Publicerad 2023   Lämna synpunkter
ÄGGA, v.2, äg3a2, v. -ade ((†) pr. sg. -er Lælius Bünting Res. 1: 128 (1588), Hoffmann Förnöjs. 30 (1752: upägger); sup. -et BtÅboH I. 6: 7 (1633)); förr äv. ÄGGAS, v. dep. -ades. vbalsbst. -AN (†, Strinnholm Hist. 2: 372 (1836), Holmberg Nordb. 474 (1854)), -ANDE, -ELSE (se avledn.), -NING; -ARE (numera bl. tillf., Cavallin Herdam. 3: 344 (i handl. fr. 1682) osv.), -ERSKA (numera bl. tillf., Lind 1: 183 (1749) osv.). Anm. I enlighet med dåtida nystavningsnorm upptogs inte EGGA under E i SAOB utan hänsköts till uppslagsformen ÄGG.
Ordformer
(eg- 1563 (: påegningh), c. 1655. egg- 1526 osv. ägg- 1526–1929. -a 1605 (: upäggade) osv. -as 1788–1852. -ia 1526–1733)
Etymologi
[fsv. äggia; jfr fd. ægje (d. ægge), fvn., nyisl. eggja (nor. egge, nor. nn. äv. eggje), mlt. eggen; jfr äv. eng. egg, lånat från nord. spr.; till EGG (se ÄGG, sbst.1). — Jfr EGGAD (se ÄGGAD, adj.1)]
1) (†) förse (ngt) med egg (särsk.: vässa); äv.: bearbeta medels egg (särsk. i fråga om snedhuggning av tunnstav (jfr SMYGA, v.2)). Serenius (1741). För tunnbindare .. Botten- eller eggyxan för att egga fatstäfver. Eneberg Karmarsch 1: 92 (1858).
2) gm (återkommande l. utmanande (se UT-MANA 2 slutet)) uppvisande av l. hänvisning till förhållande ägnat att reta (se RETA, v.1 I 6) l. locka l. uppmuntra l. påverka l. (försöka) förmå (ngn till handling (ss. reaktion på detta förhållande)); särsk. i förb. med bestämning inledd av prep. till l. bestående av inf.-förb. l. att-sats; äv. dels med sakligt subj. (betecknande ngt som i sig utgör sådant förhållande; förr äv. i fråga om fysiologiskt tillstånd: reta l. smärta o. d.) (jfr c), dels med sakligt obj. (se särsk. a), dels utan obj. (se b); jfr HETSA I 1, RETA, v.1 I 8, SPORRA, v.1 2, UPPMANA 4, UPP-MUNTRA 2. De eggade oss att fortsätta. Men öfuerste presterna eggiadhe almoghan ath han heller skulle giffua them Barrabam löösz. Mark. 15: 11 (NT 1526). Dieffuulen, hwilken .. then ogudhachtighe Werlden til Oroligheet ägger. Lælius Bünting Res. 1: 128 (1588). Den misztanka .. lika som skulle H. K. Maj:t antingen af sig sjelf wara sinnad, eller och af andra äggad til at begynna någon ny krigs oro på de orterne. HC11H 14: 110 (1668). Den grufliga plåga en samlad stens retning och äggning i Urinblåsan gör, har bragt sjuka att underkasta sig de medel Chirurgi från längsta tider till baka påtänkt. Meyerson SerafimInstr. 57 (i handl. fr. c. 1780). Mitt bekymmer att bli qvarstående och förbigången af mina kamrater eggade mig till dubbel ansträngning. HLilljebjörn Hågk. 1: 59 (1865). I stället för att egga Turkiet emot Ryssland, såsom han gjort förut. Odhner G3 1: 536 (1885). Helen behövde icke egga honom. Bergman JoH 269 (1926). — jfr HARM-, PÅ-, UPP-EGGA. — särsk.
a) med avs. på ngt mer l. mindre abstrakt, i sht (företeelse som tillhör) tillstånd l. egenskap som gm eggandet uppstår l. frambringas l. väcks till liv. At een art och beneghenheet lågh j hiertat, som allstedes eggiade och skyndade til thet som ondt war. OPetri 2: 451 (1535); möjl. till b. Och Luften slet sig löst, at Hafwets yra äggia. Frese VerldslD 105 (1719, 1726). Öfverallt skola vi ägga knektens mod och lifva stridens låga. Gustaf III 2: 30 (c. 1785). Man bör .. lämna honom tills vidare i fred, på det att icke en äggad partiifwer må komma honom till hjelp. 3SAH XLIII. 2: 106 (1842). Det gäller alltså bara att väcka och egga de tendenser som redan finns och driva dem i rätt ordning. Boye Kall. 175 (1940). Mina föräldrar var barn på 1960-talet, tiden är tillräckligt avlägsen för att egga fantasin och tillräckligt gripbar för att kännas trygg. UNT 5/7 2020, Kultur s. 3.
