Publicerad 1932 | Lämna synpunkter |
HUSBLOSS hɯ3s~blos2, stundom äv. HUSBLÅS ~blå2s, n. ((†) r. l. m. Nordforss (1805), Ekenberg (o. Landin) 415 (1891)); best. -et (ss. r. l. m. -en); förr äv. HUSBLÅSA, r. l. f.
limpreparat beredt av det inre lagret av simblåsan hos störfisken Acipenser huso Lin. o. vissa andra arter av störsläktet; äv. allmännare, om dyl. preparat beredt av inälvor, skinn, fenor o. d. av dessa l. vissa andra fiskar, ävensom om efterapningar härav; jfr FISK-LIM. 2VittAH 8: 120 (1578). Husblås göres af blåsorna i cablio och långor. Widegren 79 (1788). Almström Handelsv. 518 (1845). Husbloss nyttjas till munlim, muschplåster och diverse tekniska preparat. 3NF (1929).
-STÖR, m. l. r. störarten Acipenser huso Lin., av vars simblåsa husbloss beredes; jfr HUSE. Dalin (1852; med hänv. till husare). Nilsson Fauna 4: 704 (1855). (Stuxberg o.) Floderus 1: 611 (1901). —
Spalt H 1485 band 11, 1932