Publicerad 2011   Lämna synpunkter
UPP ssgr (forts.; jfr anm. sp. 392):
(1 h) UPP-DAGS, adv. (numera bl. tillf.) dags att stiga upp (ur sängen) l. att bryta upp l. bege sig av. Dalin (1855). Det är oppdags och mer till. Man har dröjt i det längsta, för man trodde att regnet skulle hålla upp. GbgP 1949, nr 159, s. 9.
(7 f) -DAMPA, -ning. (numera mindre br.) (snygga upp gm att) fukta l. med het ånga behandla (o. pressa) klädesplagg o. d.; jfr dampa upp. Sömnadsb. 462 (1915). Sammetshattar uppdampas och omsys. DN(A) 9/4 1915, s. 15. SAOL (1973).
(14) -DATERA, -ing. [av eng. update, av uttr. up to date] bringa (ngn l. ngt, äv. sig) till dags datum; särsk. dels med avs. på register o. d.: korrigera l. komplettera, dels med avs. på person: informera l. upplysa (om nya fakta o. d.); med avs. på ngt sakligt äv. övergående i bet.: modernisera, särsk. i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv. Ett reservsystem skall kunna träda i tjänst vid tillfälliga avbrott och skall möjliggöra uppdatering av (data)maskinens register sedan stilleståndet hävts. TT 1963, s. 312. Nu gäller det att Sverige syns och att man är uppdaterad. Det tycker lobbare och kursdeltagare som drar i horder till Bryssel. DN 21/2 1993, s. A1. Han betonar .. att alla som har tillgång till nätet ska kunna uppdatera sig vad gäller groparna runt det egna hörnet på gatu- och fastighetskontorets hemsida. DN 10/4 2000, s. 8. Menyn är både elegant och rustik, en sorts uppdaterad svensk-internationell variant med fina råvaror tillredda på lagom äventyrligt vis. Expressen 21/4 2006, s. 38.
(8 e) -DEBITERA, -ing. (†) uppföra i debet, debitera; särsk. dels: uppföra (ngt) ss. debetpost, dels: sätta upp (ngt) på räkning, fakturera; förr äv. med personobj. l. refl.: uppföra l. anteckna för utgift l. kostnad o. d. Gamble pastor vpdebiterar sig .. till – 20 d(aler) s(ilver)m(yn)t .. eliest befinner gamble pastor sig inthz skyldig. VDAkt. 1682, nr 202. På det iag icke må vpdebiteras vtan skäligh orsak för någon balance. VDAkt. 1686, nr 29. En flottningsförening, hvilken har att ombesörja flottningen och på enhvar af de flottande uppdebitera kostnaderna. Ymer 1907, s. 350. Återstoden av de .. influtna avgifterna skall .. av tullmyndigheten insättas å statsverkets checkräkning i riksbanken för kollegii räkning för att av kollegium uppdebiteras såsom inkomst. SFS 1934, s. 1212.
(12 b) -DELA, -ning. (i verkligheten l. i tanken) dela l. dela upp (ngt som utgör l. uppfattas ss. en enhet); äv. refl. Biberg 2: 186 (c. 1820). Täljarens och nämnarens uppdelning i faktorer. Björling Alg. 1: 31 (1861). AHB 128: 7 (1887; refl.). Det (synes) ej osannolikt, att Mårsaren är det gamla namnet på den forntida, nu i smärre vattensamlingar uppdelade sjön. Landsm. XX. 1: 416 (1904). Uppdelad premie. FörsäkrTerm. (1987). jfr region-, räjong-uppdelning. särsk.
a) (efter vissa grunder l. kriterier) indela (ngt); äv. närmande sig l. övergående i bet.: systematisera l. klassificera. Menskligheten uppdelas i folkslag. 2SAH 12: 334 (1827). I Norge har A. Blytt .. företagit en uppdelning af den norska floran. MosskT 1890, s. 19.
b) fördela (ngt) (mellan sig l. på l. mellan olika personer l. enheter o. d.). NF 5: 527 (1882). Efter hvarje års slut skall reservfonden uppdelas mellan låntagarne. SFS 1891, Bih. nr 64, s. 8.
