Publicerad 1932   Lämna synpunkter
HUSHÅLL 3s~hol2, vard. äv. 3s~ol2 (∪ ′ Ps. 1695, 318: 3), n. ((†) m. l. f. ConsAcAboP 1: 19 (1640)); best. -et; pl. =.
Ordformer
(hu(u)s- 1559 osv. huuss- 16261711. huss- (hwsz-) 15821751. -hol 1559. -hold 15591793. -holl 1559c. 1770. -hål (ss. förled i ssgr) 1639 (: Hwszhålskonsten)1838 (: Hushåls sälskaps). -håll 1582 osv. -hål(l)d 15611818 (: Hushålds-Rim))
Etymologi
[jfr d. hushold, nor. hushald, t. haushalt, eng. household; vbalsbst. till hålla hus (se HUS 5 c); jfr HUSHÅLLA]
1) värksamheten l. förhållandet att förestå hus o. hem o. sörja för anskaffande av medlen för familjens o. husfolkets uppehälle; hushållning; särsk. om den värksamhet som består i hemmets skötsel o. i sht anskaffande av födoämnena o. tillredning av födan; (egen) mathållning o. d.; jfr HUSHÅLLNING 1. Ha (eget, gemensamt) hushåll. Sköta, förestå hushållet. Gå i hushållet, deltaga i hushållsbestyren. Hur mycket går ditt hushåll till i månaden? LPetri Œc. 20 (1559). Her Månses hustru ähr till echtenskapz bruuk och huszholdh aldeles otiänligh. ÄARäfst 89 (1596). (Citronernas) användning i kök och hushåll. Elfving Kulturv. 80 (1895). Och så det här med att vi ska gå och äta vid deras (dvs. svärföräldrarnas) bord och inte få ha hushåll. Strindberg TrOtr. 4: 61 (1897). (†) De Erter man lägger af til hushålls. Serenius EngÅkerm. 215 (1727). — jfr SKOL-, UNGKARLS-HUSHÅLL m. fl. — särsk.
a) (numera bl. tillf.) i uttr. hålla hushåll, hava (eget) hushåll; hålla hushåll för ngn, hushålla för ngn; förr äv. hålla sitt hushåll, hava sitt hushåll. Jagh .. hafver kunnedh der residera och mitt huussholdh holla. OxBr. 5: 389 (1626). Kolmodin QvSp. 1: 24 (1732). Hon kunde ju hålla hushåll för Wilhelm. Dahlbäck Åb. 117 (1914).
b) (numera föga br.) i uttr. sätta (eget) hushåll, förr äv. sätta sitt eget hushåll, sätta (eget) bo, inrätta sig i eget hem med egen mathållning o. d. VDAkt. 1711, nr 223. Sättja sit eget hushåll. Lind (1749). (Han) gifte sig och satte eget hushåll. Læstadius 1Journ. 185 (1831). Dalin (1852).
c) (†) övergående i bet.: hemliv, samliv i hemmet; jfr 4. Kyrkiones Tienare, som wilja lefwa vth om Echtenskapet, war förbudhit, at the vthi dagheligit Huuszhåld slijke Qwinnor hos sigh hafwa skulle, för hwilke the kunde råka vthi Okyskheetz Misztankar. Schroderus Os. 1: 345 (1635). Ps. 1695, 275: 8.
2) (†) allmännare: (planmässig o. ordnad) värksamhet för anskaffande o. användning av medel till de (materiella) mänskliga behovens tillfredsställande; särsk.: landthushållning; förvaltning av materiella värden; sätt varpå dyl. värksamhet bedrives; jfr EKONOMI 1, HUSHÅLLNING 2. All Skepsfahrt, nähring, handell och wandell will förfalla och ophäfwas och altså wårt Bärgwärck och huushåld lijda skada. RARP V. 1: 100 (1652). Emporagrius Oxenstierna 4 (1655). — jfr LANDT-HUSHÅLL.
