Publicerad 1898   Lämna synpunkter
BAGARE ba3gare2 (ba`gare Weste), m.; best. -en, hvard. äfv. -n; pl. =.
Ordformer
(bakare (bacare) G. I:s reg. 8: 291 (1533), Var. rer. 14 (1538), 1 Mos. 40: 5 (Bib. 1541), Risingh Kiöph. 90 (1669), Salberg Gr. 74 (1696: bakare, vulgo (dvs. gemenligen) bagare), Kalm Resa 1: 402 (1753), Botin Hem. 2: 101 (1756, 1789), Topelius Vint. II. 1: 213 (1881; arkaiserande) m. fl.; jfr: Om jag skrefve .. bakare, tror jag att Bagare-ämbetet icke stort skulle tycka om (det). Hof Skrifs. 153 (1753). bakerne (pl. best.) Ordn. om bakare 1622, mom. 2, 3, RP 6: 57 (1636). backare Phrygius Föret. 11 (1620). ba(a)g(h)are Var. rer. 28 (1538), Schroderus Hoflefv. 37 (1629), Rel. cur. 342 (1682), Florinus 54 (1695) osv. — Framför personnamn användes ofta den förkortade formen bagar, t. ex. Runeberg 4: 233 (1834))
Etymologi
[fsv. bakare, bag(h)are, af BAKA; jfr d. bager, nor. bakar, isl. bakari, eng. baker samt holl. bakker, t. backer, bäcker. Den fsv. öfvergången af k till g(h) torde bero på d. inflytande; jfr äfv. Kock Akc. 1: 120. Formen på -ck- ansluter sig trol. till den t.]
1) person som har till yrke l. åliggande att baka. Thagas till bakare .. ij Hospitalen. G. I:s reg. 8: 291 (1533). Höffuitzmannen offuer bakarena. 1 Mos. 40: 1 (Bib. 1541). Plautus .. sökte sin näring til Siösz, han war och en Baghare. Schroderus Hoflefv. 37 (1629). Biskoparne .. hade .. Spismästare, .. Bakare, Bryggare. Botin Hem. 2: 101 (1756, 1789). När Esseerna sitta till bords, framsätter .. Bagaren (σιτοποιος) först ett bröd särskildt för hvar och en. Agardh Teol. skr. 1: 101 (1855). A. Raphael i Ekon. samh. 2: 263 (1897). — särsk.
a) om person som har till näringsfång att (låta) baka o. till allmänheten försälja brödvaror; ofta liktydigt med: bagarmästare; äfv.: bageriarbetare, bagargesäll. Skråordn. 345 (1546). Att (i Narva) wissa bakare, bryggiare. slachtare .. tillsättias måge. Gustaf II Adolf 277 (1626). Een viss ordningh, huru bakarne i Stockholm brödh baka och sellja skole. RP 6: 47 (1636). Desse bullar kunna beställas hos Bagare eller bakas hemma. Warg 248 (1755). Herr Gyllendeg .. trodde sig skapad till mycket mer än bagare i en småstad. Runeberg 4: 199 (1834). Sehlstedt 3: 92 (1867).
b) i ordstäf. ”De ä’ bara russin” — sa’ bagarn om bobborna. Sa’ han 13 (1876, 1880). ”Det lyckas inte” — sa’ bagarn, skulle grädda bullarna i solvärmen. Därs. 20.
2) i allmännare anv.: verkställare af bakning. Tyskarna, på den tiden (dvs. under medeltiden) verldens skickligaste bagare. Uppf. b. 5: 34 (1874); jfr 1. Lappmarksborna äro dåliga bagare. Turistför. årsskr. 4: 26 (1887).
Anm. Formen bakare användes i riksspr. numera icke i bet. 1 o. knappast i bet. 2. Däremot kan BAKARE förekomma ss. rent vbalsbst. till BAKA 1, t. ex. Såsom bakare af limpor och finbröd är han jämngod med hvilken yrkesbagare som helst.
Jfr BRÖD-, FIN-, GROF-, GROFBRÖDS-, HEM-, HOF-, HUS-, HVETE-, KRONO-, OBLAT-, PASTEJ-, PEPPARKAKS-, SEMLE-, SKEPPS-, SKRÅ-, SOCKEN-, SOCKER-, YRKES-BAGARE m. fl.
Ssgr (till 1; några af de ssgr som äro betecknade ss. föråldrade kunna ännu förekomma vid skildring af ä. förh.; jfr ssgrna till BAGERI): BAGAR-30~, numera mindre ofta BAGARE-300~ -ACCIS. (†) Arnell Stadslag 114 (1730).
