Publicerad 2019   Lämna synpunkter
VÄSKA väs3ka2, sbst.1, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Ordformer
(vedszke 1525. veske- (w-) i ssgr 1548 (: Weskelååsz)1608 (: weskesek). vetska (w-, -sz-, -z-) 15381732. väska (w-, -ss-, -sz-) 1560 osv. weska 15611591. weske 1542. wesko, oblik form 1527. wetzske 1532c. 1580. wädszke 1525. wäske- i ssgr 1558 (: messingz wäske låss)1707 (: wäskelåsar). wätscha (-tsh-) 1635c. 1660. wätska (-tts-, -tzs-) 15871756)
Etymologi
[fsv. väska; jfr nor. veske, nyisl. veski; av mlt. weske, via slav. spr. av mlt. wātsak, kappsäck (se VÅTSÄCK); formerna med inskott av t o. d är sannol. hyperkorrekt bildade, i anslutning till VÄTSKA (jfr BESK, adj.)]
1) (förslutbar) behållare (i form av en säck l. påse o. dyl. l. med mera kist- l. lådliknande form) för förvaring o. transport av ngt (särsk. personliga tillhörigheter) o. vanl. försedd med bärrem l. handtag (jfr TASKA, sbst. 1); särsk. (o. urspr.) om sådan behållare avsedd för kläder (jfr KAPP-SÄCK, RES-VÄSKA, VÅTSÄCK). HSH 14: 63 (1525). Een wätscha, der som linklädher war inne. BtÅboH I. 7: 89 (1635). Iag hade .. taget mina bästa saker utur min wagn, packat dhem uti ett par wäskor och een wådsäck. KKD 5: 32 (c. 1709). Men då hon packat en närande mat i väskan af näfver, / Hängde hon åter den tung på den hålliga knappen i väggen. Runeberg (SVS) 3: 45 (1832). Öfver skuldran hänger .. en väska i en rem. KarlskrVBl. 21/7 1885, s. 4. Jag satte ner min väska på perrongen. Moberg DinStund 14 (1963). Har du tänkt på att väskan, säcken, är en av mänsklighetens största uppfinningar, förutsättningen för hela samlartillvaron? Knutsson Kjærstad JagBrödWalker 161 (2009). — jfr BRÖST-, FÖRBANDS-, JAKT-, LÄDER-, NATTYGS-, NÄVER-, PLAST-, PÅS-, RES-, SJUKVÅRDS-, SKINN-, SKO-, SKOL-, VERKTYGS-VÄSKA m. fl. — särsk.
a) i fråga om förvaring av pengar l. annat betalningsmedel; i sht förr särsk. om börs l. penningpung. At g(er)dt rytt(er) hade førdt ena wesko m(edh) si[l]ff aff landet såå tu(n)ga at han jcke wel ku(n)de løffta he(n)ne m(edh) ene hand. OPetri Tb. 161 (1527). När .. (Gustav Vasa) for öffuer Kolesund skedde honom ther ett skalkestycke aff sin egen dreng, hwilken .. rände sin koes medh hans tingest, cläder och weskor ther hans peninger vti wore. Svart G1 12 (1561). Bekende han sigh upslagit haffua Bornäs rijan och där funnit reepslagarens vetzkor, där i han funnit haffver peningar 10 dlr. BtHforsH 1: 147 (1625). Ett par väskor medh ducater. HT 1900, s. 89 (1714). Såg vidare en notis, att madame Mussolini häktats. Med 20 millioner dollar i sin väska. Zetterström Dag 26 (1946). — jfr PENNING-, PORTMONNÄ-, SILVER-VÄSKA m. fl.
b) om väska för dokument l. brev o. d., särsk. dels om postväska, dels om portfölj. När posterne ankomma; Så öppnas wäskorne af Postmästaren samt Bookhållaren och Controleuren, och de öfrige ordinarie ContoirsSkrifwarne, sedan man pröfwat låsen med Sigillerne wara richtige. CivInstr. 508 (1704). Väskor för postförsändelsernes forslande mellan postanstalterne reqvireras hos postpersedelförrådet, då äfven anmäles .. väskans erforderliga storlek till längd, höjd och bredd. Geijer Postförf. 159 (1868). Med dig hade du en grå väska i polyester och en ficklampa? – Det var en portfölj med pappas namn i tusch på undersidan. Och en stålficklampa. AB 6/12 2015, s. 28. — jfr BREV-, BREVBÄRAR-, LÖS-, PAPPERS-, PROST-VÄSKA.
