Publicerad 1925   Lämna synpunkter
BÄRTEL bær3tel2 l. bär3-, äfv. 40, r. l. m.; best. -n; pl. bärtlar.
Ordformer
(vanl. skrifvet bertel)
Etymologi
[uppkommet gm omtydning o. frigörande af första ssgsleden i ssgrna till BÄRTLA]
bleckslag. lång omböjd kant l. fals på en bleckyta. UB 6: 201 (1874). ArbB 145 (1887).
Ssgr, se BÄRTLA ssgr.

 

Spalt B 4835 band 5, 1925

Webbansvarig