-ARBETE~020, äfv. ~200. Lex. Linc. (1640, under pistoricus).
-BARN~2. särsk. i de ordspråksliknande talesätten bjuda bagarbarn (på) bröd, gifva bröd åt bagarbarn o. d., i fråga om ngt som mottagaren själf har öfverflöd på o. därför ej synnerligen värderar. Giffua bakare barn huetestrut. Sv. ords. C 3 a (1604); jfr Runius Dud. 2: 74 (c. 1710), Dalin Arg. 1: 273 (1733, 1754), Rhodin Ordspr. 36 (1807).
-BEN~2, pl. [jfr eng. baker-legged, kobent] (föga br.) ben missbildade gm för mycket stående. Hallin Hels. 1: 235 (1885).
-BOD, se d. o. —
-BRÖD~2, i motsats till hembakadt bröd. RP 2: 10 (1630). Wikforss (1804, under bäckerbrod). Lundell (1893).
-DISK~2. Wikforss (1804, under schranne).
-DRÄNG~2. Wikforss (1804, under bäckerknecht). SD(L) 1898, nr 103, s. 2. särsk. (numera föga br.) = -GESÄLL. Lucidor Hel. A 1 b (1668). DA 1793, nr 146, s. 4.
-DUSSIN~20. [jfr eng. baker’s dozen] (föga br.) antal af 13 l. 14; jfr PÅBRÖD. Serenius (1734, under dozen). Wenström o. Lindgren (1889, under baker).
-FRIHET. (†) = -PRIVILEGIUM. Lind (1749, under becker-bancke).
-FRU~2. bagares hustru; fru (l. änka) som drifver bagerirörelse. Dalin (1850). Lundell (1893).
-GESÄLL~02. Nordberg 2: 51 (1740). Lind (1749). Rydberg Varia 1: 166 (1893).
-GOSSE~20. särsk. om bagarlärling. Lind (1749). Dalin (1850).
-HANDTERING~020.
1) bagerihandtering, bagerirörelse. Deleen (1814, under boulangerie).
2) (†) = BAGERI 3. Deleen (1806, under bakehouse).
-HANDTVERK~20 l. ~02. [jfr d. bagerhaandværk] (mindre br.) = -HANDTERING 1. Drifva bakare-handvärcket. Möller (1745, under boulanger, v.). Meurman (1846).
-HUS~2. [fsv. bakarahus, motsv. fnor. bakarahús] (numera föga br.) = -STUGA. Var. rer. 28 (1538). Florinus 54 (1695). Brunius Sk. k. 372 (1850).
-HUSTRU~20. Lind (1749). Hagberg Shaksp. 1: 455 (1847). Dalin (1850).
-KAMMARE~200. Böttiger 6: 11 (c. 1875; se under -STUGA).
-KONST~2. (föga br.) = BAKNINGS-KONST. Lex. Linc. (1640, under furnaria). Fischerström 1: 300 (1779).
-KORG~2, för brödvarors forslande från bageri till kunder l. bodar osv. Dalin (1850). Nya pressen 1894, nr 340, s. 4. —
-KUND~2. Heinrich (1814). Dalin (1850).
-KÄRRA~20. Almqvist (1842). Dalin (1850). Lundell (1893).
-LÄRA~20. Vara, sättas i bagarlära. Wallmark Visor 1: 24 (1879). Lundin G. Sthm 604 (1882).
-LÄRLING~20. Möller (1782, under bäckerbursch). Lundin G. Sthm 597 (1882).
-LÖN~2. (numera föga br.) afgift för bakning af bröd hvartill man själf lämnar mjölet; jfr BAK-PENNINGAR. Lind (1749, under back-lohn). Weste (1807). Kindblad (1867).
-MJÖL~2. Det vanliga bagaremjölet. F. Unander i LAHT 1882, s. 115.
-MÄSTARE~200. [fsv. bakaramästare, motsv. fnor. bakarameistari] Sjöström Skån. nat. 7 (1885). SD(L) 1898, nr 75, s. 1.
-MÖSSA~20. —
-NÄRING~20. Möller (1782, under bäcker handwerk). Meurman (1846).
-ORDNING. (†) reglemente för bagare. Förordn. 28 April 1681. s. A 4 b. Deleen (1836, under backordnung).
