Publicerad 1903   Lämna synpunkter
BEREDNING bere4dniŋ, i Sveal. äfv. 032 (bere´dning Weste; berèdning Almqvist), r. l. f. (m. Sahlstedt); best. -en; pl. -ar.
vbalsbst. till BEREDA. jfr FÖR-, TILL-BEREDNING. — särsk.
1) till BEREDA 1. Beredning af ull, af silke. Dalin (1850). Beredningen af sådana (ackumulator-) plåtar uppgifves ske jämförelsevis hastigt. 2 Uppf. b. 3: 103 (1896). jfr LIN-, ULL-BEREDNING. — särsk.
a) till BEREDA 1 a; appretering. Kamgarnsvarornas beredning är enklare än de klädesartades. 2 Uppf. b. 8: 344 (1900). — jfr KLÄDES-BEREDNING.
b) till BEREDA 1 b. Beredning af skinn, af hudar. Dalin (1850).
c) till BEREDA 1 d. Med beredning förstås (vid vinfabrikation) att genom tillsättande af något ämne göra vätskan klar. Beredning är således detsamma som klarning. Det kallas äfven sköning. Leufvenmark Vin. o. spir. 1: 116 (1869).
d) till BEREDA 1 f. J. G. Oxenstierna 2: 74 (1796, 1806).
e) skogsv. Cnattingius (1873, 1894; se under BEREDNINGS-HUGGNING).
f) (†) till BEREDA 1 h. G. I:s reg. 16: 421 (1544). Den Engelske flottan, hvilken der så lenge haffuer sagts att vara i beredningh och nu ähr ferdigh. G. Oxenstierna i Oxenst. brefv. 3: 85 (1625).
2) till BEREDA 2: framställning, tillverkning; jfr BEREDELSE 1. Biträda .. vid de der (dvs. i apotekets laboratorium) förekommande beredningar. Regl. f. apot. 12 Febr. 1799, § 6. Då stångjernet. hvarken vid dess beredning eller bearbetning, kan fås i fullkomligt flytande tillstånd. Almroth M. tekn. 10 (1838). Om beredningen sker af sämre råämnen. Dalin (1850). Beredning af socker. Arrhenius Sockerb. 15 (1870). N. E. Engström i Tidskr. f. landtm. 1900, s. 394. jfr KOMPOST-, KORF-, LIM-, MALT-, OST-, SMÖR-, SOCKER-, SPRIT-BEREDNING m. fl. — närmande sig bet.: framställnings-, tillverkningssätt (jfr a slutet). Fosforen upptäcktes 1669 .. af en .. köpman .., som länge höll dess beredning hemlig. Berzelius Kemi 1: 184 (1808, 1817). — särsk.
a) till BEREDA 2 a. Beredningen af s. k. ofvanläder. NF 10: 406 (1886). — framställnings-, tillverkningssätt. Sulläder, groft, prima med svensk beredning. Tidn. f. lev. 1902, nr 2, s. 2. — jfr JUFT-, KARDUAN(S)-, LÄDER-BEREDNING m. fl.
b) (i sht i skriftspr.) till BEREDA 2 b: tillagning. Der inne drack man kaffe .., / En dryck, som både turk och kristen tar, / Fastän de skilja sig i dess beredning. Strandberg 3: 369 (1854).
c) till BEREDA 2 d. — jfr NÄRINGS-BEREDNING.
d) (numera i sht farmak.) konkret om af olika ingredienser framställd(t) produkt l. preparat (särsk. läkemedel). Pasteybakare kalla denne Beredning Såckerrijsz. Rålamb 14: 113 (1690). Nyblæus Pharm. 16 (1846). Laboratoriet är arbetslokalen för sådana beredningar, som få hållas i förråd och ej lämpa sig för tillredning i officinen. Ahlberg Farm. tekn. 9 (1899).
