Publicerad 2006   Lämna synpunkter
TOMT tom4t, sbst.1, r. l. m. l. f.; best. -en; pl. -er (G1R 1: 243 (1524) osv.) ((†) -ar OPetri Tb. 1: 36 (1524), Möller (1807); -ir TbLödöse 110 (1589)); förr äv. TOMTA, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Ordformer
(tomp- i ssg 1579 (: Tompörer). tompt (th-, -å-, -phtt, -pth, -ptt, -ptth) 15241768 (: tomptkalfwar). tomt (th-, -tt) 1539 (: Tomtörespenningar) osv. tomta (th-) 15401702)
Etymologi
[fsv. tomt, sv. dial. tomt; jfr nor. tomt; sannol. liksom fht. zumft, gemenskap, överenskommelse m. m. (se SUNFT) en abstraktbildning till ett germ. verb med bet.: passa, alltså eg.: ngt avpassat (för husbygge); till den rot som bl. a. föreligger i TIMMER, sbst.1 — Jfr TOFT, sbst.2, TOMTA, v.1]
om (avgränsat (o. inhägnat)) markområde som är l. har varit bebyggt l. som avses att bebyggas; särsk. dels med tanke på den del av sådant område som omger byggnad o. d., dels om sådant område i stad l. samhälle o. d. som bildats efter upprättande av stadsplan o. d.; förr äv. om (avgränsat) (mindre) stycke åker l. ängsmark (i anslutning till gård o. d.), toft; jfr GRUND, sbst.1 II 3 a, TOFT, sbst.2 En bebyggd, obebyggd tomt. Den nyblivna familjen har köpt en tomt och skall börja bygga hus. Den gamle mannen stod och krattade löv på sin tomt. Fynnes och nogra ödetompther j samma Jönecöpungs stad, kyrker, closther .. eller borgara tijllhörendis, skall borgamestarana och raadit biwda them thill, ath the bygge theres tompther op. G1R 1: 243 (1524). (Sv.) Tomt, (eng.) A little pasture ground adjoining to a house. Widegren (1788). Ware tomt grunden til all delning och skifte i by, therefter alla andra ägor delas skola. Backman Lags. 1–2: 202 (1831). Tomten n:o 17 qvarteret Barnhuset. RiksdP 1895, 1 K nr 11, s. 44. Välplanerad mindre villa med lugnt läge, byggår 1958, boyta 129 kvm .. 6 rok varav 3 sovrum .. Plan barnvänlig tomt 716 kvm. SvD 6 ⁄ 4 1997, Magasinet s. 5. — jfr ARRENDE-, BY-, FABRIKS-, GRANN-, GRÄS-, HUS-, HÖRN-, PLANTAGE-, SJÖ-, SKATTE-, SKOGS-, STRAND-, STYCKNINGS-, SÄTES-, VILLA-, ÖDE-TOMT m. fl. — särsk. i vissa uttr.
α) i sådana uttr. som tomt är åkers moder, se MODER, sbst. 5 c.
β) i uttr. ofri tomt, se OFRI 10 b slutet.
γ) i sådana uttr. som bränd tomt, om tomt där bebyggelsen brunnit l. bränts ned; jfr BRAND-TOMT. G1R 8: 188 (1533). Ödhes och affbrända Tomptar. SthmStadsord. 1: 25 (1635). Förbittrad Frithiof från skeppet hastar, / kring brända tomter han ögat kastar, / sin faders tomter, sin barndomsban. Tegnér (TegnS) 4: 85 (1824). (Ett hotell i Belfast) står med sina tolv våningar som en ensamt lysande fyr bland brända tomter. DN 22 ⁄ 4 1998, s. A25.
Anm. Ordet tomt (jämte vissa ssgr) brukas i allmänspråket men har i officiellt språkbruk i Sv. oftast ersatts av fastighet (jämte motsv. ssgr).