3) konkret: hem med särskild tanke på den värksamhet som åsyftar hemmets skötsel o. i sht anskaffande o. tillredning av födan; hem med egen mathållning; ofta särsk. med tanke på l. övergående till att beteckna sammanfattningen av de personer som tillhöra hemmet l. (regelbundet) intaga sina måltider där. De ha tio personers hushåll. The förnemsta personer, som woro j Abrahams hwszhåld, såsom Sara och Hagar, Isaac och Ismael. PErici Musæus 4: 120 a (1582). Byiar och Hemman, ther flere Hwshold samka sigh tilhopa och boo tilsammans. L. Paulinus Gothus MonPac. 81 (1628). Iag .. haar tree huusshåll, hemma, i Wexiö, och Åbo. VDAkt. 1694, nr 300. (Gasköken) äro ofantligt beqväma för små hushåll. Hagdahl DBäst. 50 (1885). Flodström SvFolk 369 (1918). jfr (†): Tå han (dvs. Kristus) war til manna kommen, och stegh vthu hwszhållet in i Kyrkiona. PErici Musæus 1: 130 b (1582). — särsk. (i högre stil, numera knappast br.) oeg., om staten l. hela världen betraktad ss. ett enda stort hushåll; i sådana uttr. som Guds (resp. statens osv.) stora hushåll o. d. Sjelfve ären I tjenare i Guds stora hushåll. Tegnér (WB) 6: 364 (1830). Wecksell DHjort 42 (1862).
4) (†) leverne, liv; särsk. i sådana uttr. som hålla (ett ömkligt, förargligt) hushåll; jfr HUS 5 c η, 6, HUSHÅLLNING 5. (Här) håls .. ett önkeligit huushåldh. Adlersparre HSaml. 3: 90 (i handl. fr. 1629). Murenius AV 41 (1640). Hennes dotter war berychtat genom sådan hwsshåll om nattetijdhen. ConsAcAboP 1: 19 (1640). Runius Dud. 2: 63 (1713).
Ssgr (i allm. till 1, 3): HUSHÅLLS-AFFÄRER, pl.
1) (numera föga br.) hushållsangelägenheter; förr äv. allmännare: privata angelägenheter; jfr AFFÄR 1. H. Gr. Stenbock (lovar) .. at han hvarken directe eller indirecte, skal blanda sig i Hertigliga Husets enskilda och Hushålds-affairer. Loenbom Stenbock 4: 67 (1765). Dalin (1852).
2) (†) (ngns) privata ekonomi. Lagerbring Skr. 115 (1755). Hans derangerade hushålls-affärer. Atterbom (1822) i 2Saml. 27: 78. —
-ANDA. (†) ekonomiskt sinne; sparsamhet(sanda); jfr HUSHÅLLA 5 slutet. Fernow Värmel. 606 (1779). Tegnér (WB) 7: 138 (1833). (Det norska) Bondepartiets hushållsanda vid 1842 års Storthing. Palmblad Norige Bih. 33 (1847).
-ANGELÄGENHET~10102 l. ~10200.
1) till 1, 3: sak l. angelägenhet som rör hushållet; oftast i pl. Bremer Grann. 1: 42 (1837). Så länge smörberedning var en hushållsangelägenhet, användes stötkärnor. 2NF 26: 89 (1917). (†) i sg. best.: hushållsbestyren, hushållet. (Maria) satt så fåfäng och ledig, lika som hushålls angelägenheten henne icke det ringaste angick. Bælter JesuH 5: 335 (1759).
2) till 2: sak l. angelägenhet som rör (den allmänna) hushållningen; särsk. jur. i förb. ordnings- och hushållsangelägenheter. Dalin Arg. 2: 160 (1734, 1754). NerAlleh. 1871, nr 17, s. 2. 2NF 35: 1248 (1923).
(1, 2) -ANSTALTER~020, pl. (numera föga br.) anstalter som träffas för hushållet l. (den allmänna) hushållningen; jfr ANSTALT 1, HUSHÅLLNINGS-ANSTALTER. De hushålls anstalter och verldsliga omsorger, hvar med du (dvs. Marta) .. sysselsätter dig. Bælter JesuH 5: 336 (1759). (Landshövdingen har) utom många andra gagneliga och lofvärda husholls anstalter .. förehollit allmogen nyttan och nödvändigheten af hässjors brukande. NorrlS 1: 47 (c. 1770). SPF 1816, s. 349.
-ARBETE~020, äv. ~200.