3) (numera föga br. utom i b) till BEREDA 6: förberedelse. Afvittringar hafva .. blifvit verkställda eller äro under beredning i de storskiftade Vesterdals-socknarna. Järta Kopparb. 58 (1823, 1826). — (†) konkretare: förberedande mått o. steg; ansats, begynnelse. De redan gjorde dyrbara beredningar till en förnuftig hushåldning. Höpken 2: 78 (1747). Denna beredning till en fri förnuftsodling utgick ifrån de Franska Philosopherne. Ehrenheim Fys. 165 (1822). — särsk.
a) (numera knappast br.) tonk. till BEREDA 6 d. SP 1779, s. 398.
b) (fullt br.) till BEREDA 6. e. Civ. instr. 413 (1773). SFS 1883, nr 59, s. 9. De svenske ministrarne kunna intet nämnvärdt besluta på egen hand, endast vidtaga åtgärder för regeringsärendenas behöriga beredning. Fahlbeck i Statsvet. tidskr. 1901, s. 231. — konkret: kommitté l. utskott som har att bereda ärenden af visst slag o. d.; ofta elliptiskt i st. f. ssg i hvilken ordet ingår ss. sista led. (Kongl. Maj:ts) tilförordnade Beredningar. Civ. instr. 443 (1801). Saken ligger nu i beredningen, der den förmodligen blir liggande i min .. lifstid. Tegnér Bref t. Wing. 16 (1831; om Rikets allm. ärenders beredning). Stadsfullmäktige tillsatte därpå en beredning, som skulle yttra sig öfver byggnadsnämndens förslag. Tekn. tidskr. 1897, A. B. s. 25. jfr BEVILLNINGS-, JÄRNVÄGS-, KRIGS-, LAG-, STATS-, STATSRÅDS-BEREDNING m. fl. särsk. (förr) i uttr. Rikets allmänna ärenders beredning (i icke officiell stil vanl. Allmänna beredningen), benämning på en 17891840 fungerande institution som hade att upptaga o. bereda vissa administrativa o. judiciella mål, innan de till slutligt afgörande föredrogos inför konungen. Til föredragning hos Konungen uti Stats-Rådet skola Ärenderne .. beredas af den föredragande Stats-Secreteraren .. samt Åtta skicklige och oväldige Män, fyra af Frelse och fyra af Ofrelse Stånd. Dem förordne Konungen at utgöra Rikets Allmänna Ärenders Beredning. RF 1809, § 10. Man måste .. vara betänkt på en annan auctoritet, som motsvarar Allm(änna) Beredningen. Ad. prot. 1840, 6: 49. jfr: Riks-Råds Embetet är vordet aldeles afskaffat, och Ofrelse-Män .. insatte i åtnjutande af den samhälls-rättigheten, at .. vid Rikets Allmänna Ärenders Beredning, med sine .. Rådslag biträda. Sv:s R:s ständers besl. 1792, s. D 1 b.
4) till BEREDA 7: beredelse (se d. o. 5). — särsk.
a) (föga br.) till BEREDA 7 b. Den vidsträckta underbygnad han ärhållit i sin ungdom, gjorde honom, utan vidare beredning, skicklig at inträda i Kyrkans tjenst. Ödmann Åm. i VetA 15 (1796).
b) (†) till BEREDA 7 c, d β. Een Christeligh beredningh moot then yttersta dagen. P. Erici 1: 14 a (1582). S. Nicolai Likpred. öfv. Beningen E 1 b (1646). — konkretare: tillstånd(et) att vara beredd; jfr BEREDSKAP 2 b slutet. Wij .. skolom .. fly all säkerheet och sömpnachtigheet, oc wara vthi godh bereedning, at vndfå honom (dvs. Kristus) på hwadh dagh och stund han kommandes warder. Rudbeckius 2 Pred. D 3 b (1622, 1637).
c) (föga br.) till BEREDA 7 d α. Sinnenas beredning på en blifvande förändring är nödvändig. Dalin (1850).
Ssgr: (3 b) BEREDNINGS-AFDELNING030~020. Till någon af (de två af krigsbefälet l. arméns fullmäktige valda) beredningsafdelningarne (remitteras) de (ärenden), som angå förändringar eller tillägg i .. (ofvannämnda) föreskrifter. SFS 1893, nr 108, s. 7.
-ARBETE~020, äfv. ~200. särsk. (föga br.) till 3. Det .. grundliga beredningsarbete .., hvilket egnades åstadkommandet af en tidsenlig strafflag. L. Mechelin i Finland 117 (1893).
(3 b) -DISTRIKT~02. distrikt som en bevillningsberednings verksamhet omfattar. Bevilln. 1812, s. L 3 a. Hvarje kommun skall i allmänhet utgöra ett beredningsdistrikt. SFS 1892, nr 44, s. 15.