Ssgr: A: TOMT-AFFÄR. jfr affär 4. Björkman (1889). SAOL (1973).
-AKTIEBOLAG. aktiebolag som bedriver handel med (l. uthyrning av) tomter; anträffat bl. ss. ingående i företagsnamn. Orlång-Högmora tomtaktiebolag, som förvärfvat sig eganderätt till 200 tunnland af egendomen Ågesta .. i och för styckning i mindre tomter. VL 1 ⁄ 2 1901, s. 2. Stockholms södra tomtaktiebolag. 2NF 16: 504 (1911).
-AREAL. jfr areal, sbst., o. -yta. I centrala delar af stora världsstäder kunna tomtarealer stundom icke köpas med det antal guldmynt, som skulle erfordras för att fullständigt täcka dem. EkonS 1: 392 (1893). DN(A) 16 ⁄ 3 1964, s. 31.
-BETECKNING. (numera bl. mera tillf.) (register)beteckning på tomt. Tomtbeteckningar, som kommit ur bruk i sammanhang med upprättandet av stomme till tomtbok för orten, upptagas icke i registret. SFS 1917, s. 684.
-BILDNING. om förhållandet l. verksamheten att bilda (l. ändra) tomt(er); utom i Finl. numera bl. mera tillf. SFS 1917, s. 582. Tomtbildning ersätts i .. (fastighetsbildningslagen) av fastighetsbildning. TNCPubl. 52: 24 (1973).
Ssg: tomtbildnings-längd. (utom i skildring av ä. förh. numera bl. i Finl.) SFS 1917, s. 581. Tomtbildningslängd .. (dvs.) ett bihang till fastighetsregistret. 2NF (1919).
-BISSE, se tomtebisse.
-BOK. (tomt- 1710 osv. tomte- 16351925) [fsv. tomta bok] (numera bl. i skildring av ä. förh.) förteckning över fastigheter (i en viss stad) l. över till (en viss) stad ingående tomtöre; särsk. om sådan förteckning utgörande del av stadsregister (se d. o. slutet) l. fastighetsregister för stad; jfr jordebok. RARP 2: 181 (1635). Tompte-book öfwer Stockholms Stad och des tillydande Malmar. SthmStadsord. 2: 146 (1699). För varje stad skall finnas ett fastighetsregister, bestående av tomtbok för tomterna och stadsägobok för övriga fastigheter inom staden. SFS 1917, s. 591.
-BREV. (tomt- 1586 osv. tomte- 15751940) [fsv. tomta bref] (förr) köpe- l. fastebrev på en tomt. 2SthmTb. 4: 551 (1575). Tompte Breef på 2ne Tompter å Kongz Hollmen. BoupptSthm 1686, s. 36 a (1684). Handlingarna befunno sig i sådan oordning, att tomtbrevet icke kunde framletas. Ljung EnköpH 1: 444 (1963).
-BYTE. (tomt- 1574 osv. tomta- 1528. tomte- 15801623) [fsv. tomta byte] (numera bl. mera tillf.) byte av tomt mot tomt; jfr -skifte 2. At the hade giordt jtt wenligit tompta byte j sa(m)ma bredha g(re)nd. OPetri Tb. 217 (1528). SErikÅb. 1955, s. 15.
-DEL. (tomt- 1892 osv. tomte- 17381900) [fsv. tomta del] del av tomt. När han på en annan Tomtedel, den omtalte åbygnad omflytter. VRP 6 ⁄ 11 1738. 1NJA 1961, s. 485.
-DELNING. (tomt- 1928 osv. tomte- 16951741) (numera bl. mera tillf.) delning av tomt; i sht förr äv.: tomtindelning. Tomten är för liten för att en tomtdelning ska vara möjlig. Tompter må man sällia .. doch så att dhe icke fördelas, så att stadsens regularitet och tomptedehlning der igenom rubbas. FörarbSvLag 4: 195 (1695). IllSvOrdb. (1955).