1) till 1, 3: arbete i hushållet, husligt arbete; särsk. pedag. SP 1792, nr 150, s. 1. Undervisningen i praktiskt hushållsarbete (vid lärlingsskola). SFS 1918, s. 2751.
2) (†) till 2: arbete med skötseln av landtbruk o. d. Bælter JesuH 5: 484 (1759).
-ARTIKEL. föremål som användes i hushållet; i sht i pl. Berndtson (1880). Vattenkannor (för lavoarer) och andra dylika gröfre hushålls- eller köksartiklar. VaruförtTulltaxa 1: 147 (1912).
-AVFALL~02 l. ~20. avfall från matlagning o. d.; jfr KÖKS-AVFALL. Helsov. 1886, s. 4.
-BEHOV. Bergv. 2: 27 (1737). Tillgång på godt vatten till dryck, matlagning .. och andra hushållsbehof. SFS 1901, nr 48, s. 1.
-BEKYMMER. bekymmer för l. omsorg om hushållet; numera i sht i pl. Ehrenadler Tel. 334 (1723).
-BESTYR. numera i sht i pl. Oldendorp 1: 28 (1786).
-BESVÄR. (†) (tyngre) hushållsbestyr. JPGothus EHeldin B 1 a (1636). (Kvinnorna i Norden) voro .. oförtrutna til hushålls-besvär. Dalin Hist. 1: 289 (1747).
(2) -BIBLIOTEK. titel på en 17551757 utkommande periodisk skrift behandlande ekonomiska frågor. Hushåls-Bibliothec 1755—57.
(3) -BILJETT. järnv. fribiljett å järnväg, gällande för (vissa varor tillhörande) medlem av järnvägspersonals hushåll. SJ 4: 610 (cit. fr. 1867). PT 1905, nr 212 A, s. 2. —
-BOD. (†) visthusbod. NVexjöBl. 1848, nr 30, s. 4. (I Runebergs gård i Borgå fanns) en hushålls- och en spannmålsbod. Strömborg Runebg IV. 2. 1: 230 (1898).
-BOK; pl. -böcker.
1) till 1, 3: räkenskapsbok för ett hushåll. Hon förde hushållsbok. Möller (1790). Hellman Kokb. 10 (1895).
2) (†) till 2: bok innehållande råd o. anvisningar angående (den allmänna) hushållningen; lärobok i landthushållning. Brahe Oec. 37 (1581). En Fulständig Svensk Hus-Hålds-Bok. Broocman (1736; boktitel). Hwasser VSkr. 1: 11 (1852).
-BRUK. i uttr. för hushållsbruk, för bruk l. användning i hushållet. TT 1880, s. 107. För hushållsbruk avsedd .. ättika. SFS 1914, s. 69.
-BRÄNSLE. för användning i hushållet avsett bränsle. TT 1880, s. 107. Antraciten .. (har) fått stor användning som hushållsbränsle. 2NF 1: 1178 (1904).
(1, 2) -BYGGNAD. (†) ekonomibyggnad. LAA 1813, s. 151. Hildebrand KyrklK 60 (1875).
-DETALJ. (†) i uttr. hava egen hushållsdetalj, hava eget hushåll (jfr DETALJ 4). DA 1824, nr 59, Bih. s. 6.
(1, 2) -DJUR. (†) husdjur. KrigsmSH 1800, s. 3. Florman Anat. 2: 235 (1830).
-ELEV. kvinna som (särsk. i ett hem) åtnjuter utbildning i ett hushålls skötsel. Plats som Hushållselev finnes .. i tjenstemannafamilj. DN 1894, nr 9035 B, s. 2 (annons). LD 1926, nr 185, s. 8 (i annons).
-FADER. (†) husfader. Kolmodin Rök. 110 (1728). Därs. 28 (1742).
(jfr 3) -FAMILJ. (†) familj som utgör ett hushåll. Uhmeå lappmarck .. består nästan af 130 huushålds familier. KyrkohÅ 1914, s. 429 (1634).
(3) -FRIBILJETT~102. järnv. = -BILJETT. 1NJA 1922, s. 267.
