Publicerad 2023   Lämna synpunkter
ÖVERSVÄNGLIG, adj. -are. adv. -T.
Ordformer
(äv. -fv-, -fw-)
Etymologi
[av t. überschwänglich (med försvenskning av förleden till ÖVER), till überschwang, översvinnlighet, ssg av über (se ÖVER) o. schwang (se SVANG, sbst.1). — Jfr ÖVERSVINGLIG, ÖVERSVINNLIG]
(†) översvinnlig l. överväldigande. LBÄ 32: 14 (1799). Torde hända det wederfares mig en dag den öfwerswängliga äran, att Ni förklara Er nöjd med min metod. Polyfem III. 1: 4 (1810). Att de stora idéerna äro alltför philosophiska, den stora nationen alltför öfversvängligt förnuftig. Tiden 30/4 1851, s. 2. Det är dramat ur hans eget inre, hans egen översvängliga kärlekslängtan. Arbetet 5/4 1937, s. 6.

 

Spalt Ö 711 band 39, 2023

Webbansvarig