Publicerad 2023   Lämna synpunkter
ÖREBRO- œ1rebrω3~, ssgsförled.
Etymologi
[ssgsform till stadsnamnet ÖREBRO]
ss. förled i ssgr betecknande ngn l. ngt som finns i l. härstammar från l. har samband med Örebro.
Ssgr: ÖREBRO-BESMAN. (förr) i Örebro (ss. (allmänt) gällande likare) använt besman. Eftersom Örebrovigten måste vara starkare än annan vigt, så är det klart, att det skeppund, som i riksguardiernes instruktioner definieras af 322½ skålpund myntvigt, måtte vara samma Örebrovigt, med hvilken alla oförfalskade besman öfverenskomma, eftersom desamma ock öfver allt kallas Örebrobesman. Falkman Mått. 2: 70 (i handl. fr. 1667).
-BO. invånare i Örebro; jfr örebroare. Samt at Örebroboerne ej måge twingas hyra Boder af Nora Borgare. ÖrebroWT 2/8 1777, s. 1.
-GRANIT. geol. om ett slags i bl. a. trakten av Örebro förekommande (vanl. röd) granit. Dessa massiv utgöras hufvudsakligen af en grofkornig granitvarietet med violett fältspat, hvilken kallas Örebrogranit. Holmström Geol. 104 (1877).
-VIKT. (förr) om i Örebro tillämpat viktsystem. Falkman Mått. 2: 70 (i handl. fr. 1667). Rååkåpparen Räcknas à 18 bessmanspund effter Öhrebroowicht. BlBergshV 18: 141 (1687).

 

Spalt Ö 238 band 39, 2023

Webbansvarig