-FRUKT. jfr MAT-FRUKT. HbTrädg. 3: 120 (1872). Man .. skall odla såväl dessert- som hushållsfrukt. LAHT 1912, s. 82.
-FRÖKEN. ”bildad” ogift kvinna som har anställning i ett hem för att ”gå frun till handa” l., då husmoder saknas, för att förestå hushållet; jfr TILLHANDA-FRÖKEN. Bremer Hertha 127 (1856). SDS 1924, nr 66, s. 14 (i annons).
-FÖRENING.
1) till 1, 3. Åkarps hushållsförening .. har till ändamål att tillhandahålla lifsförnödenheter åt föreningens medlemmar. SFS 1896, nr 21, s. 26.
2) till 2. ChristianstLHushSH 1838, s. 10. Skånska hushållsföreningen, en 1838 bildad sammanslutning mellan Malmöhus och Kristianstads läns hushållningssällskap för gemensamt hållande af landtbruksmöten (osv.). 2NF 38: 381 (1926).
Ssg: hushållsförenings-aktiebolag. till -förening 1. Handels-och hushållsföreningsaktiebolag. BtRiksdP 1890, Saml. 1. I. 2: BerRikStyr. s. 29. SFS 1905, Bih. nr 2, s. 48.
(2) -FÖRFATTNING.
1) (†) åtgärd, anstalt(er), mått o. steg för landthushållningen l. näringarna; i sht i pl.; jfr FÖRFATTNING 1. JAvLantingshausen (1746) i Fennia XVI. 2: 79. Detta löningssätt .. (skulle) kunna anses såsom aldeles stridande emot all klok hushålls-författning. LBÄ 1: 66 (1797).
2) (†) tillstånd l. läge med avs. på den allmänna hushållningen; jfr FÖRFATTNING 4. Att ett krig efter Sveriges hushållsförfattning och arméens inrättning icke kan börjas utan att medföra den af alla mest tryckande beskattning. Adlerbeth Ant. 1: 132 (c. 1792).
3) (i fråga om ä. förh.) jur. förordning l. stadga rörande den allmänna hushållningen; jfr FÖRFATTNING 6. Schönberg Bref 3: 46 (1778). Flintberg Lagf. 1: 159 (1796). Karl XI:s hushållsförfattningar. Beskow i 2SAH 30: 135 (1857).
-FÖRKLÄDE~200 l. ~020. förkläde avsett att användas vid arbete i hushållet; jfr KÖKS-, STÄD-FÖRKLÄDE. (Hon) hade ett hvitt hushållsförkläde för sig. Wacklin Minn. 1: 21 (1844). Geijerstam KBrandt 116 (1904).
-FÖRNÖDENHET~0200, äv. ~0102.
1) (†) abstr.: husbehov. (Tabärgs) Bergslag (anhåller) .. at .. få til theras Hushåls förnödenhet .. uphandla Spanmål på Jönköpings Torg. Bergv. 1: 712 (1731).
2) konkret; i pl.: för hushållet behövliga förnödenheter. Hülphers SvStäd. 1: 51 (1778). SlöjdkomBet. 1907—08, s. 11.
(2) -GILLE. underavdelning av hushållningssällskap, hushållningsgille. StadgHushSÖg. 1814, § 32. De flesta hushållningssällskapen äro delade i hushållsgillen, hvilka hvar inom sin ort verka i samma syfte som sällskapet. Kôersner PolHlex. 117 (1883). Hellström NorrlJordbr. 301 (1917).
-GLAS. koll.: glas (se d. o. 2) avsett för bruk i hushållet. SmålP 1890, nr 151 B, s. 2. Hushålls- och prydnadsglas. Selling Varuk. 29 (1921).
(1, 2, 3) -GREPP. (†) metod l. konstgrepp l. ”knep” som användes i hushållet l. (den allmänna) hushållningen; jfr GREPP 2 b, HUSHÅLLAN-GREPP. De bästa hushålls-grep och förslag, som kunde sätta Riket i krafter och blomma. Dalin Arg. 1: 88 (1733, 1754). Jag håller af, at sakta gå och stöka: / Små Hushålls-grep af grunden jag förstår. Dens. Vitt. 6: 23 (c. 1753). Warg 682 (1755). Dalin (1852).
