Publicerad 1893   Lämna synpunkter
ABRUPT abrup4t, adj. -are; n. o. adv. =.
Etymologi
[af t. o. fr. abrupt, lat. abruptus]
eg. afbruten; (om muntlig l. skriftlig framställning) tvärt öfvergående från en tanke l. sats till en annan. Skrifsättet (i boken är) .. abrupt. Palmblad Fornk. 1: IX (1843). Dalin (1850).

 

Spalt A 16 band 1, 1893

Webbansvarig