| Publicerad 2009 | Lämna synpunkter |
TUFSIG tuf3sig2, adj. -are. adv. -T.
som är tilltufsad, rufsig; äv.: (illa) medfaren. Tufsig .. (dvs.) rufsig, tillskrynklad. WoJ (1891). Den enda han tycker ser lite tufsig ut är fästmannen. Aurell NBer. 27 (1949). En liten tufsig gräsmatta med blå och gul krokus och en sädesärla. SvD(B) 1956, nr 125, s. 6. Forma håret som till den taggiga och tufsiga frisyren. FeminaMånMag. 2003, nr 2, s. 42.
Spalt T 3065 band 35, 2009