Publicerad 2007   Lämna synpunkter
TRASSLIG tras3lig2, adj. -are. adv. -T.
Ordformer
(traslig 17411794. trasslig (-sz-) 1749 osv. trasslug 1743)
Etymologi
[avledn. av TRASSLA, v.1]
1) (†) motsv. TRASSLA, v.1 1, om kant: fransig (se d. o. 2) l. fransad l. flikig l. ojämn o. d.; jfr TRASIG 1, 2. (Lavens blad är) i kanten trasligt naggadt, ojämt flikigt. VetAH 1794, s. 88. Flere af de gamla Mässehakarne woro så slitne och traslige at de icke kunde nytjas. VDAkt. 1794, nr 320. Tårtkanten putsas .. så att tårtans kant blir jämn och ren, icke trasslig. Grafström Kond. 248 (1892).
2) motsv. TRASSLA, v.1 2, om ngt som består av trådar l. strån o. d.: vars delar trasslat l. snärjt sig l. bringats att trassla l. snärja sig om varandra; tilltrasslad l. oordnad l. oredig o. d.; om hår äv.: rufsig; äv. om enskild tråd l. remsa o. d.: hopsnodd l. sammansnärjd. Juslenius (1745). Mit hår ligger värkeligen för bålt trassligt. Pilgren FigBröll. 41 (1785). Sur ved, ohållig väf och trasslig garnhärfva pröfva qvinnans tålamod. Granlund Ordspr. (c. 1880). Det enda, som klädde .. (träden) var en hop trassliga trådar, som larverna hade spunnit. Lagerlöf Holg. 2: 23 (1907). De gamla trassliga luftledningarna, som förde elektrisk kraft till Högloftet. SvD(A) 1929, nr 334, s. 18. En liten (virkad) remsa, ojämn, trasslig och grå av smuts. Kyrklund Sol. 82 (1951). Stavhaspeln kom bäst till sin rätt när säden låg och var trasslig. Moberg JordbrMek. 416 (1989). — särsk. i utvidgad anv., om ngt som erinrar om trassliga trådar o. d.: som utgör ett virrvarr; gyttrig l. rörig l. snårig; äv.: vindlande l. slingrande. VetAH 1742, s. 41. (Man tänder) lanternor och små lyktor för att lysa sig hem genom de trassliga gränderna. Lundgren Mål. 3: 33 (1873). Det går inte att sova i säng. Det känns så konstigt. Varmt och trassligt med lakan. Cederschiöld Krig 180 (1916). En sådan där trasslig teckning .. där man ser helt olika saker beroende på vad man just är ute efter. Espmark Glömsk. 66 (1987).
3) (ngt vard.) i mer l. mindre bildl. anv. av 2: rörig l. invecklad l. svår att förstå l. reda ut; äv.: besvärlig l. bekymmersam; ss. adv. äv.: svårt att utföra l. åstadkomma; äv. i uttr. ha det trassligt (med ngn l. ngt), ha det svårt l. bekymmersamt (med ngn l. ngt). Trassliga relationer, familjeförhållanden. En trasslig situation. Hon har länge dragits med en trasslig ekonomi. Hans affärer blir mer och mer trassliga. Vi kunna ej ingå i en så vidlyftig och traslig sak. 2RARP 12: 579 (1741). (I en anmärkning) lämnar .. (förf.) en traslig berättelse om Försonings Läran. SvMag. 1766, s. 187. Att blåsa och sörpla på en gång, är trassligt. VLitt. 1: 309 (1896). Icke minst trassligt är det för de tusentals trafikanter, som anlända med brommavagnarna till Tegelbacken. SvD(A) 1934, nr 173, s. 11. De visste alla att han hade det trassligt med sin fru, men det ville de inte låtsas om. Eriksson ÖmhHung. 18 (1948). Nya förhör i spionskandalen gör härvan allt trassligare. SvD(B) 8 ⁄ 10 1954, s. 5. — särsk. (vard.) om kroppsorgan l. kroppsdel l. kropps- l. själsfunktion: som (på grund av ohälsa) ger besvär l. har en benägenhet att (av o. till l. i vissa situationer) ge besvär; krånglig (se d. o. 7); särsk. dels om röst l. andning: rosslande l. skrapande o. d., dels i förb. trassliga nerver. Det tunga arbetet har gett henne en trasslig rygg. Målvaktens trassliga knä gjorde sig påmint redan i början av matchen. En trasslig andetäppa. VetAH 1756, s. 236. Det lät litet trassligt i rösten. Quennerstedt Torneå 1: 75 (1901). Finalen började med massor av trassliga nerver. GbgP 5 ⁄ 5 1989, s. 41.
4) (†) om urin l. sjuklig utsöndring från urinröret: fibrös l. trådig. Genom (urin)röret började afgå en stinkande, tunn och mörk materia, blodblandad och traslig. VetAH 1761, s. 298. Heinrich (1814).
Avledn.: TRASSLIGHET, r. l. f. särsk. till 3; särsk. i pl., konkretare, om invecklade l. komplicerade förhållanden l. omständigheter; svårigheter l. bekymmer; jfr trassel, sbst.1 2. Serenius Rr 3 b (1734). (Det) blef .. henne ej .. svårt att reda sig utur de trassligheter och svårigheter, som förekommo i hennes nya förhållanden. Bremer Fad. 62 (1858). Lohe, som .. avvek ur landet på grund av ekonomiska trassligheter. HT 1937, s. 374. Personliga trassligheter. Gustaf-Janson ÖvOnd. 20 (1957).

 

Spalt T 2383 band 35, 2007

Webbansvarig