-FÖRSÄLJNING. abstr. o. konkretare. Sammanlagda köpeskillingsbeloppet för dessa tomtförsäljningar utgjorde 38,840 kronor 63 öre. SFS 1911, Bih. nr 6, s. 63. Tomtförsäljning i stor skala. Fatab. 1933, s. 44.
-GRUND. (numera bl. mera tillf.) jfr grund, sbst.1 II 3 a. Möller (1790). Som man .. kunde gissa och som också framgick av borrningar, är tomtgrunden växlande. Samuelsson HALärovUpps. 551 (1952).
-GRÄNS. gräns för tomt l. mellan tomter; jfr -linje. Ahlström Eldsl. 164 (1879). Av uthusen fanns bara en liten ombyggd bodlänga kvar vid norra tomtgränsen. Fatab. 1954, s. 13.
-GUBBE, se tomtegubbe.
-GÄLD. [fsv. tomta giäld] (förr) tomtöre; jfr gäld, sbst.1 1. Hildebrand Medelt. 1: 402 (1884). Från år 1432 finns .. en stadga, som fastställer, hur mycket Norbergsborna skall betala i s. k. tomtgäld till Västerås’ domkyrka. Norberg600År 249 (1958).
-HAGE. (förr) jfr hage 2 a. BtFinlH 2: 217 (1588). Tomthagarna äro ängsmark, som aldrig slås, utan användes till bete för småkreatur. SvGeogrÅb. 1932, s. 49.
-HYRA. hyra för tomt, tomtarrende; jfr -rätts-avgäld, -öre. BoupptSthm 1677, s. 979 a. Förutom tomthyra skola .. verkstäderna betala hyra för fastigheterna. HandInd. 682 (1927).
-INDELNING~020. abstr. o. konkretare: indelning (i sht av byggnadskvarter) i tomter; äv. konkret, om plan över sådan indelning; utom i Finl. numera bl. mera tillf., ss. icke officiell benämning; jfr -bildning, -delning. SFS 1874, nr 25, s. 12. Vid tomtindelning skall tillses, att varje tomt får gräns mot gata, torg eller för befarande med åkdon avsedd del av annan allmän plats. SFS 1917, s. 572. Tomtindelning .. (dvs.) fastställd plan över indelning av byggnadskvarter (i stadsplan) i enheter, tomter. TNCPubl. 58: 123 (1975).
-JOBBARE. (vard., numera mindre br.) tomtspekulant. Stora tomtjobbare och husspekulanter. SundsvP 22 ⁄ 5 1886, s. 3. DN 23 ⁄ 7 2000, s. B12.
-JOBBERI. (vard., numera mindre br.) tomtspekulation. NerAlleh. 9 ⁄ 8 1886, s. 2. SAOL (1998).
-KARTA. karta över tomt; särsk. (i sht i skildring av ä. förh.) om sådan karta utgörande officiell handling. StatistT 1: 195 (1861). Tomtkarta .. (dvs.) karta som enligt lag skall upprättas vid tomtmätning inom stad, stadsliknande samhälle el. tättbebyggt område på landsbygden. SvAffärslex. (1948).
-KOSTNAD. SFS 1918, s. 649. Tomtkostnad .. (dvs.) kostnad för anskaffande och iordningställande av en tomt. TNCPubl. 89: 188 (1988).
-KÖP. (tomt- 1881 osv. tomta- 1730. tomte- 1578) [fsv. tomta köp] köp av tomt; jfr mark-köp, sbst.1 2SthmTb. 6: 39 (1578). Tillrustningarna till det förestående bygnadsarbetet .. vidtogos omedelbart efter tomtköpets afslutande. TT 1881, s. 75.
-LEGA. (tomt- 1862 osv. tomte- 1575) [fsv. tomta legha] (utom i skildring av ä. förh. numera bl. i Finl.) tomtöre; jfr lega, sbst.2 2 a, o. grund-lega. 2SthmTb. 4: 574 (1575). FFS 1966, s. 564.
