Publicerad 2021   Lämna synpunkter
ÅHÅGSE, äv. ÅHUGSE, adj.
Ordformer
(åhogse (-gh-) 1628–1710. åhogsen 1740. åhugse 1646–c. 1690. åhågse (-gh-) 1602–1666)
Etymologi
[ssg av Å, prep. o. adv.2, o. HÅGSE l. bildat till ÅHÅGA, sbst. (l. v.)]
(†) omtänksam l. omsorgsfull l. noggrann; äv. övergående i bet.: angelägen (att göra ngt); jfr ÅHÅGSAM. Bureus Runaräfst 186 (1602). Tå Esther kom in til K. Ahaswerum, sågh han wredheligha på henne: Men Gudh förwandladhe Konungenom hans hierta til mildhet, och han wardt åhoghse om henne. Paulinus Gothus MonPac. 311 (1628). Warande fast monge mera bekymrade och åhogse, när the skola antaga en legodreng eller en stalldreng, än en siälasörjare. Swedberg SabbRo 6 (1700, 1710). I Swerje war man .. åhogsen, att få Flottan tidigt ut. Nordberg C12 1: 105 (1740).

 

Spalt Å 41 band 38, 2021

Webbansvarig