c) om väska som fästs vid l. sitter fast i annat föremål (t. ex. bälte l. sadel); i sht ss. senare led i ssgr. Men så snart war han icke sin koos, att jag icke sielf sadlade min häst och då bant wätshorne .. fast bakom sadlen. Dahlberg Dagb. 79 (c. 1660). Vid bältet hängde mycket ofta (under medeltiden) en pung (vi skulle, efter utseendet, snarare säga väska), i hvilken man förvarade hvad man kunde behöfva, då man befann sig utom hus. Hildebrand Medelt. 1: 446 (1884). — jfr BÄLT-, CYKEL-, DALKULLE-, KJOL-, RAM-, SADEL-, SID-, SKÄRP-VÄSKA.
d) om väska som bärs på ryggen; ryggsäck; ränsel. Tagande min väska på ryggen, beväpnade jag mig med en käpp .. Ändtligen vandrade vi af. AB 30/7 1842, s. 3. I trapphuset tog mannen tag i kvinnans ryggsäck. Kvinnan försökte att göra motstånd och hålla fast sin väska. SkånD 25/10 2017, s. A6. — jfr SOLDAT-VÄSKA.
e) om handväska; särsk. (i sht ss. senare led i ssgrna SMINK-, TOALETT-VÄSKA) om necessär o. d. (Flickorna hade) kapporna trädda på ena armen och handskar, väskor och ljusröda smörgåspåsar i händerna. Wägner Norrt. 9 (1908). Till damernas utstyrsel (under gustaviansk tid) är den broderade väskan, redikylen, i form av en påse med dragsko och band, lika vanlig som den broderade plånboken bland herrarna. GustStil 55 (1926). Hon tog sin väska, som hon lagt ifrån sig på skrivbordet, öppnade den, plockade fram nagelfil och polerdyna. Hellström Malmros 333 (1931). Vet han hur många tjejer som går runt med pepparsprej i väskan? Sydsv. 14/2 2017, s. B4.
2) om ngt som till form l. funktion påminner om en väska (i bet. 1); förr särsk. ss. senare led i ssgrna PISS-, SLAMMER-VÄSKA, i nedsättande anv., om person (jfr SÄCK, sbst.2 4 (slutet), TASKA, sbst. 4). Struten (i en trål) består af dubbla nät, yttre och inre, i allmänhet så ordnade, att den ena struten sticker in i den andra och serien slutar med den s. k. väskan, der fisken förblir fångad. SD 1901, nr 46, s. 3.
Ssgr (till 1): A: VÄSK-BESLAG. jfr beslag I 1 b α. Tvänne vingade fyrfotadjur med spiralhöfter och nacktofs .. förekomma å ett med persisk bladornamentik prytt väskbeslag från Ungern. Fornv. 1921, s. 72.
-BYGEL. bygel som tjänar som öppnings- o. tillslutningsanordning på (mindre) väska; jfr -lås. Hammarstedt NordMLapp. 11 (1911). Vi har fått hem ett parti portmonnä- och väskbyglar i stor sortering. DN 24/8 1986, s. 21.
-DÄNGARE. (vard., skämts.) om kringresande försäljare, handelsresande; nasare; förr äv. (tillf.) om annan yrkesutövare som kännetecknas av l. förknippas med (arbets)väska. Expressen 30/12 1952, s. 3 (om tjänsteman). Gårdfarihandlare, distriktschef, väskdängare, representant, försäljare, nasare… Kalla Dig vad Du vill, men Din huvudsakliga uppgift blir att saluföra våra produkter .. till våra återförsäljare i Mellansverige. SvD 1/11 1976, s. 19.
-HANDTAG~02 l. ~20. AB(A) 15/6 1920, s. 7.
-LOCK. lock över öppningen på väska; jfr koffert-lock, ryggsäcks-lock. (Näverkontarna) äro försedda med ett väsklock, bildadt af en fortsättning af bakre väggen. Norlind AllmogL 9 (1912).
