SLÖSA, v.2
Etymologi
[sv. dial. slösa, om häst: trava väl, gå raskt, röra sig i en gångart mellan skritt o. trav; jfr ä. d. sløse, om häst: gå jämnt o. stadigt l. utan riktig hållning (o. fart); sannol. etymol. identiskt med SLÖSA, v.1]
(†) om häst: gå raskt l. trava. (Marsvinets) locus är Brassilien, deras gång är besynnerlig, och liknar hästars som slösa. Linné FörelDjurr. 49 (1748).
Avledn. (†): SLÖSARE, sbst.2, m. l. r. [sv. dial. slösare, om häst: god travare (Ihre DialLex. (1766), medelmåttig gångare (Hof DialVg. (1772)); jfr ä. d. sløser, häst som går jämnt o. stadigt l. utan riktig hållning (o. fart)] om häst: god travare. Ath vij .. upburith haffve .. för en brun gångere daler 20 stycker, item för en liten röd slösere daler 8 1/2 stycker. G1R 27: 41 (1557). Slösare .. (dvs.) häst som trafvar wäl. Schultze Ordb. 4561 (c. 1755; från Västergötl.).
Spalt S 7405 band 28, 1979
Webbansvarig
admin_saob@svenskaakademien.se