(1 a) -FÖRMAN ~20 l. ~02. tekn. förman som leder appreteringsarbetet vid klädesfabrik o. d.; jfr -MÄSTARE. PT 1901, nr 84 A, s. 3.
(1 e) -GALLRING~20. skogsv. = -HUGGNING. Cnattingius 39 (1874, 1894).
(1 e) -HUGGNING~20. skogsv. jfr -GALLRING, -HYGGE. Björkman Skog. 64 (1868). Beredning, Beredningshuggning, borttagande af äldre, öfverskärmande träd, som hindra ungskogens fortkomst, eller ett skogsbestånds bringande till mera likformighet och jemnhet genom att borttaga sådana träd, som äro främmande för beståndets hufvudkarakter. Cnattingius (1873, 1894). SFS 1894, nr 17, s. 9.
(1) -HUS~2. (numera knappast br.) Bodar och beredningshus för then Fisk, som innom eller utom Skärgården fångas. Stadga f. fiske 1766, s. A 3 b.
(1 e) -HYGGE~20. skogsv. jfr -HUGGNING. Efter de olika (skogs-)afverkningssätten skiljer man mellan trakt-, blädnings-, berednings- och gallringshygge. Juhlin-Dannfelt 159 (1886).
(1) -INDUSTRI~102. industri för bearbetande af råämnen. Alla i bergverk, saltgrufvor, beredningsindustri (osv.) .. sysselsatta arbetare. Forssell Stud. 2: 73 (1884, 1888).
(3 b) -KOMMITTÉ~102. särsk. (numera knappast br.): bevillningsberedning. Til Ledamot i Berednings-Comiteen är Pastor i Församlingen altid sjelfskrifven. Bevilln. 1812, s. 49. Dalin (1850).
-KUR. (†) till BEREDA 7 a: kur afsedd att bereda skydd mot viss sjukdom. Til beredningscur (mot koppor) .. har jag tilstyrkt Tjäruvattnets bruk. B. Björnlund i Veckoskr. f. läk. 4: 253 (1783).
-KÄRL~2. särsk. till 2. Salvan omröres i beredningskärlet, tills den kallnat. Ahlberg Farm. tekn. 194 (1899).
(3 b) -LEDAMOT~102 l. ~200. särsk. om ledamot af bevillningsberedning. Bevilln. 1812, s. 79. SFS 1892, nr 44, s. 16.
(1, 2) -METOD~02. Berzelius Kemi 2: 284 (1812). Ännu .. begagnas — i stort sedt — samma fångstredskap och beredningsmetoder för den fångade fisken som för hundratals år sedan. M. Ekenberg i Tekn. tidskr. 1900, A. A. s. 158. särsk. till 1 a. Appreterings- eller beredningsmetoderna. 2 Uppf. b. 8: 340 (1900).
(1 a) -MÄSTARE~200. tekn. jfr -FÖRMAN. SD 1899, nr 48, s. 4.
(3 b) -PROTOKOLL~102. BeredningsProtocoller komma hädanefter .. at både med Konungens påskrift och signete förses. Civ. instr. 443 (1801).
(3 b) -SAMMANTRÄDE~1020. Beredningssammanträdena .. böra utsättas så tidigt, att samtlige beredningarne senast den 31 Maj må hafva afslutat sina arbeten. SFS 1892, nr 44, s. 17 (i fråga om bevillningsberedning).
(1, 2) -SÄTT~2. jfr TILLBEREDNINGS-SÄTT. J. Murberg i VittAH 4: 324 (1795). Almroth M. tekn. 20 (1838).
(3 b) -UTSKOTT~20 l. ~02. Ad. prot. 1786, s. 138. Wieselgren Bild. 553 (1886, 1889).
(1) -VERK~2. Den tilvärkade varan blifver dyr, blott af den orsak, at kostbare beredningsvärk måste underhållas. Berch Hush. 262 (1747). särsk.
a) till 1 a: appreteringsverk. A. Wahren i Tekn. tidskr. 1900, A. M. s. 96.
b) (†) till BEREDA 1 c. Beredningsverk, hvarvid de (dvs. gevärspiporna) filas utanpå. Ordalag 8 (1767). Rinman 1: 106 (1788).

 

Spalt B 1234 band 3, 1903

Webbansvarig