Publicerad 2008   Lämna synpunkter
TROSS tros4, sbst.1, r. l. m. (SkeppsgR 1541 osv.) ((†) n. SkeppsgR 1544, s. 61 a, BoupptSthm 1672, s. 198 b); best. -en; pl. -ar (SkeppsgR 1541 osv.) ((†) -er, möjl. äv. att hänföra till sg. trossa, TullbSthm 1536, s. 87 b, Rosenfeldt Vitt. 211 (1694); = SkeppsgR 1544, s. 61 a, Fatab. 1923, s. 107); förr äv. TROSSA, f.; best. -an; pl. -or (SkeppsgR 1541), möjl. äv. -er (se ovan).
Ordformer
(trods (-å-, -dhs, -dss, -dz, -dzs, -tz, -tzss) 15381713. trodssa (-åtzss-) 15411595. tross (-å-, -åå-, -sz) 1536 osv. trossa (-å-, -sz-) 16971698. trås 1579)
Etymologi
[fsv. tros, trosse, trossa; liksom d. trosse av mlt. trosse, trotze, sannol. av meng. trusse (eng. truss), racktåg, av span. troza (l. katalanska trossa), rack, racktåg, av venetianska troza; av ovisst ursprung; den enstaviga formen kan ha utlösts ur pl.-formen]
(längd av) grövre tågvirke; särsk. om sådant tågvirke avsett l. använt för förtöjning l. bogsering o. d. av fartyg; särsk. (i fackspr.) om trosslaget tågvirke med diameter överstigande 25 mm; äv. om grövre lina av metalltråd; jfr KABEL, LINA, sbst.1, REP, sbst.1 1. TullbSthm 1536, s. 87 b. (Han) vindadhe .. sig nidh och af muren medh trossar och nedh i strömen. Bureus Suml. 535 b (c. 1600; rättat efter hskr.). Den som vill handla, måste först .. ringa på en tross, innan handelsmannen visar sig och öppnar dörren. Forsström Dagb. 27 (1800). Garnen sammanslås till Parter, parterna till Trossar, eller Kardeler och Kardelerne till Kabler. En Tross har minst 3 parter, och hvarje part 4 garn; .. och håller i omkrets 1 tum. Stål Byggn. 1: 153 (1834). Dalkullorna, längst framme vid förstäfven, syntes nedlutade öfver de ringlagde trossarne och slumrade. Almqvist Går an 38 (1839). Tross af jern- eller ståltråd har mer och mer börjat uttränga hamptross, i synnerhet såsom vant, stag och annan stående rigg. TIdr. 1882, s. 80. De extrema vindstyrkorna piskade upp höga vågor i sjön. Krafterna var så stora att den decimetertjocka trossen till den assisterande bogserbåten slets av. Expressen 25 ⁄ 11 2004, s. 8. — jfr ANKAR-, BALJ-, BINDE-, BOGSER-, BROK-, FÖRTÖJNINGS-, GRÄS-, HALNINGS-, HAMP-, HISS-, JÄRN-, KABEL-, LAND-, LIK-, LÖS-, MANILLA-, RACK-, RESERV-, RÄDDNINGS-, SKÄR-, SLÄP-, STÅL-, SVEP-TROSS m. fl. — särsk. i jämförelser o. i mer l. mindre bildl. anv. Jagh sitter nu beklemd aff dröfwe tankar / Min Längtan och mit Hopp för Trods ok Ankar / Dy Wäder-Guden blåser strängt emoot. Lucidor (SVS) 461 (c. 1670; uppl. 1997). Armar, knotiga som trossar. Fröding Eftersk. 1: 73 (1890, 1910). Jag känner att jag inte vill vara kvar .. Men vågar jag kapa trossarna helt? Anderson Brev. 508 (2004).
Ssgr: TROSS-RING. jfr ring, sbst.1 2 s, o. -rulle 2. Scholander 2: 184 (1867). Så dyker han plötsligt ner i en trossring på däcket. Ruin SjunknH 70 (1956).
-RULLE, förr äv. -RULLA.
1) rulle (se rulle, sbst.3 1 a) avsedd l. använd för upprullning l. uppvindning av tross; särsk. (om ä. förh.) på repslageri. Nilson Repslag. 73 (i handl. fr. 1730). Trärullen .. – trossrulle, haspel eller reptrilla kallades den också – användes .. såsom uppvindningsanordning för färdigslagna linor. Rig 1963, s. 82.
2) hoprullad tross (särsk. på fartygsdäck); jfr rulle, sbst.3 3, o. -ring. KrigVAT 1835, s. 221. Jag satte mig makligt på trossrullen, stödde mig på armbågen och rökte slut på min cigarrett. Karlzén BlåNov. 175 (1951).
-SLAGEN, p. adj. (i fackspr.) om tågvirke: som är slagen (se slå, v. I 34 b β) motsols av tre (l. fyra) dukter, motsatt: kabelslagen. Rajalin Skiepzb. 232 (1730). Trosslaget tågvirke .. är starkare än kabelslaget .. då detta senare däremot genom sin hårdhet bättre motstår vatten och är mera tänjbart. UFlott. 2: 69 (1904).
-SLAGNING. (i fackspr.) jfr slå, v. I 34 b β, o. -slagen. Kabelslagning har det företräde framför tross-slagning, att om ett garn springer, så är det ändå intryckt mellan parterne, och kan icke skilja sig från de öfriga. Stål Byggn. 1: 153 (1834).

 

Spalt T 2657 band 35, 2008

Webbansvarig