Publicerad 1953 | Lämna synpunkter |
PIPPING pip3iŋ2, stundom 40, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
pomol. (ett slags) litet, fast, vanl. gult o. kärnrikt äpple. Serenius Ss 2 a (1734). Pipping, (är en) Engelsk frukt god ock hård. Rosensten Skog. 51 (1737). Man (kallar) gerna all liten, rund, mer eller mindre hård frukt — pipping. Eneroth Pom. 1: 79 (1864). Bendz Landsv. 12 (1916). — Anm. I följande språkpr. användes ordet pipping som namn på ett fartyg. Möjl. är detta namn identiskt med benämningen på äppelsorten. Buffelenn eller pippinngeenn som lop åt Strålsunndh. ArkliR 1564, avd. 14. Därs. avd. 21.
-TRÄD. (-ing- 1900 osv. -ings- 1900) —
-ÄPPLE. (-ing- 1762 osv. -ings- 1787) (numera bl. tillf.) Rothof 723 (1762). DA 1793, nr 2, s. 3. Backman Dickens Pickw. 1: 82 (1871).
Spalt P 941 band 20, 1953