| Publicerad 2007 | Lämna synpunkter |
TRIMMER trim4er, om person m. ⁄ ⁄ ig., om sak r.; best. -ern; pl. -mrar (DN 7 ⁄ 6 2003, s. A11, osv.) l. -mers (Expressen 17 ⁄ 4 1994, s. 24, osv.).
1) (i fackspr.) maskin som skär till l. hyvlar av kant(er) o. d. NordBoktrK 1909, s. 105. En s.k. trimmer, vilken möjliggör kapning av virkesstycket i båda ändarna samtidigt. ÖgCorr. 20 ⁄ 2 1970, s. 8.
2) trimsax; äv. (trädg.) om bärbart redskap med maskindriven roterande klinga l. tråd för klippning av gräs(kant) o. dyl. l. maskindriven häcksax. Trimmern tar skonsamt bort missprydande hårväxt. AB 21 ⁄ 12 1964, s. 15 (annons). Istället för gräsklippare kan man (invid träd) använda en trimmer. Expressen 30 ⁄ 7 2005, s. 13.
B.
3) (numera bl. i skildring av ä. förh.) motsv. TRIMMA 5: koltrimmare; jfr trimmare 3. När jag börja och segla till sjöss i maskin / var jag trimmer på ”Aileen Alannah”. Taube UltraMarin 29 (1936).
Spalt T 2511 band 35, 2007