-GÖROMÅL~200 l. ~102. jfr -BESTYR. Oldendorp 2: 49 (1788). SFS 1920, s. 1421.
-HANDEL. (i Göteborg) handelsbod för diverse hushållsförnödenheter, (mindre) matvaruaffär. GHT 1892, nr 151 A, s. 4. Jag ska’ köpa lutfisk i en hushållshandel. Därs. 1895, nr 300 B, s. 1. —
-HÅG. (†) håg för sparsamhet (i hushållet); jfr HUSHÅLLA 5 slutet. Lenngren (SVS) 2: 195 (1797).
(1, 2, 3) -JOURNAL. särsk. (†): periodisk skrift som innehåller råd o. rön rörande hushållningen; jfr HUSHÅLLNINGS-JOURNAL. SP 1792, nr 64, s. 4. Svenska Patriotiska Sällskapet .. har .. utgifvit .. en Hushålls Journal ifrån år 1776 till år 1780. Stiernstolpe Arndt 2: 46 (1807).
-KAMMARE. (i Finl.) handkammare. Runeberg 1: 146 (1836). Östergren (1928; angivet ss. landsdelsord). jfr Bergroth FinlSv. 308 (1917).
-KASSA. kassa för bestridande av utgifterna för hushållet. Lindfors (1815). Det är bättre att husmodern får sin hushållskassa för månaden än för veckan. Langlet Husm. 31 (1884).
-KEMI. särsk. pedag. den del av kemien som äger tillämpning inom hushållet. Beskow i 2SAH 32: 24 (1859). NF 8: 998 (1884).
-KOL. jfr -BRÄNSLE. JernkA 1860, s. 232. Hushållskol & Smideskol. SDS 1894, nr 303, s. 1.
-KONST(EN). (†)
1) till 1: konsten att sköta ett hushåll; förr äv.: läran om denna konst. Schroderus Comenius 609 (1639). Om våra Flickor ville lära / Det, som til hushåls-konsten hör. Lenngren (SVS) 1: 12 (1775). Snellman Gift. 2—3: 69 (1842).
2) till 2: (läran om) konsten att sköta (den allmänna) hushållningen. Berch Hush. 3 (1747). Barchæus LandthHall. 93 (1773).
-KONTO. konto för hushållsutgifter. BoupptSthm 1682, s. 52 a (1681).
(1, 2) -KREATUR. (†) husdjur. Fürst Florman 21 (i handl. fr. 1793). KrigsmSH 1800, s. 3.
-KÄLLARE. jfr MAT-KÄLLARE. GT 1788, nr 69, s. 4. Hushålls- och bränslekällare. Boklund Bost. 81 (1907).
-KÄRL. jfr KÖKS-KÄRL. Palmblad Norige 151 (1846). Emaljerade och förtennta hushålls- .. kärl. KatalIndUtstSthm 1897, s. 91.
(2) -LAG, r. l. m. (förr) jur. jfr -FÖRFATTNING 3. 1VittAH 2: 132 (1773, 1776). De elaka fölgder som härflutit från Carl XI:s Hushållslagar. SP 1792, nr 266, s. 2. Bonsdorff Kam. 2 (1833).
(2) -LEXIKON. (†) uppslagsbok för landtbruket; jfr -BOK 2. Hushåls-Lexicon. Carleson (1756; boktitel).
-LÄGENHET~200 l. ~102. (föga br.) bostadslägenhet (avsedd för ett hushåll); motsatt: butikslägenhet o. d. LdVBl. 1887, nr 6, s. 4. GHT 1892, nr 168 A, s. 3. —
-LÄRA, r. l. f.
1) pedag. till 1: lära(n) om skötseln o. vården av ett hem. Verd. 1891, s. 276. SFS 1918, s. 2751.
2) (numera föga br.) till 2: lära(n) om (den allmänna) hushållningen; ekonomilära. Geijer I. 5: 115 (1811). NF 3: 28 (1878).
-MAMSELL. (i fråga om ä. förh.) = HUS-MAMSELL; jfr -FRÖKEN. LdVBl. 1827, nr 7, s. 4. Lagerlöf ChLöw. 174 (1925).
