Publicerad 2023   Lämna synpunkter
ÖVRA, v.1 -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
Ordformer
(-f-, -ff-)
Etymologi
[sannol. elliptiskt för ERÖVRA, v.2, l. FÖRÖVRA, v.1; jfr äv. ä. t. obern, av mht. oberen, av fht. obarōn, till oboro, obaro (se ÖVRE). — Jfr FÖRÖVRA, v.1]
(†) erövra (ngt, i sht stad l. fästning o. d.); ss. vbalsbst. -ing äv. konkret(are). Ey mindre konst är, / förswara en Stad, / än honom öfra och winna. Wivallius Dikt. 103 (c. 1635). Een slijk Öffring at befästa. Brask Pufendorf Hist. 207 (1680). Serenius (1741).

 

Spalt Ö 822 band 39, 2023

Webbansvarig