| Publicerad 2019 | Lämna synpunkter |
VÄST väs4t, sbst.1, r. l. m.; best. -en; pl. -ar (BoupptSthm 3/6 1683 (: Tygz vnder Westar) osv.) ((†) -er BoupptSthm 3/6 1683 (: Tygz vnder Wäster), ConsAcAboP 12: 137 (1727)).
om framtill öppet l. uppknäppbart överkroppsplagg (av olika utseenden o. material); urspr. om till mansdräkten hörande plagg med l. utan ärmar, knappar o. krage avsett att bäras under ytterplagg (jfr LIV-STYCKE 1, TRÖJA 2 c); numera nästan bl. om (midjelångt) sådant plagg utan ärmar (särsk. med viss praktisk funktion (se särsk. b)). Veste af viol-brunt Taffet. BoupptSthm 1672, s. 137 a. Om morgon hel bitida .. går fienden öfver moraset hel lätte och uti blåtta västarne. HH XVIII. 4: 10 (1708). Vest med fällkrage eller liggande krage. Westee 166 (1842). O Gud, hvad han är vacker i sin hvita väst! Fröding NDikt. 65 (1894). Om västen inte skall knäppas ända upp till halsen, utan vara mer eller mindre öppen, måste även denna öppning uppmätas till längd eller djup. Sömnadsb. 208 (1915). Utvecklingen (av rokokons herrdräkt) har också gått mot en större differentiering mellan rock och väst, ursprungligen två nära nog jämbördiga plagg. Västen saknar nu (dvs. under gustaviansk tid) ärmar. GustStil 38 (1926). En kostym består i regel av tre plagg, kavaj, väst och byxor. Varulex. Beklädn. 167 (1945). En framknäppt bomullsklänning med väst som tillsammans kostar 179:-. FeminaMånMag. 1983, nr 6, s. 4. — jfr ARM-, ATLAS-, DAM-, FRACK-, HERR-, LÅNG-, LÄDER-, PIKÉ-, RYSS-, SAMMETS-, SIDEN-, SKINN-, SMOKING-, TYG-, UNDER-VÄST m. fl. — särsk.
a) i sådana uttr. som få något innanför l. (ut)i västen, få ngt att äta l. dricka (särsk. (o. numera i sht) i fråga om alkohol); äv. i sådana uttr. som få en knapp i västen (se KNAPP, sbst. 2 c). För resten / blir man glad och mår så godt / när man någonting har fått / uti västen. Sylwan FyrtiotStud. 137 (cit. fr. 1839). Gå nu å gör opp eld å sätt på kaffepannan, så att vi få något i västen, innan vi ger oss ut. Janson Ön 183 (1908). Det är frukostpaus i Lotsförbundets förhandlingar och man flockas kring det vidsträckta smörgåsbordet för att hinna få något innanför västen. SvD(A) 16/2 1933, s. 3. Det är inte alla som ser fram emot julbord med jobbet. För mycket innanför västen kan förvandla partajet till en otrevlig historia. GbgP 24/11 2015, s. 9.
b) om väst med viss praktisk funktion (ss. skydd l. flythjälp l. för synliggörande av bäraren o. d.); särsk. (o. i sht) dels i uttr. skottsäker väst, om skyddsplagg med inbyggt pansar o. d. avsett att stå emot beskjutning, dels ss. senare led i ssgr. Förridarnes wästar som äro giorde som Ridtröÿor, hwar igenom de äro mera med infattningsgaloner än hingstridarnes och lÿfkutskarnes. KlädkamRSthm 1766, s. 322. Apparater, som åsyfta den enskilde individens räddning (räddningsbälten, västar och dylikt). TT 1901, Allm. s. 86. Det nya för året är att låta dagisbarnen .. få reflexförsedda västar. För att synas. BoråsTidn. 28/2 2003, s. 10. Polisen hittade .. spår av kokain på flera ställen i mannens hem, tillsammans med en skottsäker väst och en låtsaspistol. SundsvT 22/7 2018, s. 6. — jfr FLYT-, KORK-, RÄDDNINGS-, SIM-, UNDER-VÄST.
-FICKA. MeddRiksheraldÄmb. 10: 52 (1720). Sistl. Måndagsafton .. blef af en ärlig Man under det Avisan uttogs utur Wästfickan bortstulen en Taskbok. PT 21/12 1758, s. 4.
Ssgr: västficks-format. (ngt ålderdomligt) om litet format (hos bok o. d. som gör denna lämplig att bära i västficka). Fullständiga Whist och Träkarlsreglor (i vestficksformat). NVärmlT 29/10 1851, s. 4.
-kamera. (förr) om liten kamera (möjlig att dölja i västficka). Västficks- och detektivkameror. Malmberg David 29 (1920). —
-FODER. jfr foder, sbst.2 4. (Vid visitationen påträffades) falska sedlar .. hvilka voro insydda inom västfodret. PT 7/5 1846, s. 3. —
-INSÄTTNING~020. (numera bl. ngn gg) västisättning; jfr insättning 2 slutet. Stor Julrealisation af Tricot- och Hvitvaror såsom: Tricotlif med band, broderi, västinsättningar (m. m.). GHT 1885, nr 277 A, s. 4. —
-ISÄTTNING~020. om ärmlös isättning (se i-sätta 1 a slutet) på klänning o. d.; jfr -chemisett, -insättning o. bröst-lapp 1 a. Västisättningar af erkändt bästa helylleqvalitéer säljas ovanligt billigt. Upsala 31/12 1887, s. 4. —
-KLÄNNING. typ av ärmlös klänning (avsedd att bäras över blus l. tröja o. dyl. o. vanl. försedd med knäppning framtill). DN(A) 19/10 1922, s. 20. Västklänning plus polojumper – praktiskt mode. SvD(A) 9/9 1968, s. 16. —
-KNAPP. knapp i l. till väst. KlädkamRSthm 1722, s. 160. De nedersta västknapparne var det honom en ren omöjlighet att kunna knäppa. Backman Reuter Lifv. 1: 220 (1870). —
-KRAGE. (i sht förr) Böndren sågo mig an för en herre, ty min väst Kraga syntes, som var med smal Gullgallon bebrämad. HFinlÖ 399 (1730). —
-SÖMMERSKA. (numera bl. i skildring av ä. förh.) DA 31/8 1846, s. 2. En kunnig Västsömmerska önskar sig arbete hemma. GHT 1895, nr 247 A, s. 4. —
-TYG. tyg till l. i väst. BtVLand 2: 31 (1760). Fina Västtyger .. finnas till salu uti Tobaksboden i Trångsund. DA 1808, nr 4, s. 5. —
-ÖPPNING. om den uppifrån o. ned gående öppningen framtill på väst. I västöppningen bär hon bröstprydnaderna af silfver, vid kedjor fästade kring halsen. CarlscrVBl. 23/10 1877, s. 2.
Spalt V 2385 band 38, 2019