(1, 2, 3) -MAN, m. (†) man som förestår ett landthushåll; landthushållare; husbonde. En god Huszhåldzman och åkerman. Rudbeck Atl. 1: 714 (1679). Fischerström Tal 208 (1769).
-MASKINERI. Benedictsson Peng. 263 (1885). Vi fruar .. skola se till, att allt i hushållsmaskineriet går sin jämna gång. SvD 1901, nr 96, s. 5.
-MÅL.
1) (†) till 1, 3: hushållsangelägenhet (se d. o. 1). Det är för svårt, at ha beställa / Med Manfolk, uti hushåls-mål. Lenngren (SVS) 1: 16 (1775). 1VittAH 3: 278 (1780).
2) (†) till 2: angelägenhet l. åtgärd som rör (den allmänna) hushållningen. Dalin Vitt. 4: 119 (1739). Detta riksgagneliga hushållsmål (dvs. enskiftet). EconA 1808, apr. s. 4. 2VittAH 11: 137 (1817, 1822).
3) i sht jur. till 2: (rättegångs)mål som rör den allmänna hushållningen o. ordningen, ekonomimål (se d. o. 2); förr äv. i uttr. politie- och hushållsmål, ekonomi- och politimål (se EKONOMI-MÅL 2). Politie- och hushåldsmålen i städerne. Fennia XVI. 3: 24 (1761). BtRiksdP 1876, Saml. 1. I. 2: BerRikStyr. s. 6. Kallenberg CivPr. 1: 273 (1917).
-MÄNNISKA. (ngt vard.) om kvinna som ägnar sig åt skötseln av hus o. hem. Jag kan aldrig bli ett fint eller behagligt fruntimmer, jag vill bli en dugtig hushållsmenniska. Bremer Dal. 159 (1845). Lagerlöf ChLöw. 90 (1925).
(1, 2, 3) -NYTTA, r. l. f. (numera föga br.) nytta för hushållet l. för den allmänna hushållningen. Fischerström 2: 33 (1780). Atterbom Minnest. 1: 227 (1847). Hushållsnyttan af enen är mångfaldig. Arrhenius Jordbr. 3: 235 (1861).
-OST. landt. korgost. LB 3: 578 (1906). BonnierKL (1924).
-PERSEDEL. (i fackspr.) Handdukar, lakan, örngått med flera dylika hushållspersedlar. SFS 1891, nr 64, s. 24.
(2) -PLAN, r. l. m. = HUSHÅLLNINGS-PLAN; särsk. skogsv. o. landt. AdP 1789, s. 171. En hushållsplan och huggningsberäkning .. öfver en skog. Ström Skogsh. 109 (1846). PT 1912, nr 49 A, s. 2. —
-PORSLIN. jfr -GLAS. NVexjöBl. 1859, nr 4, s. 2.
-POTATIS. jfr MAT-POTATIS. Hushålls- och foderpotatis. UtsädT 1903, s. 27.
-PÄNGAR, äv. -PÄNNINGAR, pl. pängar avsedda för bestridande av utgifterna för hushållet; jfr -KASSA. Lind (1749; under küchen-geld).
-PÄRON. jfr -FRUKT. Eneroth Pom. 2: 252 (1866).
-REDSKAP~20, äv. ~02. Yxor, Hästskor, Spadar, med mångfaldige flere hushålls-redskaper. Rinman 2: 935 (1789). TT 1879, s. 115.
(1, 2, 3) -REGEL. regel l. rättesnöre för hushållet l. (den allmänna) hushållningen. GbgMag. 1759, s. 28. En för alla tider gällande hushållsregel: att ängen är åkrens moder. Rääf Ydre 1: 39 (1856). Fru Svensson hade trenne gyllene hushållsregler. Hagdahl Fråga 59 (1883).
(1, 2, 3) -REGEMENTE. (†) skötsel av hus o. hem; (allmän) hushållning. Rudbeckius KonReg. 18 (1614). Huuszhåldzregimentet som föruthan en Hustro neppeligen vthrättas kan. Schroderus Os. 1: 345 (1635). Vi (ha) lofsjungit detta (K. XI:s) hushållsregimente. BL 8: 242 (1842).