b) utan obj.; äv. ss. sägeverb; jfr a. Ondt Sälskap först äggiar och Köttet sähn reeter til Wrede. Arvidi 180 (1651). Segrid eggiade myckit till denna ofrijden. Reenhielm OTryggw. 211 (1691). Straffens syfte är att kufva: belöningars att ägga. Hazelius Förel. 65 (1839). ”Se så där, kära Elin! Jag tror ändå, att du brås på farmor, som du bär namnet efter”, eggade fadren. Högberg Utböl. 2: 52 (1912).
c) i p. pr. (i mer l. mindre adjektivisk anv.), om sak. Then tijd han war en vngh Pilt, manglade honom hwarken drifwande Exempel och äggiande Footspår, at följa then wäg, som stannade vthi beröm och Herligheet. Sylvius Curtius 48 (1682). En äggande trängtan han känner / Som stundom kan döfvas med vin. Lenngren (SVS) 2: 312 (1794). Tvångsprincipen (var) längesedan upptagen inom kyrkan. Hieronymus hade i eggande ord påyrkat den. Rydberg KultFörel. 4: 90 (1887). Hela tiden förnam jag den svävande och eggande doften av fungi. Pleijel Fungi 190 (1993). — jfr FANTASI-, INBILLNINGS-, STÄMNINGS-EGGANDE.
3) (†) ss. dep.: retas (med ngn); anträffat bl. i ordböcker. Han äggades med honom. Widegren (1788). ÖoL (1852).
Särsk. förb.: EGGA UPP10 4, äv. OPP4. till 2: uppegga l. uppnå l. komma att egga (ngn, äv. ngt); särsk. i fråga om sexuell upphetsning; särsk. med refl. obj.; förr äv. till 1: vässa (upp) (ngt) (anträffat bl. i ordböcker). (Sv.) äggia vp Jern, (lat.) acuere. Wollimhaus Ind. (1652). (Venus) gick och äggade up de andra Gudinnorna, både äldre och yngre. Tessin Bref 1: 169 (1752). Vem har eggat upp ditt mod? Andersson GrDram. 20 (1885, 1910). Att ha blifvit kysst af en arab – menade hon, eggande upp sig på nytt – det var som att ha blifvit kysst af en betjent. Heidenstam End. 66 (1889). Enligt en studie .. i tidskriften Archives of Sexual Behavior är det skillnad mellan vad som eggar upp kvinnor respektive män en helt vanlig kväll i soffan. AB 27/5 2015, Wellness s. 85.
Avledn.: EGGELSE, r. l. f. till 2: förhållandet l. handlingen att egga ngn l. att ngn eggas, eggande; äv. konkretare, dels om enskild omgång av eggande, dels om eggelsemedel l. eggande företeelse (ofta mer l. mindre liktydigt med: lockelse l. frestelse l. sporre); jfr uppeggelse. Förwara oss ath wij icke öffwer winnas aff dieffwlens eggilse och inskiutilse, som är höghfärd, åwnd ilwilie och annat såådana. OPetri 1: 62 (1526). Ähran bör wara then högste eggelsen. Gustaf II Adolf 41 (c. 1620). De Odödeliga .. upmuntra dem (som fallit) åter genom några inwärtes äggelser utaf Dygden, och uprätta dem utaf fallet. Mörk Ad. 2: 216 (1744). Det säger sig sjelft, att premierna borde ställas så höga, att eggelse och täflan uppstod för att vinna dem. LAHT 1881, s. 179. Han eller hon söker starkare eggelser för att försöka fylla tiden och komma bort från sig själv. Gyllensten Huvudsk. 215 (1981).
Ssg: eggelse-medel. medel för eggande. Schulthess (1885). (Tonkonsten) blef .. allt mer och mer blott ett eggelsemedel vid dryckesorgier och Venusfester. Valentin Musikh. 1: 77 (1900).

 

Spalt Ä 66 band 39, 2023

Webbansvarig