Publicerad 1998 | Lämna synpunkter |
SUS, sbst.3, r.; best. -en.
(†) i uttr. hela susen, alltihopa. Knappt (har) någon rimmare utsläppt en sådan massa af sitt kram som den från mig gångna, utan att förnimma någon enda röst uttala slutdomen öfver hela susen. Nervander FinlKultH 102 (i handl. fr. 1846).
Spalt S 14678 band 32, 1998