Publicerad 2010   Lämna synpunkter
UNDER, prep. o. adv. ssgr (forts.; jfr anm. sp. 138):
(II (1 c slutet,) 4 slutet) UNDER-SHERIFF. (†) jfr sheriff 1. Wallin Bref 281 (1849).
(II 1) -SIDA. (ngts) undre sida; äv. (med anslutning till under, prep. o adv. II 2) om baksida l. avigsida; förr äv. om insida. Fig. 3 föreställer undersidan af samma väf. Ekenmark Hb. 51 (1820). Undersidan af de tre första fingren på min hand hade .. widrörts af ett blad på näszlan. DA 1825, nr 17, s. 2. Spetsigt hjärtformade blad .. med röd undersida. Ekbrant VVRumsväxt. 115 (1955).
(II 1) -SILO. (tillf.) i marken nedsänkt silo. LAHT 1933, s. 359.
(II 1 c) -SILUR. (numera mindre br.) ordovicium. Rebau NatH 3: 123 (1879). Det ordoviciska systemet benämndes tidigare undersilur. TNCPubl. 86: 194 (1988).
Avledn. (numera mindre br.): undersilurisk. ordovicisk. Hammargren Jordkl. 22 (1854).
(II 1 (a)) -SITS. underlag för plymå(er) o. d. i fåtölj l. soffa o. d.; vanl. om resårbotten. Form 1957, Omsl. s. 194.
-SITTA.
1) till II 1, om sak: sitta (se sitta, v. 13) under l. nedanför (ngt); i sht i p. pr. På den öfversta, eller sjette roan, uppsättes .. räfset till de undersittande sädesbandens betäckning för regn. LBÄ 44–50: 288 (1801). Om frukten blir undersittande (i förhållande till blommans öfriga delar), så är fruktämnet bildadt genom en urholkning af blombottnen. Holmström Naturl. 1: 124 (1895). Att ljuset från högt sittande lågor genom undersittande skärmar kastas upp i taket och därifrån diffust sprides i hela rummet. Arcadius Folksk. 27 (1903).
2) (†) till II 4, i p. pf.: som är underställd (ngn) l. som är (ngns) underlydande o. d.; jfr sitta, v. 2 m. Att falla ifrån sin egen edsvorne herre och den chrona han ähr undersitten. AOxenstierna 2: 278 (1616).
(II (1 c slutet,) 4 slutet) -SITTARE. [fsv. undirsitiare] (†) särsk. inom rättsväsendet: person som har lägre rang l. tjänsteställning än ngn annan; jfr sittare 1 c. Till Göteborg kom han 1874 och tjenstgjorde vid rådhusrätten som ”undersittare”. SDS 1/5 1899, s. 2. Cronholm Minnesbl. 122 (1908).
(II (1 c slutet,) 4 slutet) -SKAFFARE. (†) person som har lägre rang än annan skaffare. Olwff Skaffare .. Swenn vnderschaffare. KlädkamRSthm 1619 A, s. 85 b. Hamb. (1700).
(II 1) -SKAL. undre skal (se skal, sbst.1 1 (a)) hos djur. VetAH 1820, s. 287 (hos sköldpadda). (Krabbans) pantsar består af ett öfwer- och ett underskal. Holmström Ström NatLb. 4: 24 (1852).
(II (1 c slutet,) 4 slutet) -SKALLFOGDE~020. (numera bl. i skildring av ä. förh.) person som har lägre rang än annan skallfogde. Stadgades att härstädes skola wara Åtta så kallade Underskallfogdar och Socknen indelas i lika så många districter eller Skallfogde-Rotar, hvilka commenderas af hvarje sin tillförordnade Underskallfogde. MeddNordM 1899, s. 56 (1820).
(II 1 c) -SKATTA, -ning; -are (†, NordT 1884, s. 564). undervärdera l. förringa (ngt l. ngn); bagatellisera l. ta för lätt på (ngt); jfr skatta, v. 4. Underskatta inte uppgiften. (Pöbeln) hafva gemensamt det, att de underskatta sin ställning i lifvet. BEMalmström 7: 398 (1845). Det gamla byalaget som social organisationsform innebar värden, som allt för mycket underskattats. Nilsson FestdVard. 79 (1925). Underskatta inte din motståndare! Malmqvist BerTräskmark. 1: 263 (1976). jfr själv-underskattande o. själv-underskattning.

 

Spalt U 213 band 36, 2010

Webbansvarig