Publicerad 2023   Lämna synpunkter
ÄNGER äŋ4er, r. l. m. (l. f.); best. ängern; pl. ängrar (Forsius Phys. 284 (1611) osv.) ((†) = VetAH 1778, s. 68, VetAH 1819, s. 212; ängrer Skytte Und. C 7 a (1604), Collin Ordl. (1847); ängror GlSyr. 19: 3 (öv. 1536), Serenius (1741)).
Ordformer
(eng- 15361847. äng- 1536 osv.)
Etymologi
[fsv. änger; jfr fht. angar, angarī, engiring, engirling (mht. anger, enger, engerinc, engerlinc, t. engerling); till den rot med bet.: mask, som äv. föreligger bl. a. i lat. anguis, fslav. ozi, lit. angìs, samtliga med bet.: orm]
om liten insektslarv l. mask (som orsakar skada på livsmedel l. textilier l. pälsverk o. d.); särsk. (o. numera bl.) (zool.) om till familjen Dermestidae Latr. hörande skalbagge o. dess larv (äv. om släktet Dermestes Lin.; i pl. äv. om familjen Dermestidae); äv. om springmask (se d. o. 2); äv. koll. Syr. 19: 3 (öv. 1536). (Insekter) warda födde, somlige af rutin Iord och träck, såsom matkar, och ijglar .. Enpart af illa saltat och rutit kött, fläsk, och Oost, såsom Ängrar. Forsius Phys. 284 (1611). I rättan tijdh mälta titt Malt / .. Elliest blijr thet fullt med Enger. IErici Colerus 1: 31 (c. 1645). Änger (Dermestes) upsöka pels-verk, torkade kreatur och döda Insecter, at der lägga sina ägg. De Geer PVetA 1754, s. 22. Genus Dermestes. Änger. Thomson Insect. 41 (1862). Mot spolmask och änger (oxiuris) ges ofta santonin, som framställes ur s.k. ”maskfrö”. Santesson Läkem. 185 (1924). Till de värsta skadedjuren i museer och naturaliesamlingar räknas medlemmar av skalbaggsfamiljen ängrar (Dermestidae). DjurVärld 15: 523 (1961). — jfr BARK-, FLÄSK-, MUSEI-, PÄLS-ÄNGER m. fl.
Ssg (†): ÄNGER-BAGGE. särsk. om boklus. Dalin (1855). Björkman (1889).

 

Spalt Ä 282 band 39, 2023

Webbansvarig