Publicerad 1953 Lämna synpunkter PLADUSKA pladus3ka2 l. 040, r. l. f.; best. -an; pl. -or. Etymologi [ombildning av PLADASKA, sbst., med anslutning till ngt (i betydelseavseende) närstående ord med ändelsen -uska (t. ex. MADUSKA)] (vard., tillf.) = PLADASKA, sbst. 1. Gowenius Småf. 95 (1937). Spalt P 1002 band 20, 1953 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se