| Publicerad 2009 | Lämna synpunkter |
TUKT tuk4t, r. l. m. l. f. (SalOrdspr. 6: 23 (öv. 1536) osv.) ((†) n. G1R 27: 282 (1557: krigztucht)); best. -en; pl. (†) -er (G1R 23: 427 (1552: hofftuchter)).
1) (bibringande av) (upp)fostran l. undervisning; ofta med inbegrepp av stränghet l. hårdhet som krävs (l. anses krävas) för att uppnå (ngns) lydnad o. d. (se 2); i sht förr äv. närmande sig: aga l. bestraffning. Dårskap sitter piltenom j hiertana men tuctennes rijs warder then lo(n)gt ifrå honom bort driffuande. SalOrdspr. 22: 15 (öv. 1536). Talar man om tigh något ondt, effter tin förtienst, så lät tigh thet wara til en tucht, och bättra titt lefwerne. Forsius Fosz 355 (1621). Såsom Gudh sielf är skickeligheetennes Gudh, så wil han och at tucht och aga skal hollas widh macht. KOF II. 1: 181 (1659). Tukten skall frambringa en viljeriktning, som harmonierar med den genom de sedliga ideerna bestämda insigten. Göransson Kern 1: 162 (1875). Tukten .. vill föra barnet till ett sedligt religiöst lif. Arcadius Folksk. 2 (1903). — jfr BARNA-, SJÄLV-TUKT m. fl. — särsk.
a) i vissa uttr., särsk. dels i sådana uttr. som hålla ngn (l. ngt) i tukt, förr äv. hålla tukt på ngn (jfr HÅLLA, v.1 29 h), strängt hålla efter ngn (l. ngt) l. hålla ordning på ngn, dels (i ä. religiöst spr., numera äv. skämts.) i sådana uttr. som (uppfostra l. hålla ngn) i Herrans tukt och förmaning, förr äv. i tukt och Herrans förmaning, se FÖRMANING 5 slutet. Then sitt barn j tuct håller, han skal få glädhi aff thy. Syr. 30: 2 (öv. 1536). Spääk tin Lekamen och håldt honom i tucht, genom .. syndaånger och bätring. PJGothus Savonarola SyndSp. J 7 b (1593). Jag .. (plågades) af en böld i ansiktet .. hvadan jag först i andra rummet kunde tänka på att hålla tukt på pojkarne. Nodermann Profår. 2 (1902). Per tog en snåljåp som valts in i nämnden i herrans tukt och förmaning. DN 26 ⁄ 5 1998, s. 30.
b) (†) om (upprätthållande av) disciplin (se d. o. 3, 4) l. ordning l. praxis som gäller under vissa förhållanden för vissa (grupper av) personer; ofta i förb. tukt och ordning; särsk. i fråga om religiösa l. kyrkliga förh., om kyrkotukt (se d. o. 2); i sht ss. senare led i ssgr. Gustaf II Adolf 63 (c. 1620). Tukt och ordning rådde i hans patriarkaliska hem. 3SAH 4: 364 (1889). Att, för att en lagstiftning om kyrklig tukt skall kunna blifva till verkligt gagn .. erfordras en inom församlingen rådande öfvertygelse om nyttan af sådan tukt. BtRiksdP 1894, I. 2: nr 28, s. 53. En särskild chef för marinen tillsättes med allmän uppgift att .. ansvara för marinens krigsberedskap och tjänstbarhet samt för ordning och tukt inom densamma. VFl. 1936, s. 54. Lärare, som ej är ledamot av kollegiet, äger deltaga i kollegiets överläggningar samt, då frågor förekomma, som angå undervisning, ordning och tukt jämväl i dess beslut. SFS 1953, s. 1324. PedT 1958, s. 72. — jfr HUS-, KLOSTER-, KRIGS-, KYRKO-, MANS-, PENNAL-, SAMHÄLLS-, SKEPPS-, SKOL-, SOLDAT-TUKT m. fl.
