Publicerad 1901   Lämna synpunkter
BEGYNNELSE bejyn4else, i Sveal. äfv. 0302 (begy´nnelse Weste; bej`ynnälse Almqvist), r. l. f. (m. Sahlstedt, Weste, Almqvist); best. -en; pl. -er.
Ordformer
(begynnelse O. Petri Klost. A 2 a (1528), Psalt. 111: 10 (Bib. 1541) osv. begyndelse(n) A. Oxenstierna Skr. 1: 71 (1612), Visb. 1: 123 (c. 1620). -ils(z)e(n) G. I:s reg. 1: 138 (1523), Mat. 13: 35 (NT 1526), Ps. 1536, s. 3. m. fl. — se för öfr. BEGYNNA)
Etymologi
[fsv. begynnilse; jfr d. begyndelse; jfr äfv. mnt. begin, t. beginn, eng. beginning samt med afs. på bet. t. anfang]
eg. vbalsbst. till BEGYNNA: början. — jfr NY-, ÅTER-BEGYNNELSE.
Anm. Ordet, som i ä. nysv. skrift var vida vanligare än BÖRJAN, har i det nuv. spr. blifvit alltmer undanträngdt af detta, liksom BEGYNNA fått vika för BÖRJA. Till det som i anm. i början af BEGYNNA nämnes om förh. mellan BÖRJAN o. begynnelse må här tilläggas, att F. F. Carlson ännu i de två första delarna af sin Sveriges Historia (utgifna 1855, 1856) regelbundet använder ordet begynnelse, men i de följ. delarna föredrager BÖRJAN. Då emellertid BÖRJAN dels ej bildar pl., dels ej kan utgöra första leden af en ssg., kan begynnelse i dessa fall ej undvaras, o. äfv. annars förekommer ordet icke sällan, ehuru ofta med en viss ålderdomlig prägel. I sammanställningar med sbst. ÄNDA l. ÄNDE är begynnelse fortfarande nästan ensamt br., under det BÖRJAN plägar motsättas SLUT. Jfr för öfr. Dalin Synon. samt: Somlige (liktydiga ord) .. äre så svåre at åtskilja, at det kommer an på godtycke. Till exempel .. början och begynnelse. Sahlstedt Crit. saml. 145 (1759).
1) [jfr motsv. anv. i fsv., d., t. o. eng.] om handlingen att börja en verksamhet l. låta ngt börja l. inträda l. om förhållandet att börja sin tillvaro l. inträda i verksamhet. Alle Saker (måste) hafwa een begynnelse, så frampt the skole winna någon fortgång. Schroderus Uss. B 4 a (1626). Det som haar sin begynnelse, måste ock så hafwa sin ända. Hiärne 2 Anl. 397 (1706). (Den) Danske Adelen .. (kan) från denne Konung (dvs. Valdemar den store) .. räkna sin begynnelse. Dalin Hist. 2: 147 (1750). (Gud) är utan begynnelse och ända. Lindblom Kat. 1811, nr 116. Fördömelsen och lifvet äro dessa mål. När menniskan har gjort sitt val, är riktningen gifven; der är en begynnelse företagen och en fortsättning möjlig. Thomander Pred. 1: 144 (1849). — särsk.
a) i ordspråk o. ordspråkslika talesätt (jfr 4 a). All Begynnelse är swår. Grubb 18 (1665) [jfr t. aller anfang ist schwer, fr. tous les commencements sont difficiles, lat. omne initium difficile est]; jfr BÖRJAN samt: Alle nye värk ähre svåre i begynnellsen. RP 7: 267 (1638). Begynnelsen är offta swår, / Thest bättre blifwer änden, / Om man här korszet genomgår. Ps. 1695, 201: 8. Börja muntert bara. / Begynnelsen i allt är värst. Leopold 1: 323 (1808, 1814). — Ond begynnelse taar sällan godh ända. Grubb 617 (1665); jfr: Orätt begynnelse haar giärna en orätt ända. Törning 27 (1677).
b) i förb. med vissa verb i st. f. ngn form af BEGYNNA.