-DIA.
1) (†) till 7 c: med di uppföda; jfr -dägga. Dähnert 259 (1746).
2) (†) till 7 e: dia (brösten på) nybliven moder så att mjölken rinner till; jfr dia upp. Rääf Ydre 1: 81 (1856). Ribbing BarnFostr. 12 (1892).
(10) -DIKA, -ning.
1) (numera bl. tillf.) (gm muddring o. d.) hålla (befintligt dike l. vattendrag o. d.) öppet; förr äv. ss. vbalsbst. -ning konkret, om dike l. vattenhål o. d.; förr äv. mer l. mindre bildl.: kasta l. gräva upp (se gräva upp 3). JErici Psalt. 104 b (1604; bildl.). Prästegården, som icke up dikat bäcken i Kyrckolyckan .. plickta derföre efter byordningen. EtnolKällskr. 2: 79 (1778). På flera Gator gjorde Strömmen stora hålor, och i en af de närmaste uppdikningarne drunknade 180 Får. DA 1808, nr 43, s. 2.
2) (numera bl. tillf.) med avs. på (sank) mark o. d.: förse med dike(n); jfr dika upp 2. Högström Lapm. 17 (1747). Kunde .. (folk) ej lifnära sig af träsken och morasen, skulle dessa uppdikas och förvandlas till sädesbärande åkrar. Aminoff StPtbg 212 (1909).
(8) -DIKTA, -an (†, Helsingius (1587), Atterbom FB 189 (1818)), -else (†, Helsingius (1587), PT 1758, nr 26, s. 1), -ning, -are (se avledn.).
1) (numera bl. tillf.) med avs. på litterärt verk o. d.: författa l. dikta. Paulinus Gothus ThesCat. A 3 b (1631). En swatzande Poet .. vpdichtar Bröllops-Wersz. Schroderus Comenius 754 (1639). En nidvisa mot concilium Upsaliense uppdiktad och komponerad af Blasio. Fröding Reconval. 42 (c. 1908). jfr själv-uppdiktad.
2) hitta på (ngt); särsk. fantisera l. ljuga ihop (ngt); särsk. (o. numera i sht) i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv.: påhittad. Her haffve .. varett trij rydze sendebudh .. hiittskickede till hermesteren medt någre löse klagemåll, som the sielffve updichted haffue emott thesse littovsche bönder. G1R 26: 845 (1556). Att bokstäfverna, deras figurer ock namn äre först uppdiktade af alle tings namngifvare Adam. Tiällmann Gr. 50 (1696). Syftet med polisanmälan var att smutskasta mig i medierna med hjälp av en uppdiktad historia. Expressen 25/11 2005, s. 10. jfr själv-uppdiktad. särsk. (†) med refl. pron.: hitta på l. fantisera ihop l. skapa åt sig. ÄARäfst 31 (1596). (Om prästen berättas) att han, för det han skulle hafva uppdiktadt sig ett nådebref, skall blifvit dömd. Hallenberg Hist. 4: 527 (1794).
Avledn.: uppdiktare, m.//ig. särsk. (numera mindre br.) till -dikta 2: om person som kommer på l. tänker ut l. fantiserar l. ljuger ihop (ngt), särsk. dels: upphovsman, dels: lögnare. Thenna stadhgars vpdichtare (gör) twärt emot Gudz Budh och Befalning. Schroderus Os. III. 1: 128 (1635). Robert ljög och hittade på, han var en uppdiktare, en fördärvad lögnare. Moberg Invandr. 439 (1952).
(10) -DISSEKERA, -ing. (numera bl. tillf.) dissekera (ngt); äv. bildl. När .. (tumören) updisqverades utrann .. en myckenhet gult vahr. VetHLäk. II. 4: 48 (1795). I många fall är det icke möjligt att uppdissekera de båda likartade föreställningstotaliteter, som ingå i associationsproblemet. Herrlin Minnet 164 (1909).
(3) -DJUPA, -ning. (†) i fråga om smide: ge (föremål) fördjupad form gm slag med hammare o. d.; jfr djupa upp 2. Updjupade Kopparkettlar. Stiernman Com. 5: 968 (1766). WoJ (1891).

 

Spalt U 420 band 36, 2011

Webbansvarig