Publicerad 1977 | Lämna synpunkter |
SLISKER slis4ker, m.; best. -n; pl. sliskar; l. SLISK slis4k, sbst.4, m.; best. -en; pl. -ar; äv. (mera tillf.) SLISKUS slis4kus, m.; best. -en; pl. -ar.
(vard.) inställsam l. insmickrande man; äv.: klemig (se d. o. 2 b) man, morsgris l. dyl. (jfr SLESKER). LoW (1889). Maken till verkliga sliskar än dem som svarade i radio hörde eller såg man aldrig. Stackars pojkar, som inte hade annat intresse än permission och muck. GbgP 1948, nr 63, s. 6. Om du ser en slisk och han sticker upp en fisk / är han utan tvivel norsk. AB(C) 1968, nr 196, s. 28. — jfr PIGE-SLISKER.
Spalt S 6674 band 27, 1977