α) (föga br.) göra (en) begynnelse. (Gran planteras nu i de förnämas trädgårdar) sedan iag begynnelse giort i Hans Kongl Maytz Trägård här i Vpsala. Rudbeck Atl. 3: 572 (1698). At uti Herrans Namn giöra en begynnelse med Riksdagen. 2 RARP 4: 1 (1726). Uti then nedersta .. classen (i trivialskolan) komma de barn at giöra begynnelse, hvilka till studier sig ämna. Förordn. f. schol. 1778, s. XXI. — i numera obr. förb. Dereffter giorde LandtMarschalken en begynnelse på sjelfwe Rikzdagen. RARP 1: 52 (1627). (Förf.) giör begynnelse aff Vegetabilierne (då han afhandlar luftens nödvändighet för växter o. djur). Rel. cur. 329 (1682); jfr BEGYNNA 2. (När) wi giöre en begynnelse igen at förklara the evangelier, som åhret igenom .. förklaras pläga. Swedberg Sabb.-ro 5 (1700, 1710).
β) hafva l. taga sin begynnelse, fordom äfv. hafva l. taga (en) begynnelse; jfr BEGYNNA 4. Vestergötland tog sin begynnelse straxt vid Bodarne, där en liten bäck skilde det ifrån Nerike. Linné Västg. 16 (1747). Vid hvilken tid, thenna sedvänja (att aflägga ed) först tagit sin begynnelse. Nehrman Pr. civ. 289 (1751). Alla knoppar taga sin begynnelse ifrån märgcylindern. Agardh Bot. 1: 260 (1830). Oktober-festen (i München) .. tar sin begynnelse med första söndagen i Oktober. Rydqvist Resa 135 (1838). jfr: (†) Thetta Gudz Lamb (skulle nu) föras i öknena, ther at taga begynnelse til sitt lidande. Swedberg Sabb.-ro 923 (1690, 1712).
c) (†) en begynnelse sker. Då må en begynnelsse af Rickzdagen skjee. RP 1: XXXVIII (1629).
d) (†) till BEGYNNA 4 a β, c β. Wårt hela ABCDs begynnelse aff (runan) . Rudbeck Atl. 2: 177 (1689).
e) (numera föga br.) i uttr. i begynnelsen (jfr 2), till en begynnelse, fordom äfv. till begynnelse, till en början, till att börja med. G. Oxenstierna i Oxenst. brefv. 3: 151 (1628). Först i Begynnelsen här, kunde någor spöria om thet Swenska Språket är .. beqwemligit til Poeterij. Arvidi 1 (1651). Till begynnelse gingo vi till kl. 10 på f. m., och efter en timas ro fullföljde vi resan. Eneman Resa 2: 3 (1712). Det är .. sannt, att den nya skolans förkämpar icke till en begynnelse så rätt noga visste hvar de heldst skulle söka detta sköna. Sturzen-Becker S. arb. 1: 10 (1861).
2) [jfr motsv. anv. i d., eng. o. t. samt af fr. commencement] (den) tidpunkt då ngt börjar l. inträder; i sht i uttr. i begynnelsen, i början, ursprungligen, (i)från l. (numera nästan bl. i biblisk stil) af begynnelsen (jfr 4 b), från början, i ngts begynnelse, i ngts början, stundom: under den första tiden af ngt. At vj mogom vithe hurv sik ther om förlopit ær aff första begynnilsen. G. I:s reg. 1: 186 (1524). J frå werldennes begynnilse och till thenne tidhen. Mat. 24: 21 (NT 1526). J andennes (dvs. skördens) begynnelse. 2 Sam. 21: 10 (Bib. 1541). M(in) B(roder) haffver iffrånn begynnelsenn dragett et troget brodherligitt hierta till migh. Oxenst. brefv. 5: 40 (1613). (Börringe o. Lindholmen hafva) af begynnelsen varit klöstergods. 2 RARP 3: 406 (1723). I tidens begynnelse fanns hvarken jord, haf eller himmel. Fryxell Ber. 1: 1 (1823; efter isl. ár alda); jfr 4. Danmark (hade) från begynnelsen med bekymmer förnummit Carl X:s segrar i Polen. Carlson Hist. 1: 270 (1855). Per Brahe (kallades) .. i begynnelsen .. grefve till Öregrund. Forssell Hist. 1: 95 (1869). jfr: I evangelii begynnelse. Filipp. 4: 15 (öfv. 1883). — särsk. pregnant om alltings begynnelse. J begynnelsen war oordhet. Joh. 1: 1 (NT 1526). J Begynnelsenn skapadhe Gudh himmel och iord. 1 Mos. 1: 1 (Bib. 1541). I thesz (dvs. matematikens) krafft, then Allfödande Faderen .. för begynnelsen all ting fattat, ärnat och ämnat; och i begynnelsen, all ting .. werkat, och fulbordat hafuer. Stiernhielm Arch. A 2 a (1644). jfr: Dieffwulen .. haffuer warit en mandråpare aff begynnelsen. Joh. 8: 44 (NT 1526; öfv. 1883: från begynnelsen).
