Publicerad 2021   Lämna synpunkter
WIENARE vi3nare2, m.//ig.; best. -n; pl. =.
Etymologi
[till stadsnamnet WIEN]
om person bosatt i l. härstammande från Wien. PT 20/12 1787, s. 1. Jag har .. hört .. (beskyllningen) ej blott af främlingar, utan ock af infödda Wienare. Atterbom Minn. 563 (1819). Kejsaren trädde ut på hofbibliotekets balkong och hälsade sina trogne wienare. Lundegård Stormf. 42 (1893).

 

Spalt W 17 band 38, 2021

Webbansvarig