2) lydnad o. självbehärskning, sedlig ordning l. sedligt skick, sedlighet l. ordentlighet (ss. resultat av tukt i bet. 1); särsk. i sådana uttr. som tukt och ära, tukt och sinne, se SINNE, sbst.2 20; jfr TUKTIGHET. Ath the vnga qwi(n)nor lära tuct aff them (dvs. de äldre), ath the elska theras män, och haffua theras barn käär. Tit. 2: 4 (NT 1526). Aera, Dygd och ther til Tucht, Pryda vngom Jungfrwn smuckt. PJGothus Martini 30 (1608). (För att) Hoorewäsendet, skiörleffnadt .. (m. m.) måtte minskas .. äre alle Föräldrar och Öfwerheet skyldige, at hafwa gran acht vppå Vngdomen, at man them til Tucht och Ährbarheet vpfostrar. Rudbeckius Luther Cat. 97 (1667). Affären slutades så, att Champagnern genast dracks hemma hos den sköna, i all tukt förstås, ty hon bodde hos sin mor. Snellman Tyskl. 371 (1842). Han hade ju bara begärt henne, som myriader män ha begärt myriader kvinnor, begärt henne i tukt och ära till på köpet. Söderberg Glas 61 (1905). Förekommer å försändelses yttersidor eller omslag eller, i fråga om brefkort, å vare sig adress- eller textsidan, yttrande eller teckning, som sårar tukt och sedlighet eller är för adressaten förnärmande, mottages icke försändelsen till postbefordran. Döss o. Lannge (1908). Vilken tukt i själ och kropp! Ruin Drömsk. 15 (1951). — jfr HOV-, O-TUKT. — särsk. (†) i fråga om att uttrycka reservation i anledning av ett stötande l. djärvt yttrande l. för att visa ngn vördnad, i sådana uttr. som med tukt (sagt) l. med tukt att säga l. nämna (se NÄMNA 7 c) l. till sägandes, med förlov sagt; stundom äv. använt ss. tom hövlighetsfras; jfr RESPEKT 4 c. (Tjuvarna) hade och altidh hafft medh sigh (: medh tucht sagtt) en hÿnde, Som hundenar strax gåfue sigh i selskap medh. 3SthmTb. 1: 333 (1595). Medh tucht at säije till at göre sit ährende. SagSed 1963, s. 30 (1607). Så at, hwarest vth en vthi Stadhen sigh wänder, tå bliffuer han icke någhon anseenligh Gathu wartse, vthan (medh tucht til säijandes) Dyngie och Skarnbrunnar. Carolstadius Pest. C 3 a (1620). Lind (1749).
3) i fråga om skick hos ngt sakligt: handlingen att tukta (se d. o. 2), tuktning, tuktande; ans o. d.; särsk. om tuktande l. ans av dels ngt växande, dels (bildl.) ngt abstr., ss. tanke l. stil l. språk (jfr AGA, sbst.1 2 c). De (träden) moste under tucht / För knifven. Rosenfeldt Vitt. 251 (c. 1690). Athen och Rom skola .. ej .. upphöra att undervisa i konsten att gifva ordet och tanken deras tillbörliga tukt. SvLitTidskr. 1866, s. 485. Stormens tukt / Fällt grön all frukt. Gellerstedt 1Dikt. 52 (1871). Lärorika äro .. (Böttigers) lefnadsteckningar med afseende både på sofringen af det litteraturhistoriska materialet och på stilens sofring och tukt. 2SAH 56: 193 (1879). Mistralens tukt över Avignon. Ekelöf Utflykt. 110 (1947). — jfr SKOGS-, TANKE-TUKT.
1) (numera bl. i skildring av ä. l. utländska förh.) inrättning för bibringande av tukt, särsk. dels: ungdomsvårdsskola för (missanpassade l. föräldralösa o. d.) barn (jfr barnhus), dels: tvångs- l. straffarbetsanstalt (för hemlösa l. brottslingar o. d.) (jfr korrektions-hus). 3SthmTb. 13: 400 (1622). (Att) Tuchtehws, må vprättas i Städherne och på andra läghlighe orter, thervtinnan the fattighas affödhe oc Hittebarn, kun(n)e haffwa nödtorfftigt vppehälle, och .. i allehanda nyttige Konster warda vptuchtadhe. Paulinus Gothus MonPac. 729 (1628). At någon åtskilnad må giöras på dem, som med arbetesstraff komma at anses, så at vederbörande domare til tuckthuset förvisa grofva missgiernings-menniskior, men til Spinnhuset dem, som med mindre brott sig försedt. 2RARP 11: 251 (1739). Händer det en gång till blir det tukthus, sa överkonstapeln när de gick. Fredriksson Anna 148 (1994).