3) [jfr motsv. anv. af eng. beginning] (†) upphof, ursprung, källa, orsak, grund. G. I:s reg. 2: 85 (1525). (Läran om prästernas celibat) moste aff inghom androm haffua sin begÿnnelse æn aff sielua Dieffuulen. L. Petri Oec. 15 (1559); jfr 1 b β. Wij .. (hafva) förmerckt, aff hwad begynnelse, och till hwadh ända the Påweske sådant krijgh fördt hafwa. Stiernman Riksd. 823 (1631). Thet ena tingsens vndergång är thet andras begynnelse. Muræus 2: Föret. (1648). The Pindariske Oder, hafwa sijn begynnelse, vthaff then widtberömde Poeten Pindaro. Arvidi 206 (1651); jfr 1 b β. — särsk.
a) om person; närmande sig bet.: upphofsman. Gudh sielff är thenna propheties author och begynnelse. Baazius Upp. 2 b (1629). Hvilken är begynnelse och ursprung til alt godt? Sv(ar). Then Treenige och Majestätiske Guden. Lallerstedt Dygdel. 1 (1739, 1746). jfr: Iach är A och O, then förste och then ytterste, begynnilsen och enden. Upp. 22: 13 (NT 1526; Luther: der Anfang; Vulgata: principium; gr. ἡ ἀρχή).
b) princip. (Albigenserna lärde bl. a.) At twänne Begynnelser eller Vphoff äre, nemligen en godh Gudh och en ond Gudh. Schroderus Osiander 2: 695 (1635); jfr a.
4) [jfr motsv. anv. i d. o. eng.] om det hvarmed ngt börjar (jfr 5). Jordbäwing skal warda monga stadz, och hunger och bedröfwilse skola warda, thetta är begynnilsen til widhermödhon. Mark. 13: 8 (NT 1526). (Boken) haffuer then offuerscrifft och begynnelse som hon skulle wara scriffwen om the Esseer. O. Petri Klost. A 2 a (1528). Wijshetennes begynnelse är, när man gerna hörer henne. Ordspr. 4: 7 (Bib. 1541). Efter de ingen (fullmakt) hade, vijste de oss begynnelsen på sin instruction. A. Oxenstierna Skr. 1: 88 (1614). Gudztiensten ifrån begynnelsen til ändan bijwista. Kyrkol. 1: 5 (1686). Omkring begynnelsen af detta århundrade. Leopold 5: 428 (1799). Hvad han läste var begynnelsen af den andra sången i hans Odyssé. Wikner Vitt. 21 (1863). Fahlbeck Sv. nat.-förm. 109 (1890). jfr: Symamsell .. det var fruns begynnelse. Wetterbergh Nord 18 (1862); jfr 5. — särsk.
a) i ordspråk o. ordspråkslika talesätt (jfr 1 a). Gudsfruktan är vishetens begynnelse [efter Psalt. 111: 10]. — Änden bliffuer wäl betre än begynnelsen. Lex. Linc. (1640, under coronis). Änden är eij begynnelsen lijk. Ps. 1695, 260: 11; jfr Grubb 790, 897 (1665), Rhodin Ordspr. 6 (1807) [jfr t. anfang und ende stimmen nicht ein].
b) (†) i uttr. af begynnelsen, från början (jfr 2). Gl. Ter. 64 (c. 1550). Den 8. Junij upplästes åter af begynnelsen samme Kongl. M:tz Förklaringh. RARP V. 2: 168 (1655).
c) (numera mindre br.) om det ställe l. den punkt där ngt vidtager. Punct betyder en linies begynelse eller ända och är vtan någon storlek. Mört 42 (1727). Under tiden gick fotfolket .. öfver bron till den förr omtalta ön och till begynnelsen af den på andra sidan om denna under arbete varande bron. Carlson Hist. 1: 156 (1855). Begynnelsen af Eleusis’ slätt. Bremer G. verld. 6: 174 (1862). Afståndet mellan banans begynnelse och dess slutpunkt. GHT 1901, nr 245 A, s. 2.
d) i numera föga br. förb. Och hans rikes beginnelse war Babel. 1 Mos. 10: 10 (Bib. 1541).