-POJKE~20. jfr -GOSSE. Lind (1749, under beckerjung). Bellman 3: 101 (1790). Backman Pickw. 2: 35 (1871).
-PRIVILEGIUM. (†) rättighet att utöfva bagaryrket. Lind (1749, under becker-bancke).
-SKABB~2. [jfr t. bäckerkrätze] hudutslag (på händerna) ofta framkalladt af arbete i bagerier. Swalin Ordl. (c. 1847).
-SKRÅ~2. (fordom) Lind (1749, under becker-zunft). A. Raphael i Ekon. samh. 2: 314 (1897).
-SLÄDE~20. SD 1892, nr 334, s. 7.
-SOCIETET. (†) = -SKRÅ. SP 1780, s. 1192.
-SPADE~20. (mindre br.) brödspade. Heidenstam Vandr. 26 (1888).
-STUGA~20. (-stuf(f)wa (-fv-) Lagförsl. 78 (c. 1609), Möller (1790) m. fl.) för brödbakning (o. andra hushållsgöromål) afsedd mindre byggnad; för dylikt ändamål afsedt rum; bakstuga. Brahe Oec. 95 (1585). Bagarestufwan, Kök och andre Rum. Rålamb 13: 94 (1690). En Våning, bestående af 5 a 6 Rum, Kök och Bagarestuga, samt tilräckeliga Uthus. SP 1780, s. 108. Runeberg 4: 236 (1834). I bagarkammare och bagarstuga fick .. beredas nattläger åt .. soldater. Böttiger 6: 11 (c. 1875).
-STUGU-UGN—10~2. —
-STUGU-UGNS-MUR—10~20 l. —100~2. Peringskiöld M. upl. 208 (1710).
-TAXA~20. brödtaxa. Deleen (1836, under backprobe). Kindblad (1867).
-TRÅG~2. (föga br.) baktråg. Wikforss (1804, under backtrog). DA 1824, nr 58, s. 11.
-UGN~2. (bakers vgn G. I:s reg. 10: 49 (1535))
1) [fsv. bakaraughn, motsv. isl. bakaraofn, d. bagerovn] (†) i allm.: bakugn. Thesse (prästboställets sju laga) huus skole Bönder upbyggia .. Men .. bakare ugn .. skall Presten .. byggia. Lagförsl. 260 (c. 1606). Päronträ, .. som hastigt torkas .. uti Bakare ungnar. Rosensten Skog. 35 (1737).
2) bagares bakugn. Om Bagareugnar, samt Bryggares .. Eldstäder. Brandordn. f. Göteb. 1748, kap. 2, art. 2. Heidenstam Vandr. 182 (1888).
-UGNS-LÖN. (†) ersättning l. betalning för bakugns byggande. Murenius 31 (1640).
-VAGN~2. Nordberg 2: 51 (1740). J. Wallenberg 214 (1771).
-VERK~2.
1) (†) bagararbete, bakning. Lex. Linc. (1640, under pistura).
2) (numera knappast br.) = BAGERI 3. Ett redan inrättadt brukbart Bagare-Wärk samt dertil hörande salu-Bodar. Resol. 5 Mars 1772. Dalin (1850).
-VERKSTAD. (†) = BAGERI 3. Fischerström 3: 454 (1781).
-YRKE ~20. Dalin (1850). Arbetets bok 21 (1887).
-ÅLDERMAN~200 l. ~102. Sthms hist. cal. 1761, s. 81. Lundin G. Sthm 409 (1881).
-ÄMBETE.
1) (†) (privilegierad) bagerihandtering; bageri. Tomas Meckingh och niclis winter skole holle bagare embethe wpo (dvs. uppe) i thette år. FH 1: 319 (c. 1545). (Det fanns år 1560) i Stockholm ..: Guldsmedhz Embeter 11 .. Bagare Embeter 5. Fischerström 2: 356 (1780; efter ä. handl.).
2) [fsv. bakaraämbite] (†) = -SKRÅ. Förordn. 28 April 1681, s. A 4 b. Om någor i Stockholm vtom Bagare-Ämbetet bakar bröd til sahlu. Arnell Stadslag 125 (1730). Ålderman vid thet Lofl. Bagare-Ämbetet i Stockholm. Rüdling Suppl. 200 (1740). DA 1824, nr 126, s. 1. Dalin (1850).
-ÄNKA~20. Lind (1749). Wallmark Visor 1: 24 (1879).

 

Spalt B 64 band 2, 1898

Webbansvarig