Publicerad 1974 | Lämna synpunkter |
SKURRIL skuri4l, adj. -are. adv. -T.
som skämtar på ett plumpt l. vulgärt sätt, grovkornigt gycklande; burlesk; plump, vulgär. Han är förläggare af ett skurrilt tidningsblad. Livijn 2: 338 (1842). Äfwen .. (präster) som ansågos för sitt stånds prydnader, gjorde sig (på 1600-talet) skyldiga till ett opassande och scurrilt beteende i sällskapslifwet. Cavallin Herdam. 1: 78 (1854). Omkastningarna (i V. Holans dikt ”Natt med Hamlet”) är blinksnabba mellan det skurrila och det sublima. DN 1969, nr 285, s. 5. —
Spalt S 5377 band 27, 1974