-LINJE. (numera bl. tillf.) tomtgräns. Wil någon .. hafwa sten-mur, får han den samma innom sin egen Tomt-linea upsättia. PH 2: 1286 (1736). SvLantmät. 2: 231 (1928).
-LYCKA. (tomt- 18331844. tomte- 18291865) (†) tomtebolycka. Forssell o. AAGrafström 51 (1829). Fort svenner! Fyllda bägarne kring laget, / Till önskan ljudelig för tomtelycka / Uti det ädla parets unga bo! Hedberg Bröll. 57 (1865).
-LÄNGD.
1) (numera bl. i skildring av ä. förh.) register l. förteckning över tomter; jfr längd 8 a o. -bok. ActaOel. 2: 69 (cit. fr. 1817). ActaOel. 2: 69 (1924).
2) (tillf.) längd (se d. o. 1) på tomt. Gårdarnas planerade tomtlängder längs bygatan voro proportionella mot .. åkerarealerna. SvGeogrÅb. 1950, s. 160.
-LÖSEN. (numera knappast br.) inlösen av tomt (jfr lösen I 1 c); äv.: penningsumma som erläggs för inlösen av tomt (jfr lösen I 2). ÅboUnderr. 30 ⁄ 11 1831, s. 4. Tomtlösen .. (dvs.) (kostnad för) inlösen av tomt. SvOrdb. (1986).
-MARK. mark (se mark, sbst.1 3) för tomt(er). Hufvudstadsbl. 14 ⁄ 3 1885, s. 2. Tomtmark för bostadsbebyggelse. RiksdP 1964, 1 K nr 11, s. 87.
-MÅL. (tomt- 18721928. tomta- 16811730. tomte- 17251766) (†) jfr mål, sbst.3 2 b α. Verelius 46 (1681). Vid .. ägoslagens avfattning skulle iakttagas, att åkerjorden och ängen jämte allt, vad till tomtmålet hörde, såsom tomtplatser, trädgårdar och planteringsland, avmättes. SvLantmät. 2: 446 (1928).
-MÄTARE. (förr) syllsättare; jfr tomta-skådare. At Mats snidkar wittnade på sin sotteseng, at thet så i sanning hafuer sigh som tomptmäterna hafua thet afmålat. 3SthmTb. 13: 404 (1622). Ljung EnköpH 1: 280 (1963).
-MÄTNING. (tomt- 1917 osv. tomte- 1842) mätning av tomt; särsk. (i skildring av ä. förh.) om sådan mätning utförd ss. officiell förrättning (äv. innefattande upprättande av tomtkarta); äv. konkretare, om enskild akt av sådan mätning. SPF 1842, s. 63 (konkretare). Tomts gränser fastställas och kartläggas genom s. k. tomtmätning. 2NF 35: 748 (1923).
-NUMMER. tomts nummer (se d. o. 5); särsk. (i skildring av ä. förh.) om sådant nummer i tomtlängd o. d. StatistT 1: 194 (1861). Inom varje församlingssektion .. upptagas de dithörande fastigheterna, tomter i ordning efter kvarter och tomtnummer samt stadsägor i nummerföljd. SFS 1948, s. 1519.
-OMRÅDE~020. om det markområde tomt utgör, tomt; äv.: område med tomter; jfr tomte-rum. 1NJA 1874, s. 71. Spekulationen lägger .. sin hand på väldiga tomtområden. EkonS 2: 640 (1902).
-ORM. (tomt- 1611 osv. tomte- 17461750) [fsv. tomtormber] ormen Natrix natrix Lin., vanlig snok; äv. (o. numera i sht, om ä. förh.) i folktron, om orm (utan särsk. tanke på art) med vissa övernaturliga egenskaper; jfr hus-orm. Forsius Phys. 275 (1611). Tomtormen eller Snoken liknar huggormen .. men har större fjäll på hufwudet än på kroppen. Hartman Naturk. 216 (1836). Från senare svensk folktro kan man notera ”husormen” eller ”tomtormen”, vanligen en snok, som gav skydd åt gården och tur med boskapen och inte fick dödas men väl matades med mjölk. NE 14: 494 (1994).
