Publicerad 2014   Lämna synpunkter
VASK vas4k, sbst.1, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Etymologi
[av d. vask, till vaske, tvätta (se VASKA, v.1); möjl. med anslutning till SLASK(-TRATT)]
om med avlopp försedd (väggfast l. i arbetsbänk infäst) ho vari vatten kan samlas (för disk l. rengöring o. d.) l. vari flytande rester o. d. kan hällas ut; jfr DISK, sbst.1 III 2, SLASK-TRATT. Hon hällde ut resten av mjölken i vasken. Lindfors (1824). En vask, alldeles sådan som man nutilldags öfverallt i köken begagnar för aflopp af diskvatten. Sturzen-Becker Hborg 45 (1851). Köksgolfvet var stensatt med ohuggen sten. Bordet var väggfast bredvid ”vasken”, ett fast disk- eller tvättbord. Landsm. VIII. 2: 4 (1891). Morsan hade resolut krossat hans enda insmugglade liter i vasken. Sandel Dropp. 114 (1924). En perstorpsskiva i fönstret och en liten vask i rostfritt stål bredvid dörren. Stensdotter ArnesKiosk 182 (2004).
Ssgr: VASK-BORD. (numera bl. tillf.) bord försett med vask. BoupptVäxjö 1886. Brygghus med bakugn, inmurad panna, järnspis, vask och vaskbord. PT 1914, nr 14 B, s. 3.
-RENSARE. verktyg för rensning av (vasks) avlopp. En kraftig smutskaka, som samlat sig i röret, sugs lämpligen upp med den vanliga vaskrensaren. Expressen 9/3 1951, s. 10.

 

Spalt V 480 band 37, 2014

Webbansvarig