5) [jfr motsv. anv. af eng. beginning, t. anfang] om det första, ännu outvecklade o. oansenliga skedet l. stadiet af ngt som sedan utvecklas till större omfång l. betydelse: (första) början l. antydning (till ngt), ansats, uppslag. Så kan en ganska stoor feygd vnderstundom vpkomma aff en liten begynnelse. O. Petri Kr. 29 (c. 1540); jfr 3. (Segren vid Vädla) war nu en lijten begynnelse, medh hwilka Gwdh wille see låta, hwadh hopp här war förhandenne. Svart Är. 52 (1560). Vthaff en ringa begynnelse är blifwin en stor saak. Schroderus Uss. C 1 b (1626). Begynnelsen skal tu moot ståå, / At then sin tilwäxt ey må nåå. Girs G. I 14 (c. 1630; anf. ss. ett vanl. talesätt) [jfr lat. principiis obsta]. L(-ljudet) är lika som en begynnelse til r(-ljudet). Salberg Gr. 81 (1696). Rudimenta, första begynnelse. Swedberg Schibb. 296 (1716). Tillvaratagna reliefskifvor ådagalägga begynnelsen till en bildande konst (i Eufrat-länderna). Eichhorn Konst. hist. 68 (1881). — särsk.
a) i uttr. vara i sin begynnelse, vara i sitt första stadium, icke ännu hafva trampat ut barnskorna, ligga i sin linda. Vi tro .., att nylutherdomen ännu i Sverige blott är i sin begynnelse. Claëson 2: 20 (1857).
b) [jfr eng. beginnings, t. anfänge, fr. origines, it. origini, lat. origines i motsv. anv.] i pl. Det Europeiska samhällets begynnelser. Geijer I. 7: 311 (1844; titel). Diakoniss-anstalterna i Europa äro deras (dvs. dessa klosters) begynnelser. Bremer N. verld. 2: 386 (1853; med afs. på möjligheten att inrätta protestantiska kloster). En stats l. ett folks Begynnelser, dess första tider, urtid, (ur)-historia. Cavallin (1873, under origo). Allt var ännu obestämdt. Det var .. de osäkra begynnelsernas .. tid. Carlson Hist. 3: 269 (1874). Utan tvifvel .. (har själslifvet) utvecklat sig .. ur jemförelsevis ringa begynnelser till sin nuvarande höjd. Rein Psyk. II. 1: 89 (1891). — jfr LÄRDOMS-BEGYNNELSE(R).
6) [jfr y. fsv. sware för swadane obestandige begynnelse samt motsv. anv. i t. o. ä. eng.; jfr äfv. lat. inceptum] (†) till BEGYNNA 1 b α γ‘: företag. Wi willia både till Nykiöping stå (dvs. förfoga oss), / Och se om wi det kunde bekomma / Wår begynnelse till mehra nytta och fromma. Carl IX Rimkr. 7 (c. 1600).
Ssgr (till 1): A: BEGYNNELSE-ACKORD0300~02. En frihetshymns begynnelse-ackord. Snoilsky 1: 149 (1874).
-ANSLAG~20, äfv. ~02. (För) befästandet af Boden .. begär K. M:t .. ett begynnelseanslag af .. 500,000 kr. Sv. morgonbl. 1897, nr 15, s. 2. —
-BOKSTAF~20, äfv. ~02. bokstaf som begynner ett ord l. en stafvelse l. en mening osv. Schultze Ordb. 4975 (c. 1755). Jag skall .. välja till (kemiska) tecken begynnelse-bokstafven af hvar och en enkel kropps latinska namn. Berzelius Kemi 3: 94 (1818). P såsom begynnelse-bokstaf är till sin ursprunglighet misstänkt i alla Germanspråk. Rydqvist SSL 4: 237 (1868). särsk. om skrifven, tryckt l. målad begynnelsebokstaf: initial (-bokstaf); jfr ANFANGS-BOKSTAF. De stora Capitel- (dvs. kapitäl-) eller Begynnelse-Bokstäfverne. Beckman Grund. t. skrifk. 7 (1794). Till begynnelsebokstäfverna begagnades (af forntidens egyptier) rödt, till sjelfva texten svart bläck. Uppf. b. 1: 497 (1873).
