Publicerad 1898   Lämna synpunkter
AFLELSE a3vlelse2 (a`flelse Weste), r. l. f. (m. Sahlstedt; Weste; SAOB (1870, jämte f.)); best. -en; pl. -er Palmblad Fornk. 1: 558 (1844); Lundell (1893). (afwelsen, best. Carl IX Bevis B 1 a (1604)) vbalsbst. af AFLA.
1) motsv. AFLA 3 a. Aflelse, Conceptio, conceptus. Lex. Linc. (1640). Lifmodren .. afbördar sig (vid barnsbörd) aflelsens frukt. Fischerström 1: 348 (1779). Intet Djur finnes, som icke framkommit genom aflelse. Julin Intr. i VetA 1792, s. 12. Aflelse. Genom samverkan af man och qvinna hos henne tillvägabragt upplifvande af frö till afkomma. Cederschiöld Ordl. (c. 1847). — särsk.
a) passivt: handlingen l. förhållandet, att ngn aflas; jfr AFLA 3 a δ. Jesu Christi Aflelse. Aulævillius Strena (1632; i titeln). Jungf. Mariæ syndlösa aflelse. Dijkman Ant. eccl. 161 (1703). Dogmen om Jungfru Mariæ obefläckade aflelse. Norbeck 81 (1840, 1866); jfr SAOB (1870). Kristi syndfria aflelse af den Helige Ande. NF 1: 206 (1875). — i bild. Dödens aflelse af Syndens hor med Satan. Kellgren 2: 79 (1787). — (enst.) oeg., om växter. Örternas aflelse sker uti blomman. Fischerström 2: 114 (1780). — oeg., om ett ämnes l. en idés konception i författarens själ. Kellgren 3: 210 (1793).
b) (föga br.) aktivt: handlingen att afla; aflande. Almqvist (1842). — särsk. om kvinna; jfr AFLA 3 a γ. Dalin (1850). Den heliga Annas (jungfru Marie moders) obefläckade aflelses fest (firad i gr. kyrkan ss. motsvarighet till jungfru Marias obefläckade aflelses fest i den romerska). NF 1: 207 (1875). Enligt legenden hade Buddhas moder .. inga andra söner än denne, och hennes aflelse berodde på öfvernaturliga orsaker. Westermarck Äkt. 168 (1893).
2) (föga br.) motsv. AFLA 4: alstring, bildning, uppkomst; stundom närmande sig 1 i bildl. anv. (Det) är svårt at föreställa sig denna Malmens första aflelse, om man ej skal tro at här fordom varit Mo. Linné Gotl. 328 (1745). (Ordens) första aflelse. Tessin Bref 2: 241 (1754).
Ssgr (till 1): A: AFLELSE-AKT300~2. oeg. (jfr 1 a slutet): A. Lindgren i Sv. tidskr. 1875, s. 252.
(1 b) -DEL(AR)~2. (numera föga br.) Bägge könens organiska aflelse-delar. Acrel Præs. i VetA 1750, s. 29. Weste (1807). Larsen (1884).
(1 b) -DRIFT~2. Heinrich (1814). Kindblad (1867).
(1 a) -FEST~2. i (den ngt ologiska) förb.: Jungfru Marias obefläckade aflelsefest. Agardh Bl. skr. 1: 100 (c. 1850); ordet FEST har här eg. ingått ssg med hela det föreg. uttr. —
(1 b) -FÖRMÅGA~020. Wikforss (1804, under zeugungsvermögen). Carlstedt Herodot 2: 325 (1833).
(1 b) -LEM~2. (föga br.) Wikforss (1804, under zeugungsglied). Meurman (1846). jfr AFLELEM.
B (†): (1 a) AFLELSES-FEST. (Jungfru Marias) aflelses-fest. Botin Hist. 2: 157 (1789?).
-TID. särsk. till 1 a: Nehrman Ärfdab. 102 (1752).

 

Spalt A 318 band 1, 1898

Webbansvarig