Publicerad 1972   Lämna synpunkter
SKOTER skω4ter, sbst.1, r.; best. -n; pl. -trar (Motorför. 1955, nr 3, s. 22, osv.), äv. -ters (TeknikV 1954, nr 17, s. 20, DN 1958, nr 28, s. 29) l. (föga br.) = (DN(A) 1956, nr 89, s. 17).
Ordformer
(scooter 1930—1959. skoter 1956 osv.)
Etymologi
[liksom t. o. fr. scooter av eng. scooter, person som rör sig hastigt l. kilar iväg, handspruta, sparkcykel, skoter, avledn. av scoot, utkasta, utdriva, dänga, spruta, plötsligt glida l. halka (iväg), kila iväg, möjl. av fvn. skúta, skjuta fram, i avljudsförh. till SKJUTA, v.1]
1) med små (2—3 dm höga) hjul försedd, plåtöverklädd motorcykel vilken mellan den höga styrstången o. ett bakre parti (varpå sadeln är fäst) har ett öppet mellanrum vilket nedtill avgränsas av en fotplatta. Scooter, (dvs.) ett slags motorcykel med mycket låga hjul. Man står på en platta i stället för att sitta i en sadel. Nerén (1930). Vespans familjenamn är scooter, vilket motsvarar en gruppbeteckning som motorcykel eller bil. Idun 1952, nr 36, s. 11. Hon satt bakpå en skoter som fördes av en amerikansk student .., då de blev påkörda av en bil med hög fart. SvD(A) 1963, nr 144, s. 11.
2) elliptiskt för: snöskoter. Mannen hade .. åkt snöskoter genom byn och hade en släde kopplad till skotern. SvD(A) 1964, nr 327, s. 16. ÖgCorr. 1970, nr 50, s. 8. — jfr SNÖ-SKOTER.
Ssgr (i allm. till 1): SKOTER-FEBER. jfr feber 2. TeknikV 1954, nr 17, s. 19. —
-FLORA. sammanfattande, om förekommande (talrika) typer av skotrar. Motorför. 1955, nr 3, s. 22. —
-FÖRARE. SDS 1957, nr 260, s. 20. —
(2) -LED. (i terräng iordningställd) led för snöskotrar. SOU 1969, 59: 32. —
-MÄRKE. fabriksmärke på skoter; vanl.: med fabriksmärke kännetecknad art l. typ av skoter. Fortfarande säljs i Sverige cirka 18 olika skotermärken. Motor 1960, nr 14, s. 22. —
-PASSAGERARE. Expressen 1960, nr 169, s. 28. —
-TRAFIK. DN 1969, nr 11, s. 6.

 

Spalt S 4660 band 26, 1972

Webbansvarig