Publicerad 1898   Lämna synpunkter
AMPÈRE ampä4r l. -æ4r, l. aŋ- (stundom äfv. uttaladt med franskt nasalljud), r.; best. -en; pl. =, äfv. -er (Wenström 1067 (1891)).
Etymologi
[på den internationella elektriska kongressen i Paris 1881 antagen benämning, efter den franske fysikern Ampère; jfr fr. o. eng. ampère, t. ampere]
fys. enhet för uppmätning af en elektrisk ströms styrka; jfr OHM, VOLT. Tekn. tidskr. 1884, s. 94. Såsom praktiskt värde på en ampère (antog man) den strömstyrka, som på en sekund förmår sönderdela 0,0933 milligram vatten. S. Arrhenius i NF 19 (1895). Düben Thompson 355 (1896). — jfr MILLI-, VOLT-AMPÈRE.
Ssgr: AMPÈRE-MÄTARE03~200. instrument, som angifver en genom detsamma flytande elektrisk ströms styrka i antal ampère. O. Frick i Tekn. tidskr. 1891, s. 190. S. Arrhenius i NF 19: 217 (1895). —
-TIMME~20. elektrotekn. enhet för uppmätning af en viss mängd elektricitet. Tekn. tidskr. 1891, s. 196. Rahm i NF 19 (1895).

 

Spalt A 1222 band 1, 1898

Webbansvarig