-LÅS. (väsk- 1856 osv. väske- 15481707) lås l. knäppe o. d. på l. för väska; jfr lås 1, 2 o. -bygel. TullbSthm 10/9 1548. Att det mekaniska väsklåset (på postväskorna) (såsom nästan hvarje annat lås) kan öppnas (utan nyckel), är icke att förneka. AB 1/11 1895, s. 2. Ett enkelt sätt att skydda sig (från ficktjuvar) är att lägga handen över väsklåset, säger biträdande spaningschef Per-Åke Svensson. GbgP 19/6 1996, s. 7. jfr mässings-väsklås.
-MAKARE. Dugliga Kappsäcks- och Väskmakare erhålla plats. GbgAB 25/5 1899, s. 4.
-MODELL. jfr modell 1 c. AB 8/2 1875, s. 4. Den sportiga axelremsväskan med dragsko är en väskmodell som varit tantförklarad under en längre tid. Nu gör den storstilad comeback. DamV 2014, nr 14, s. 42.
-REM. Vi satte våra hattar till rätta, öfverflyttade väskremmarne från den ena axeln till den andra, och Betty framtog en bit chokoladkaka för att styrka mig och sig sjelf dermed. LdVBl. 1887, nr 145, s. 2.
-RYCK. [jfr -rycka] väskryckning. Ögonflirt på krog, väskryck utanför. Expressen 17/4 1958, s. 19.
-RYCKA, -ning. [jfr -ryckare] rycka till sig o. stjäla (hand)väska från ngn; äv. dels med obj. betecknande den person vars väska blir stulen, dels (o. i sht) ss. vbalsbst. -ning (dels ss. benämning på brottet, dels i konkretare anv., om enskilt brottstillfälle (jfr -ryck, -stöld)). Brotten .. (gav) kriminalpolisen full sysselsättning. Förutom sedvanliga slagsmål, fyllerister och familjegräl hade man en ”väskryckning” i Klara, en ”ful gubbe” i Solviksbadet och en cykeltjuv utanför Göta garde att ta hand om. DN(A) 23/6 1943, s. 20. En 84-årig dam väskrycktes i sin egen trappuppgång på Sofiavägen på fredagskvällen. SDS 11/2 1992, s. C6. Inbrottsstöld i skola och väskryckning är typiska ungdomsbrott. StatistMedd. R. 9: 8 (1994).
-RYCKARE. [jfr -rycka] person som utför väskryckning; jfr -tjuv. DN(A) 3/6 1930, s. 10. Bilburen väskryckare angrep 70-årig fru. SvD(A) 21/4 1962, s. 7.
-STÖLD. jfr -rycka. De beryktade väskstölderna på Östermalm. AB 4/12 1907, s. 5. Ficktjuveri och väskstölder är ett återkommande problem på Arlanda varje sommar. UNT 17/7 2014, s. A6.
-TJUV. (väsk- 1897 osv. väske- 1639) person som stjäl väska l. väskor; jfr -ryckare. Tiwffwar, och Dretzletiuffwar .. så och wäsketiufwar, sättias i Galgan. Schroderus Comenius 669 (1639). Väsktjufven gripen. AB 9/1 1907, s. 4.
-ÄGARE. ägare till väska; förr särsk. i fråga om postbefordran, om ägare till lösväska. Geijer Postförf. 248 (1880). Så snart postiljon eller postförare genom hornsignal tillkännagifvit sin ankomst, har väskegaren att ofördröjligen ombesörja aflämnandet eller afhämtandet. 2NF 17: 303 (1912). Väskägaren säger i polisanmälan inget om vad (den stulna) väskan innehöll. SkånD 2/9 2013, s. A5.
B (†): VÄSKE-LÅS, se A. —
-SÄCK. väska i form av en säck. Item berettade Erich Nordanueder, att Bencht Hansonn och Måns Orm hade stulitt enn weskesek ifrån Oluf Torstensons drengh i Nylösse, och wtij seken war rede pening(e)r 50 dall(e)r. VadstÄTb. 409 (1608). Linc. Mmmm 6 a (1640).
-TJUV, se A.

 

Spalt V 2380 band 38, 2019

Webbansvarig