Publicerad 2009   Lämna synpunkter
TURKISK tur4kisk, äv. (utom i uttr. turska bönor numera föga br.) TURSK tur4sk; förr äv. TURKESK, adj.; adv. -T.
Ordformer
(thurckerske, sg. best. 1557. torkz 1612. turkerske, pl. 1553. turkesiska, sg. best. 1652. turkesk (-ck-) 15661694. turkisch 15631671. turkisk (-c-, -ck-) 1560 osv. turkost, n. 1594. turks (-ch-, -ck-, -z) 15761686. turksk (-ck-) 15561749. turkus 1622. turs- (-ss-) i ssgr 1665 (: Turssleidz kiortel), 1682 (: turs bandh). tursch 15781672. tursk 1561 osv. tursker 1755. tÿrckska, sg. best. 1727. törske, pl. 1636)
Etymologi
[fsv. turkisker; jfr d. tyrkisk, lt. tör(k)sch, türksch, nl. turksch, t. türkisch; till TURK]
som härrör från l. hör till l. har avseende på (l. har ansetts härröra från osv.) turkarna l. Turkiet l. (i fråga om ä. förh.) det osmanska riket; äv. allmännare: som härrör från osv. (ngt) turkfolk; förr äv. dels med särskild tanke på religiös åskådning (se a), dels mer l. mindre liktydigt med: som härrör från osv. fjärran l. exotiska l. icke-kristna länder. Turkiska delikatesser. Den turkiska militären. Turkiskt EU-medlemskap. Målade tafflor medt turkerske ansicte. GripshInvent. 1553. Han skrifver att Chelmnisky ær af Turske Kæysaren tagen i Protection. HSH 9: 207 (1651). Ett bordtäcke af ehn Tursk tapet. BoupptRasbo 1698. Hwad i helfwiti är detta? det är på Turkiskt sätt handtera folck. Lagerström Holberg Westph. 67 (1737). Siöfarandes befrielse för Turkiske Kapare .. tillåtes at försäkra. PH 5: 2966 (1750). Boksnitt, hvilka marmoreras turkiskt eller flerfärgadt, äro .. vackrare än öfriga marmoreringssätt. Thon o. Kirsch 68 (1856). Den värdelösa, mestadels turkiskt befolkade sumpsträckan Dobrudsja invid Donau. Nordensvan o. Langlet 55 (1915). — särsk.
a) (†) med särskild tanke på religiös åskådning, närmande sig l. övergående i bet.: muslimsk; särsk. i uttr. turkisk kyrka, moské; jfr TURK 1 a. Stadgar och Ceremonier, som författade äro vthi then Turkeska Alchoranen. LPetri Kyrkiost. 67 a (1566). Then ogudachtige Mahometiske Försmädelsen, thet är, then Turkiske Religionen. Schroderus Os. 2: 689 (1635). Thenne Staden är medh många Turkeske Kyrckor beprydh. Kiöping Resa 70 (1667). Heinrich (1828).
b) ss. attribut i vissa uttr., t. ex. turkiska l. turska bönor, turkisk hassel, turkisk havre, turkisk jord, turkisk knop, turkiska mässan, turkisk peppar, turkisk rabarber, turkisk råg, turkisk rödolja, turkiskt rött, turkiska sadeln, turkisk tobak, se resp. huvudord; särsk.
α) turkiskt bad, om visst slags (ur det romerska badet (se ROMERSK 2 k) utvecklat) svettbad (med massage o. tvagning) i upphettad (torr l. fuktig) luft; äv. om inrättning för sådant bad; jfr TURK 2, TURK-BAD. Uhrström Hemläk. 21 (1879). I ett turkiskt bad tillbringar man mellan två och fyra timmar – umgås, får massage och tvagning. Expressen 9 ⁄ 10 2005, s. 56.
β) (†) turkiskt garn, om med turkiskt rött färgat bomullsgarn. BoupptVäxjö 1822. Björkman (1889).
γ) (numera föga br.) turkisk musik, janitscharmusik. Hülphers Mus. 103 (1773). Det enda, hvartill hela melodien skulle kunna användas, om den omsattes i moll med turkisk musik och förbättrad rhytm, vore en Spansk minuette. SvLitTidn. 1818, sp. 414. Afzelius Myt 90 (1945).
δ) (förr) turkiskt papper, om visst slags (i sht vid bokbindning l. ss. omslag använt) marmorerat papper. En Rijt Book bunden i Tursk Papper. BoupptSthm 18 ⁄ 10 1676, s. 1287 b.
ε) i sht språkv. turkiska språk, turkspråk. De för alla turkiska språk gemensamma dragen äro .. följande: vokalharmoni; saknad af genus, artikel, dualis (osv.). NF 16: 1011 (1892).
ζ) [jfr ä. t. türkischer weizen] (†) turkiskt vete, majs. KlädkamRSthm 1594 F, s. 1 a. Ekbohrn (1904).
η) turkiskt blå [jfr d. tyrkisk blaa, t. türkisch blau] om blå färg framställd av kobolt (se KOBOLT, sbst.2 1; importerad till Europa via Turkiet) i sht använd till glas o. keramik. BoupptSthm 1679, s. 1381 a.
Ssg (†): TURKISKT-RÖTT-OLJA. turkisk rödolja (se röd-olja 2); jfr turk-rödolja. TT 1895, K. s. 42. HantvB I. 1: 73 (1934).
Avledn.: TURKISKA, förr äv. (i bet. 2) TURSKA, i bet. 1 f., i bet. 2 r. l. f.
1) turkisk kvinna; jfr turkinna. Björkman (1889). Turkiskan Nurcan Taylan satte världsrekord i tyngdlyftningens 48-kilosklass. DN 15 ⁄ 8 2004, s. C29.
2) om det (till turkspråken hörande) språk som talas av turkar (o. är officiellt språk i Turkiet) (jfr osman-turkiska); äv. i allmännare anv., om turkspråk. Rudbeck D. Y. Samolad 50 (1701). Då sade passian, som många hörde, som förstode turska, att han skulle hafva sagt: ”Du är en sacramenska skälm”. HT 1900, s. 69 (1713). NE 18: 509 (1995; om turkspråk).
Ssg (till 2): turkisk-talande, p. adj. Lindquist Edib Eldskj. 8 (1928).

 

Spalt T 3229 band 35, 2009

Webbansvarig