Publicerad 2023   Lämna synpunkter
ÄGILJETT äg1iljet4, r. l. f.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(aiguillette 18341928. egiljett 1848 (: silfveregiljetten)1907. ägiljett 1866 osv.)
Etymologi
[av fr. aiguillette, dimin. till aiguille, nål, med tanke på kordongens metallspetsar, av senlat. acucula, dimin. till lat. acus, nål, till den rot som äv. föreligger i EGG (se ÄGG, sbst.1)]
i sht mil. till uniform (för adjutant l. annan officer vid högre stab o. d.): igenkänningstecken bestående av kordong (se d. o. 1) av flätat gulddragararbete l. tjocka snören (o. avsett att bäras från bröstet över (höger) axel o. under motsv. arm); särsk. i uttr. stor ägiljett, om sådant med gulddragararbete, liten ägiljett, om sådant med tjocka snören; jfr AXEL-SNÖRE 1. Et lämpligt Adjutants-tecken synes vara Aiguilletten, som icke är särdeles kostsam, och som kan brukas såväl på jacka och frack, som på surtut och långrock. KrigVAT 1834, s. 153. Löjtnant Stålsköld .. stod och lekte med aiguilletterna på sin dolma. Wetterbergh Penning. 292 (1847). Liten aiguillette (skall bäras) å lifplagget .. af adjutanter (ordonnansofficerare) hos kommendanterna, vid generalbefälen och de militära inspektionerna samt i fält och under fälttjenstöfningar af adjutanter i högqvarteret samt vid fördelnings- och brigad-staber. TjReglArm. 1889, s. 56. Från 1909 bäres som troppchefstecken på vapenrocken blå ägiljett. Ekstrand Karlbg 202 (1937). I Sverige bäres .. stor ägiljett till högtidsdräkt. 2SvUppslB 32: 562 (1955).

 

Spalt Ä 68 band 39, 2023

Webbansvarig