| Publicerad 1929 | Lämna synpunkter |
GYMNASTISERA jym1nastise4ra, äv. 01—, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE.
1) intr.: öva gymnastik; äv. refl. i förb. med efterföljande bestämning. Gymnastisera sig trött. BtRStP 1823, IV. 2: 1456. SvFlicksk. 171 (1888). — särsk. bildl. Vi hade .. gymnasticerat starkt med våra talapparater. Ahrenberg Stud. 81 (1878).
2) tr.: bedriva gymnastik med (ngn); öva (o. stärka) medelst gymnastik. Alopæus Abnormsk. 12 (1889). En ung lärarinna (var) sysselsatt med att under ett slags lek gymnastisera några småpojkar. Sjöberg Kvart. 275 (1924). — särsk.
a) i p. pf. i adjektivisk anv., särsk. i uttr. väl gymnastiserad. SD(L) 1900, nr 384, s. 6. Han .. hade en ovanligt ståtlig och väl gymnastiserad kropp. Hagberg VärldB 14 (1927). jfr VÄL-GYMNASTISERAD.
b) bildl. Han begagnade dem (dvs. sina medmänniskor) för att gymnastisera sin själ och känna maktens njutning. Strindberg Hafsb. 187 (1890).
GYMNASTISERA UPP10010 4, äv. 01—, l. OPP4. till 2: gm gymnastik öva upp. NordT 1886, s. 401 (bildl.). Målet (för ridskolans arbete) är nu att gymnastisera upp hästens bakdel och göra honom smidigare. TIdr. 1896, s. 45.
Spalt G 1407 band 10, 1929