Publicerad 2008   Lämna synpunkter
TRUT trɯ4t, sbst.1; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(trut (-uu-, -w-, -th) 1579 osv. trutt 1782–1807)
Etymologi
[sv. dial. trut, fågel; etymologiskt identiskt med TRUT, sbst.2; sannol. använt metonymiskt ss. benämning på fågel med framträdande (o. glupande) gap o. skränande läte]
1) större sjöfågel av släktet Larus Lin.; särsk. om (individ av) dels arten L. fuscus Lin., silltrut, dels arten L. glaucoides Meyer (i ä. zoologisk systematik benämnd L. leucopterus Faber), vitvingad trut; förr äv. allmännare, ss. benämning på dykande sjöfågel (o. i ä. zoologisk systematik förd till släktet Mergus Lin.). VarRerV 53 a (1579). (Lat.) Mergus magnus. (Sv.) Trwt. (T.) der Wasserrab. (Fin.) Meri caya. Schroderus Lex. 59 (1637). Trutten eller Fiskmåsen (Larus fuscus .. ) som bygger vid holmarne (i Mälaren) och återkommer med Norsen om våren. Fischerström Mäl. 162 (1785). Hvitvingade Truten (Larus leucopterus) är hvit med ryggen och vingtäckarne blågrå. 1Brehm 2: 532 (1875). Trutarne flaxade öfver min båt och anade strömming. Engström 1Bok 128 (1905). Trutarna, de silverglänsande, skola fylla ödemarken med sina vilda låtar. Hortling DabUggl. 60 (1924). — jfr GRÅ-, HAVS-, SILL-, STOR-, SVART-TRUT.
2) i utvidgad anv., om fågel med framträdande gap; särsk. ss. senare led i ssgn SLEV-TRUT.
Ssgr (till 1): TRUT-ART. Somliga trutarter företaga ofta ströftåg .. (till Mälaren) från skärgården. Uppl. 1: 140 (1901). —
-KOLONI. jfr koloni 6 a. Ibland kunna .. (fiskmåskolonierna) gränsa intill trutkolonier. Rosenius SvFågl. 5: 216 (1939). —
-MÅS. (†) fågeln Larus hyperboerus Gunn. (i ä. zoologisk systematik benämnd L. glaucus Lin.), vittrut. Den stora hvitvingade trutmåsen (Larus glaucus) sväfvade fram och åter öfver bergen. Kolthoff Minn. 224 (1897). Kolthoff DjurL 283 (1899). —
-UNGE. Dessa trutungar voro kläckta på ön och höllo sig alltid redo att sluka ejderungar. Samzelius HarBrush. 22 (1919). —
-ÄGG. SAOL (1900). Regeringen uppmanade (år 1941) folket att samla in måsägg eller trutägg, som skulle användas till äggmassa, åt bagerier. Widell Sockerbag. 197 (1995).

 

Spalt T 2720 band 35, 2008

Webbansvarig