Publicerad 1983   Lämna synpunkter
SPATTRA, v.; anträffat bl. i p. pr. o. vbalsbst. -ande.
Etymologi
[sv. dial. spattra, sprattla, möjl. (åtm. delvis) ombildning av spratta, sprattla (se SPRATTLA)]
(†) om fisk: ljudligt sprattla; äv. om ekorre: frambringa ett smackande ljud, skvattra (se SKVATTRA, v.1 2). På wintern blifwa .. (ekorrarna) alt blåachtigare ..; Dock på alla tjder .. sqwittandes och spattrandes högt nog, när the .. hålla theras språng up uti träen. Broman Glys. 3: 260 (c. 1730). (Braxen leker) äfwen så grundt, at halfwa kroppen står öfwer watnet, stormandes så högt, at thes spattrande höres lång wägs. Därs. 581 (c. 1740). (Sarvens) lekstid är .. uti Maji månad .. med spattrande och gräsrötters upgräfwande, äfwen som om Braxn förmält är. Därs. 650.

 

Spalt S 9237 band 29, 1983

Webbansvarig