Publicerad 2019   Lämna synpunkter
VÄRMLANDS- vær3mlands~, ssgsförled.
Ordformer
(vermelands- (w-, -nn-, -dh-, -z-) 1560 (: wermelanndz knnechter)–1768 (: Wermelands- .. bouteiller). vermlands- (w-) 1822 (: Vermlands-flickan)–1901 (: vermlandshoppen). värmlands- 1799 (: värmlandsföda) osv. wärmelands- (-z-) 1620 (: Wärmelandz laghen)–1757 (: Wärmelands-Dal))
Etymologi
[ssgsform till landskapsnamnet VÄRMLAND]
ss. förled i ssgr betecknande ngn l. ngt som finns i l. härstammar l. kommer från l. utmärker Värmland.
Ssgr: VÄRMLANDS-HISTORIA. historia (se d. o. II (5,) 6) med motiv från (o. typisk för (humorn i)) Värmland. UNT 16/12 1895, s. 3. Tage Erlander som uppträdde där (i tv-programmet Hylands hörna) och berättade en värmlandshistoria som var så gammal, att min morfar skrattade så att han trillade ur vaggan första gången han hörde den. SvD(A) 20/4 1966, s. 16. —
-KNEKT. (förr) om (i sht under 1500-talet tjänstgörande) knekt tillhörande avdelning från Värmland; anträffat bl. i pl. ArkliR 1563, avd. 3 (1560). —
-KORV. om kokt l. för kokning avsedd korv bestående av nötkött, fläsk, rå potatis o. lök, potatiskorv. ST 8/9 1914, s. A4. Värmlandskorven sväller mycket vid kokning. SvD 14/12 1997, Mag. s. 6. —
-MILA. (förr) om resmila byggd på lutande botten. JernkA 1878, s. 559. —
-PLOG. (förr) om plog av en i Värmland vanlig typ. Den vanliga Wermlandsplogen kan, så framt den är väl ställd, med mycken fördel begagnas vid skumplöjning. Arrhenius Jordbr. 3: 341 (1861).

 

Spalt V 2338 band 38, 2019

Webbansvarig