-REGLEMENTE. (†) mil. reglemente ang. arméns o. flottans hushållning. KrigsmSH 1798, s. 80. För Arméns Flotta blef af Ehrensvärd et Hushållsreglemente utarbetadt, hvilket .. fastställdes under den 20 Jan. 1766. KrigVAH 1834, s. 30.
(1, 2) -RUM. (numera knappast br.) ekonomirum. Mannhusen af korssvirke och tegel, hushållsrum och ladugårdshus .. af trä. NyttGam. 1798, s. 135. Reuterdahl SKH III. 2: 264 (1863).
-RÅD.
1) till 1, 3: råd ang. skötseln av hus o. hem. (Modern) skulle .. besöka .. (den gifta dottern) i det nya hemmet och se, om hennes goda hushållsråd burit frukt. Wigström Folkd. 1: 277 (1880). Sylwan SvLit. 121 (1903).
2) (†) till 2: råd ang. (den allmänna) hushållningen. Hushålds-Råd. Carleson (1734; boktitel). Fryxell Ber. 4: 31 (1830).
-RÄKENSKAPER~1020, äv. ~2000, pl. Åkerhielm GamlRoman 68 (1907).
-RÄKNING.
1) (i sht i fackspr.) till 1 (l. 2): räkenskaper för hushållet (l. den allmänna hushållningen). Oelreich 34 (1755). 2NF 14: 888 (1910).
2) bankv. till 1: sparkasseräkning, särskilt avsedd för pänningar som äro bestämda för hushållsutgifter o. d. PT 1902, nr 98 B, s. 1. SFS 1905, Bih. nr 18, s. 4.
3) till 1: räkning på varor som inköpts för hushållet. Hagdahl Fråga 40 (1883).
(1, 2) -RÖN. rön angående hushållet l. (den allmänna) hushållningen. Svenska hushålls-rön. Dahlman (1746; boktitel). Rydberg RomD 48 (1877). 2NF 32: 112 (1921).
-SAK.
1) till 1, 2, 3: hushållsangelägenhet (se d. o. 1, 2); i sht i pl. Brahe Oec. 37 (1581). En Biskop skal icke befatta sigh medh Huusholdzsaker. Schroderus Os. 1: 556 (1635). Dalin (1852).
2) till 1, 3, konkret: föremål avsett för användning i hushållet; husgeråd. Rudbeck Atl. 1: 190 (1679). Klint (1906).
-SKOLA, r. l. f.
1) till 1: skola för teoretisk o. praktisk utbildning av husmödrar (särsk. i matlagning o. huslig ekonomi); ofta förbunden med matservering. Han äter på hushållsskolan. Praktiska hushållsskolan för flickor i Göteborg. SydsvD 1870, nr 113, s. 3. SvD(B) 1927, nr 174, s. 1.
2) (tillf.) till 2: skola för meddelande av insikter i (landt)hushållning. LBÄ 1: 67 (1797).
Ssg (till -skola 1): hushållsskole-elev.
(2) -SKRIFT. (†) skrift innehållande råd o. anvisningar ang. (den allmänna) hushållningen, särsk. landthushållningen; jfr -BOK 2. Fischerström 1: 168 (1779). Beskow i 2SAH 30: 229 (1857).
(2) -SKRIVARE. (†) författare av skrifter ang. (den allmänna) hushållningen, särsk. landthushållningen; jfr -SKRIFT. Salander Gårdsf. 176 (1758). Fischerström 1: 138 (1779).
-SOPOR, pl. jfr -AVFALL. Hushålls- och gårdssopor. LAHT 1907, s. 340.
-SORG. (föga br.) i pl.: hushållsbekymmer, hushållsbestyr. Spegel GW 197 (1685). Rydberg Ath. 102 (1876).
-STYCKE. (†) om stilleben. Måla hushålsstycken. CAEhrensvärd Brev 1: 42 (1781).
-STÅND. (†) tillståndet l. förhållandet att hava o. förestå hushåll; hushåll; äkta stånd; livet o. värksamheten i hemmet. Muræus Arndt 4: 71 (1648). De gjerningar, som i utvärtes måtto förefalla i hushålls ståndet och borgelig sammanlefnad. Borg Luther 2: 569 (1753). Om än den unge presten icke kan utöfva husfadrens åliggande, .. förbereder han sig dock till hushållsståndet genom omtanka. Wingård 2: 49 (1820). Rosenius FaderVår 94 (1858).