2) (om ä. utländska förh.) om det strängaste frihetsstraffet, fängelse (se d. o. 2). Schulthess (1885). Domstolen dömde honom till döden genom hängning, men han ”benådades” av kejsaren till 18 års tukthus. Höglund Branting 2: 116 (1929). En finländska, som tjänat som tolk vid Gestapos tortyrrum i Norge, har vid Åbo hovrätt fått sin dom – nio års tukthus. SDS 1 ⁄ 7 1946, s. 3.
Ssgr (i allm. till -hus 1): tukthus-, förr äv. tukthuses-arbete. till -hus 1, 2: straffarbete. Calonius Bref 61 (1794). Domarna mildrades till tukthusarbete i Sibirien. Johansson GogAns. 237 (1989).
-fånge. (numera bl. i skildring av ä. förh.) till -hus 1, 2: fånge som avtjänar straffarbete l. frihetsstraff. HdlCollMed. 29 ⁄ 9 1694. IllSvOrdb. (1964).
-kandidat. (†) om person som riskerar l. förtjänar att hamna på tukthus; jfr kandidat 1 slutet. Schulthess (1885). DN(A) 29 ⁄ 9 1897, s. 3.
-mästare. (†) föreståndare för tukthus. Skall så för barnehusen, som tuchtehusen förordnas en viss barnehus- och tuchtehus-mästare. AOxenstierna 1: 357 (1624). RP 1: 76 (1628).
-straff. till -hus 1, 2; särsk. till 2, om ä. utländska förh.: fängelsestraff. PT 1791, nr 89, s. 2 (om förh. i Danmark). Att alla förbrytare af mankön, hvilka tukthusstraff i tre års tid .. ådömes, skola .. försändas till straffängelset i Tavastehus. HforsD 18 ⁄ 12 1875, s. 2. I Tyska riket utfärdades .. 1884 en lag om tukthus- eller dödsstraff för attentat med sprängämnen. NF 19: 231 (1895).
-tunna. (förr) till tukthus anslagen tunna spannmål. Hall KultInt. 33 (i handl. fr. 1631). Resolverades att biblie-, tuchthuses- och inspectorstunnan här effter affskaffas skole. RP 7: 11 (1637). —
(1, 2) -LÖS. som saknar tukt, otuktig; tygellös; sedeslös. Qvinnorna på den sköna ön Lesbos voro, framför andra, kände såsom sköraktiga, tuktlösa, och flyktiga. Tranér Anakr. 222 (1833). (De) oroliga och tuktlösa Stockholmsynglingarna .. (har) svårt att finna sig i fängelsets .. ordningsföreskrifter. Hierta-Retzius ArbStug. 5 (1897). (Polackerna i Bender) voro ett tuktlöst följe, som gjorde sig skyldiga till utpressningar och oordningar af alla slag. KKD 6: XXXV (1912).
Avledn.: tuktlöshet, r. l. f. brist på självbehärskning, tygellöshet. Franzén Minnest. 3: 503 (1841). Det rådde hos .. (Byron) en sällsam tuktlöshet; utan hållning, vexlade han mellan yrande fröjd och tungsinthet. PT 1888, nr 168 A, s. 3. —
-MEDEL, -MÄSTARE, -MÄSTARINNA, se C. —
(1, 2) -SKOLA. (tukt- c. 1700–1805. tukte- 1620) (†) skola för bibringande av tukt; äv. bildl. (I Danzig finns) Huus och gillen .. som esomofftast pläga besökias vthaff stadzjunkarna .. ther såsom vthi een Tuchteschola sigh at förlusta. Schroderus JMCr. 266 (1620). Wårt fångenskap war oss en kostbar tuckt schola. KKD 2: 90 (1719). Nordforss (1805).
