Publicerad 1922   Lämna synpunkter
BRITTMÄSSA brit3~mäs2a, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Ordformer
(birgitte messa O. Petri Kr. 297 (c. 1540: Birgitte messo tijdh). britas messa Spegel 295 (1712: Britas messe marknad). britte- Gyllenius Diar. 275 (c. 1670: Brittemesse tijdh). brijte- Bureus, I. Erici Colerus 1: 340 (c. 1645). brittes- Eneström. brites- Dalin Arg. 2: 394 (1734, 1754: Brites-Mässedagen). brijtesz- Tegel G1 2: 162 (1622: Brijteszmässe tijdh). brits- Dijkman AntEccl. 151 (1703), Broocman Österg. 1: 160 (1760). brit- Broocman Hush. 2: 71 (1736: Britmesse tiden), Fallström VDikt. 1: 335 (1899: Britmessommar). britt- Afzelius Sag. 5: 27 (1843: Brittmesse-sommaren) osv. — -mäss Bureus)
Etymologi
[af kvinnonamnet BRITA, BIRGITTA (se d. o.) o. MÄSSA, sbst.]
(folklig) benämning på den heliga Birgittas dag d. 7 okt.; äfv. om den marknad som då hölls; äfv. = BRITTMÄSS-TID. (I S. Birgittas kapell i Sköns socken) Messadhes och offradhes allenast en gång om året om Brijtemäss. Bureus Suml. 36 (c. 1600). I afton slutar Brittmässan. Levertin Magistr. 17 (1900). Eneström Finv. 239 (1910).
Ssgr: A: BRITTMÄSS-DAG(EN). (-mässe- Dalin) Dalin Arg. 2: 394 (1734, 1754). —
-MARKNAD. (-mässe- Spegel) (förr) benämning på en marknad som hölls i brittmässtiden. Spegel 295 (1712). —
-SOMMAR. (-mässe- Afzelius) brittsommar. De vackra höstdagarne, som ofta infalla i October månad, ansågos som en följd af .. (den heliga Birgittas) förböner, hvaraf dessa dagar ännu kallas utaf folket Brittmesse-sommaren. Afzelius Sag. 5: 27 (1843). bildl. Lifvets Britmessommar, du är kort, men fager! Fallström VDikt. 1: 335 (1899). —
-TID. (-mässe- Tegel G1 2: 162 (1622), Broocman Hush. 2: 71 (1736). -mässo- O. Petri, HushBibl. 1755, s. 143) om tiden omkring d. 7 okt.; numera i sht i sg. best. O. Petri Kr. 297 (c. 1540).
B: BRITTMÄSSE-DAG(EN), -MARKNAD, -SOMMAR, -TID, se A.
C (numera föga br.): BRITTMÄSSO-TID, se A.

 

Spalt B 4244 band 5, 1922

Webbansvarig