(1, 2, 3) -STÄLLNING. (†) ekonomisk ställning. Både Inländska och Utländska förtroendet dependerar på Rikets vetterliga Hushålls-ställning. AdP 1789, s. 682. En sak som rör min enskilta hushållsställning. Leopold (1807) i 2Saml. 9: 59. —
-SYSSLA, r. l. f. i sht i pl.: husliga sysslor; jfr HEM-SYSSLOR. Sköta hushållssysslorna. Gishulterus Mlsraelsdr C 2 a (1649).
(2) -SYSTEM. system för (den allmänna) hushållningen; ekonomiskt system. VetAH 1767, s. 220. Palmblad Norige Bih. 81 (1847).
(2) -SÄLLSKAP~20 l. ~02. (numera föga br.) hushållningssällskap. AdP 1800, s. 108. Secreteraren i Uplands Hushållssällskap. QLm. I. 4: 57 (1833). WoJ (1891).
(2) -TIDNING. i l. ss. titel på vissa äldre tidskrifter behandlande ekonomiska frågor. Närings och Hushålds Tidningar 1772. Hushålls-Tidning 1813—14. Hushålls-Tidning för Örebro län 1844—45.
-TRÄDGÅRD. trädgård avsedd att lämna sina produkter till ägarens hushåll. Hülphers SvStäd. 1: 15 (1778). FolkskV 1901, s. 158.
-UTGIFT~02 l. ~20. i sht i pl. Oldendorp 2: 244 (1788).
(2) -UTSKOTT. (†) = HUSHÅLLNINGS-UTSKOTT. AdP 1800, s. 1419.
-VAN. (i skriftspr.) van att sköta hushållet. Dahlbäck Åb. 122 (1914). Prästfamilj .. söker bildad, hushållsvan flicka. BVT 1928, nr 10, s. 2 (annons).
(2) -VETENSKAP. (†) = HUSHÅLLNINGS-VETENSKAP. Verelius 105 (1681). (Patriotiska) Sällskapets ändamål är, att .. utgifva nyttiga skrifter i allmänna Hushålls-vetenskapen. Stiernstolpe Arndt 2: 46 (1807). Carlén Prof. 87 (1840).
-VETT.
1) (numera föga br.) till 1, 2, 3: insikter i konsten att sköta hus o. hem l. i (landt)hushållning; ekonomiska insikter. Dalin Arg. 1: 133 (1733, 1754). BL 18: 342 (1850). Cavallin (1875).
2) (†) ekonomiskt sinne, sparsamhet; jfr HUSHÅLLA 5 slutet. Den sämsta girighet / Namn af hushålds-vett du gifver. Strand Tidsfördr. 2: 77 (1763). Afzelius Sag. IX. 2: 3 (1860).
-VÅG; pl. -ar. våg avsedd för användning i hushållet (till vägning av matvaror o. d.). BoupptVäxjö 1890.
(2) -VÄRK, n. (†) (allmän) hushållning; sammanfattningen av de institutioner som handhava rikets hushållning. Posten 1769, s. 587. De ärenden af vigt, som ingå i organisationen af finans- och hushållsverken. Trolle-Wachtmeister Ant. 2: 71 (1815).
(1, 2) -VÄSEN l. -VÄSENDE. (föga br.) hushållning. Alt, hvad oeconomien ock siälfva hushåldsväsendet af riksens krigsmackt tilhörer. 2RA 1: 12 (1719). Den som har gått under prostinnan Forsius i så många år, den förstår sig på hushållsväsendet. Lagerlöf ChLöw. 367 (1925).
-VÄXT. växt som har användning i hushållet; jfr GAGN-VÄXT. Gadd Landtsk. 2: 76 (1775). SFS 1894, nr 94, s. 4.
-ÄPPLE. jfr -FRUKT, MAT-ÄPPLE. Eneroth Pom. 1: 116 (1864). 2NF 33: 1243 (1922).

 

Spalt H 1494 band 11, 1932

Webbansvarig