-DAG~2. Fransyska Revolutionens begynnelsedagar. Atterbom Siare VI. 2: 22 (1855). Samma begynnelse och afslutningsdagar (hafva vid Luleå läroverk) förekommit under sex .. läsår. I. A. Lyttkens i Ped. tidskr. 1875, s. 132.
-GRUND~2, r. i sht i pl.
1) princip, grundsats. Leopold 6: 155 (1806). Det förstås af sig sjelft, att man icke af hvarje lärare i församlingen kan fordra vetenskapen i sin fullständighet: endast dess allmänna begynnelsegrunder .. fordras med rätta. Tegnér 4: 34 (c. 1830).
2) element. Det utförligaste (arbetet) öfver språkets begynnelsegrunder. Norrmann Eschenburg 1: 362 (1817). De första begynnelsegrunderna i läsning. Rietz Sk. skolv. hist. 23 (1848).
-HASTIGHET~102 l. ~200. initial- l. utgångshastighet. P. S. Munck af Rosenschöld i SKN 1841, s. 243. Medelhastigheten (är i detta fall) lika med det arithmetiska medium mellan kroppens begynnelse- och sluthastighet. Floderus Fys. 106 (1862). Att bestämma projektilens begynnelsehastighet. G. R. Dahlander i NF 1: 1490 (1876).
-KAPITAL~102. —
-LJUD~2. särsk. språkv. om det första ljudet i ett ord l. i allm. i ngn (artikulerad) ljudkomplex: anljud, framljud, uddljud. Begynnelseljudet i ba liksom sammansmälter med a. Suell Bokstafv.-met. 26 (1823). P såsom begynnelseljud. Söderwall Främ. ord. 7 (1867).
-LÄGE~20. G. Sellergren i Tekn. tidskr. 1898, A. M. s. 126. —
-LÄNK~2. bildl. Professor Örsted insatte väte till en begynnelselänk för hela metallängden. Ehrenheim Fys. 300 (1822).
-LÖN~2. Lärarnes begynnelselön (vid Berlins folkskolor) är 1,200 mark .. och slutlönen 3,800 mark. DN 1894, nr 9049 B, s. 1. —
-LÖS~2. Origenes antog en begynnelselös och ändlös serie af på hvarandra följande verldar. A. F. Åkerberg i NF 14: 1222 (1890).
-MOMENT~02. Ehrenheim Fys. 162 (1822). Begynnelsemomenterna af en sådan mans utvecklingshistoria som Hr Geijers. H. Reuterdahl i SKN 1843, s. 98.
-ORD~2. Det .. är (stundom) svårt att afgöra, hvilka (af inskriftens) runor skola vara de första i begynnelseordet eller de sista i slutordet. C. Säve i VittAH 26: 351 (1868). En .. visa med begynnelseord: ”Skommare! har du några pliggar?” Svedelius Förfl. lif 84 (1887).
-PLAN~2, n. Om en vindeltrappa vrider sig två hvarf emellan begynnelse- och slutplanet, så kallas den snäcktrappa. Stål Byggn. 2: 26 (1834).
-PRIS~2, n. utgångspris. Söderblom Zontariff 16 (1896; i fråga om järnvägsbiljetter).
-PUNKT~2. punkt där ngt börjar l. vidtager l. hvarifrån man utgår; utgångspunkt. Efter som man ser ifrån dessa olika begynnelsepunkter (dvs. från sinnligheten l. från människans idé), menar man med sitt Jag något annat. Boëthius Sed. 81 (1807). Hvarje Person, utom Guds egen, har en i viss mån utom sig varande begynnelsepunkt. Atterbom Siare 1: 149 (1841). (Smaksinnets) organ är förlagd i matsmältningsapparatens begynnelsepunkt. Trana Psyk. 2: 28 (1847). Hvad som .. gjorde reduktionen tryckande och förhatlig, var (bl. a.) .. att begynnelsepunkten lemnades obestämd. Odhner Lärob. 209 (1869, 1886). särsk. geom. Den punkt .., der dessa (ett plans axlar) skära hvarandra, får namn af origo (begynnelsepunkt). Lindelöf Analyt. geom. 7 (1864).
