för betstukorna välja en torr plats … Gropen bör vara 50 centimeter djup … Betorna nedläggas på det sätt, att hufvudena vändas uppåt. AB(L) 1895, nr 279, s. 2.
-SVANS~2. benämning på den nedersta smala fortsättningen af en betplantas rotdel; äfv. om gröfre birot till en beta; jfr -ROT 2.
-SVÄMMA~20. tekn. svämränna med rinnande vatten (vid sockerbruk) gm hvilken betorna föras från betladan in i fabriken. Från betsvämmorna .. transporteras betorna till två tvättar. Tekn. tidskr. 1897, A. K. s. 3. SDS 1899, nr 506, s. 1.
-SÄTTARE~200, r. l. m. betfrösåningsmaskin. —
-SÄTTMASKIN~002. betfrösåningsmaskin. SDS 1895, nr 92, s. 4.
-TRANSPORTÖR~002. tekn. uppfordringsverk vid sockerfabrik medelst hvilket betorna föras från svämrännan till bettvätten l. från bettvätten till betskärningsmaskinen; jfr -SNÄCKA. 2 Uppf. b. 4: 508 (1899).
-TRÖTT ~2. [efter t. rübenmüde] om jord: som ej längre förmår gifva en god betskörd (på grund af att den för ofta brukats till betodling l. att den innehåller betålar; jfr -SJUK). Tekn. tidn. 1871, s. 406. Under (betnematodlarvernas) .. angrepp gulnar betblasten, .. rotens utveckling hämmas .., och jorden blir ”bettrött”. Juhlin-Dannfelt 34 (1886). Jord, som genom ofta återkommande betodling blifvit hvad man kallar ”bet-trött”. H. Nathorst i Tidskr. f. landtm. 1897, s. 93.
-TRÖTTHET~02 l. ~20. [efter t. rübenmüdigkeit] H. Juhlin-Dannfelt i LAHT 1884, s. 178. Huru mycket tal var ej i Tyskland för trettio år sedan om jordens utsugning af betorna, om den s. k. bettröttheten. P. Klason Därs. 1892, s. 71. (Betnematoden) föranleder jordens s. k. bettrötthet, som visar sig däruti, att plantorna upphöra att växa och blifva förkrympta. 2 Uppf. b. 4: 160 (1899).
-TVÄTT~2. särsk. konkret: tekn. apparat för betornas tvättning vid fabrik med betafverkning; jfr -TVÄTTNINGS-MASKIN. P. Klason i LAHT 1892, s. 67. Bettvättarna voro .. af .. olika konstruktioner. Tekn. tidskr. 1898, A. K. s. 10.
-TVÄTTNINGS-MASKIN—10~02. bettvätt. Müller Sockerb. 34 (1868).
-TÅG~2. (extra gods)tåg lastadt med betor. —
-UPPTAGARE~0200, i bet. 1 m., i bet. 2 r. l. m.
1) (manlig) person som tager upp betor; jfr -PLOCKARE. Forsberg Sockerb. 41 (1894, 1900).
2) redskap för betupptagning. Alnarps inv. 20 (1892; om betgrep). De redskap som vid upptagningen vanligen användas äro en tvåhornig stålgrep, eller en liten stålspade. Å vissa orter, synnerligast i utlandet, användas ofta för betornas uppkörning särskildt konstruerade dyrbara maskiner eller också för detta ändamål inrättade plogar. Alla dessa redskap och maskiner benämnas helt enkelt betupptagare. Forsberg Sockerb. 41 (1894, 1900).
-UPPTAGERSKA~0200. jfr -PLOCKERSKA. SDS 1892, nr 488, s. 2.
-UPPTAGNING~020. jfr -PLOCKNING. Maskinen framträder med anspråk att medelst dragkraft kunna utföra alla de arbeten vid betupptagning, som hittills verkställts med handkraft d. v. s. att upplyfta, uppdraga, afskära och hopsamla betorna. Tidskr. f. landtm. 1880, s. 419. SDS 1892, nr 488, s. 2.
-UPPTAGNINGS-MASKIN—010~02. jfr -UPPTAGARE 2. Tidskr. f. landtm. 1880, s. 418. En del enkla betupptagningsmaskiner användas rätt mycket af de mindre jordbrukarna. S. Forsberg i LAHT 1897, s. 247.
-VAGN~2. (i sht järnvägs)vagn som är lastad med l. afsedd för transport af betor. —
-VARIETET~0002 l. ~0102. jfr -SORT. Den bästa betvarietet för sockerfabrikanten är den hvita Schlesiska. Qvartalskr. f. landtbr. 1839, s. 17.
-VÅG~2. Från och med måndagen den 3 Oktober emottagas betor vid våra betvågar. SDS 1892, nr 439, s. 4 (annons från sockerfabrik).
-ÅL~2. [jfr t. rübenälchen] trådmasken Heterodera Schachtii Schmidt som förekommer på betor; jfr -NEMATOD samt -TRÖTTHET. Betålen har såsom parasit på betor anställt stor skada inom de intensivt betodlande distrikten i sydligare länder, men har ej ännu iakttagits på denna växt i Sverige. H. Juhlin-Dannfelt i Landtbr. bok 2: 245 (1900).
B (†): BETA-ROT, se A.
C (numera bl. bygdemålsfärgadt): BETE-BLAD, -FRÖ, -KÅL, -KÅL-SÅD, -ROT, -SAFT, se A.
-ÖRTS-BLAD. (†) betblad. Then som hafwer Hårlop (dvs. för hvilken håret faller af), warder medh Beteörtz bladh, helader om thet lägges vppå såsom ett Plåster. Månsson Ört. 99 (1628, 1642).

 

Spalt B 1904 band 3, 1906

Webbansvarig