B (†): TUKTE-HUS, se A. —
-MEDEL, -MÄSTARE, -MÄSTARINNA, -RIS, se C. —
-SKOLA, se A.
C (i allm. till 1): TUKTO-ANDE. (†) ande (se d. o. IV d) som tuktar (se tukta 1). Strindberg Inf. 222 (1897). Det är egentligen först under Lundatidens Swedenborgsstudier som .. (makterna) förvandlas till ”tuktoandar” med uppgift att genom straff och prövningar visa .. (Strindberg) på rätt väg. 3SAH LIII. 2: 12 (1942). Vid hjältens sida har .. (Hj. Bergman) ställt en gestalt, som ej blott är verkets resonör utan även hjältens andlige ledare eller tuktoande. SvLittTidskr. 1967, s. 32. —
-HUS, se A. —
(1, 1 b) -MEDEL. (tukt- 1870–1894. tukte- 1850. tukto- 1883–1964) (†) medel för att tukta l. hålla ngn i tukt. Frey 1850, s. 209. Smärtan och sorgen .. äro äfven oumbärliga tuktomedel .. för själens frälsning och uppfostran. Wikner Pred. 603 (1883). Jag medger äfven, att örfilar och hårdragningar äro fullt olämpliga tuktomedel. Idun 1888, s. 315. BtRiksdP 1894, I. 2: nr 28, s. 47 (i fråga om kyrkotuktslagen). Lärjunge .. vare .. underkastad lärares bestraffning medelst förmaning, varning eller annat lindrigt tuktomedel, därvid dock kroppslig aga icke får förekomma. SFS 1951, s. 151. IllSvOrdb. (1964). —
-MÄSTARE. (tukt- 1561–1824. tukte- 1526–1793. tukto- 1526 osv.) [fsv. toktomästare; jfr mlt. tuchtmēster] (förr) person som tuktade l. bestraffade (jfr tuktare); förr äv. dels: uppfostrare l. lärare (jfr mästare 3), dels: föreståndare för tukthus (jfr mästare 1). Om j än haffuen tiyo twsend tyktomestare j Christo, så (osv.). 1Kor. 4: 15 (NT 1526; Bib. 1999: lärare). Herr Gustaff Adolffs .. tilförordnade Tuchtemästare .. Johan Skytte. 3SAH 23: 409 (1606). En .. 1624 utfärdad fullmakt för tuktomästaren J. F. förpligtar denne att i tukthuset upptaga 100 fattiga barn till uppfostran. Hagströmer Frihetsstr. 121 (1875). En sådan åskande gud, en sådan domare och tuktomästare, en sådan obeveklig herre med hammare och blixt. Malmberg Fiskebyn 15 (1919). —
-MÄSTARINNA. (tukt- c. 1755–1814. tukte- 1638–1640. tukto- 1749–1973) (†) kvinna med (överlägsen) förmåga att betvinga l. ha ordning l. pli på ngn l. ngt. Hon är .. hans Bristers och Öfwerträdelsers Tuchtemästarinna. Schroderus Albert. 2: 204 (1638). (Amorina,) denna tuktomästarinna till hela det almqvistska evangeliet (aktades) värdig att .. skickas till storms mot den bestående ordningen. Lysander Almqvist 31 (1878). SAOL (1973; angivet ss. ålderdomligt). —
-RIS. (tukte- 1642–1710. tukto- 1848–1986) (†) ris (se ris, sbst.1 6) för bestraffning; äv. bestraffning med ris (se ris, sbst.1 7); äv. bildl., särsk. om straff sänt av Gud. Straffet eller Tuchterijset moste man stundom .. taga til Hielp, på thet at Exemplen och Förmaningarna thes wissare på .. (barnen) häfta måge. Schroderus Modersch. 109 (1642). Guds straff och tukte-ris, oss börjar blifva tungt. Triewald Lärespån 50 (1710). SAOL (1986; angivet ss. ålderdomligt).
Spalt T 3075 band 35, 2009