Publicerad 2008   Lämna synpunkter
TROSSA tros3a2, v.1; -ade. vbalsbst. -NING.
Ordformer
(tros- 1568. tross- (-å-, -sz-) 1573 osv. trots- (-ttz-, -tz-) 15501695. trås- 1555. tråts- (-ttz-, -tz-) 1538 (: beprydtråtzning)–1752)
Etymologi
[sv. dial. trossa; jfr nor. nn. trussa, kasta ihop, röra samman; möjl. samhörigt med TRÅS, sbst.2 — Jfr TROSS, sbst.3]
(utom ss. vbalsbst. -ning numera föga br.) förse (golv l. rum) med trossfyllning (l. trossbotten); särsk. ss. vbalsbst. -ning, konkret(are). Stenanar j mwrenom skola ropa, och bielkanar j tråtzningenne skola swara them. Hab. 3: 11 (Bib. 1541). Til Trossning vthi en Nÿ Saal på Slotte .. Tuebred Spik 650. GripshR 1594, s. 91. Sahlen Kiöket och förstugan tråssas med 1 1/2 klöfft näfwer sampt 20 lass torf. VDAkt. 1728, Syneprot. (Efter viss förberedning) sker trossningen, d. v. s. man fyller mellan bjelkarne med torrt kalkgrus eller torr och lätt jord, till undwikande af golfdrag. Stål Byggn. 2: 7 (1834). (Byggmästaren skall) trossa golfvet nedantill i Jungfrukammarn. Tegnér Brev 9: 136 (1839). I kök och framkammare finnes ingen trossning, varför ryggås och sparrar synas, men i storstugan är tak inlagt. TurÅ 1916, s. 272. — jfr BEPRYD-TROSSNING.

 

Spalt T 2663 band 35, 2008

Webbansvarig