-RAD ~2. Dalin (1850). Redan i begynnelseraderna af .. (detta sällskaps) protokollsbok. Atterbom Minnest. 2: 139 (1853). Lysander Skr. 421 (1878).
-RIM. (begynnelses-)
1) alliteration.
2) (†) i pl. om inledande dikt. Då .. wid Prädikningarna, förestältes besynnerlige (dvs. särskilda) begynnelses- och slutrim. Ekendahl Likpred. öfv. Joh. Eleon. De la Gardie 43 (1709).
-SKEDE~20. jfr -STADIUM. (1830-talet var) parlamentarismens och pressens begynnelseskede. E. C. Tegnér Farf. 166 (1900).
-SPRÅK ~2. ped. om det (främmande) språk hvari en elev först undervisas. Samtiden 1873, s. 639. Man har .. trott sig blott i .. latinet .. ega ett lämpligt grund- och begynnelsespråk. G. Sjöberg i Ped. blad 1875, s. 99.
-STADIUM~200. jfr -SKEDE. Bolin Eur. 1: 60 (1868). (Utvecklingen i Manitoba) befinner sig ännu i sitt begynnelsestadium. F. Unander i LAHT 1882, s. 100.
-STAF. (†) jfr -BOKSTAF. The tre hedniska gudarnas Thors, Athins och Freis, namn och begynnelse-Stafwar. Peringskiöld M. upl. 13 (1710).
-STATION~02. Finshyttans station .. (är) begynnelsestation för .. Filipstads Norra Bergslags jernväg. Ill. Sv. 1: 358 (1882). jfr ETAPP-BEGYNNELSE-STATION.
-STRECK~2. Påhlman Skrifmet. 7 (1882). Begynnelse-, mellan- och slutstrecken (af bokstäfverna). Holmqvist Om skrifn. 45 (1890).
-STROF~2. Wirsén i 3 SAH 11: 149 (1897).
-STYFHET~20. skeppsb. En annan nöjer sig med mindre begynnelsestyfhet och fordrar i stället så stor slutstyfhet att båten om den än kränger hårdt dock är praktiskt taget okanterlig. C. Smith i N. tidn. f. idr. 1898, s. 21.
-TAL~2. särsk. mat. jfr BAS, sbst.1 5 c. Ett gifvet begynnelsetal .. (kan) ökas genom efterhand skeende tilläggning af ett annat gifvet tal. Zweigbergk Räknek. 5 (1839, 1861).
-TERMIN~02. En tidsbestämmelse (bör innehålla) .. en tidpunkt, som utgör början af ett rättsförhållande, en begynnelsetermin, (Terminus a qvo). Schrevelius Civ. 1: 157 (1844, 1851). NDA 27 (1876—77).
-TID~2. Strinnholm Hist. 3: 820 (1848). Terminernas begynnelse- och afslutningstider. I. A. Lyttkens i Ped. tidskr. 1874, s. 67.
-TON~2. mus. J. W. Beckman i VittAH 22: 205 (1859). Notfigurens begynnelseton. Nilson Stud. f. pedalspeln. 9 (1884).
-VERS~2. Dalin (1850).
-VIS~2, adv. Björkman (1889).
-VOLYM~02. fys. Ångans tryck, begynnelse- och slutvolym. Frykholm Ångm. 252 (1890).
-VÄRDE~20. Sammanställningen af periodens begynnelse- och slutvärden .. gifver den totala värdetillväxten. Fahlbeck Sv. nat.-förm. 116 (1890).
-ÅR~2. J. J. Nordström i VittAH 19: 290 (1849). Regeringarnas begynnelseår och slutår. Svedelius Förfl. lif 50 (1887).
-ÄMNE~20.
1) (†) grundämne, element. Alla varelser i den gränslösa verldsrymden .. utveckla sig ej ur ett lika groft begynnelse-ämne (som du). Leopold 5: 249 (c. 1820).
2) ped. Naturalhistoria, geografi och linearteckning finner han (dvs. Fryxell) vara de naturligaste begynnelseämnen för undervisningen. Wieselgren Bild. 469 (1881, 1889).
-ÄNDA l. -ÄNDE ~20. Man .. satte ledningstrådens begynnelseände i förbindelse med konduktorn på en elektricitetsmaskin. M. Wennman i NF 4: 371 (1881).
B (†): BEGYNNELSES-RIM, se A.

 

Spalt B 787 band 3, 1901

Webbansvarig