Publicerad 1935 | Lämna synpunkter |
KAPRONIKA kaprå4nika l. -rω4-, l. 0302, l. KAPRÖNIKA kaprø4nika l. 0302, äv. KAPRELLIKA kapräl4ika l. 0302, r. l. f.; best. -an; pl. -or (TullbSthm 1536, s. 77 a, Afzelius Sag. 7: 285 (1853)) ((†) -ar TullbSthm 1539, s. 66 a (: frwer kaprønekar); -er TullbSthm 1534, s. 4 b, VLBibl. 1753).
(förr) ett slags urspr. av båda könen, sedermera endast av kvinnor använd huvudbonad som kunde dragas ned till skuldrorna, hätta, karpus, kapuschong. TullbSthm 1534, s. 4 b. En suart kapröneke vnderfodret medt mårder. VgFmT I. 8—9: 89 (1554). Schroderus Dict. 18 (c. 1635; om bl. a. av munkar använd hätta). Sparre Frisegl. 2: 289 (1832).
Spalt K 492 band 13, 1935