-PENNING. (tomt- 1655 osv. tomts- 1546) (förr) tomtöre; i sht i pl.; jfr penning 5 n. ArbogaTb. 4: 58 (1546). (Åbo kloster hade) disponerat över 11 sjöbodar .. och 15 kålgårdstomter, för vilka i tomtpenningar inalles erhållits 10 mark 1 öre. Cederlöf FinlPrästEkon. 334 (1934).
-PLATS. (tomt- 1824 osv. tomte- 15901849) för bebyggelse avsedd plats, tomt; jfr -ställe o. tomte-rum. TbLödöse 192 (1590). Byggnad må ej uppföras med mindre tomtplatsen kan anses tillräckligt stor och i övrigt lämpad för den tillämnade bebyggelsen. SFS 1959, s. 1548.
-POLITIK. (numera bl. mera tillf.) (kommunal) politik rörande fördelning l. prissättning o. d. av tomter. GHT 1904, nr 275 B, s. 1. Den kommunala tomtpolitiken .. (har) bidragit till att fördyra byggnadsproduktionen. SvD(B) 17 ⁄ 3 1938, s. 4.
-PRIS. jfr pris, sbst.3 I 1. Då afsigten här är att sälja byggnadstomter i en trakt, der tomtpriset redan är ganska högt, bör (osv.). BtRiksdP 1885, I. 1: nr 35, s. 15.
-REGLERING. (tomt- 1848 osv. tomte- 1842) (numera bl. i skildring av ä. förh.) reglering av tomtgränser l. tomtindelning; äv. konkretare, om enskild akt av sådan reglering. SFS 1842, nr 44, s. 31. Regler för tillvägagåendet vid regleringar efter eldsvådor och vid gaturätningar eller tomtregleringar, som påkallades af andra anledningar. Sthm 2: 227 (1897).
-REMSA. om (lång o.) smal (del av) tomt. Ahlström Eldsl. 170 (1879). SträngnHist. 261 (1959).
-RISSLA. (†) växten Lapsana communis Lin., harkål (se d. o. 2) (jfr -ört); äv. om växten Lapsana grandiflora Bieb. Lyttkens Växtn. 104 (1904; om Lapsana grandiflora). Bolin Åkerogräs. 109 (1926).
-RÅ, sbst.1, r. l. f. l. m. (tomt- 1932 osv. tomta- 17341836. tomte- 16301840) [fsv. tomtra] (förr) rå (se , sbst.3 1) som markerade tomtgräns; äv. om rå (se , sbst.3 2) som utgjorde tomtgräns; jfr -rör, -skillnad. Schück VittA 1: 142 (i handl. fr. 1630). Lantmätaren har delvis dragit ut åker- och ängsrårna i väster, så att de korrespondera med tomtrårna. Folkliv 195051, s. 125.
-RÅ, sbst.2, n. (tomt- 1734 osv. tomte- 16201679) (numera föga br.) gårdsrå; jfr , sbst.4, o. tomte 1, tomtegubbe. Schroderus JMCr. 15 (1620). FoF 1933, s. 102.
-RÄNTA. [fsv. tomta ränta] (†) jordränta (se d. o. 4) av tomtmark; äv. om arrendeavgift för tomtmark (jfr jord-ränta 1). Tomtränta af hus på landsbyggden .. är alltid den lindrigaste. Holmbergsson Sartorius 191 (1800). Tomtränta (dvs.) den återstående inkomsten av jord o. andra naturtillgångar sedan samtliga kostnader för deras bearbetande fråndragits. IllSvOrdb. (1964).
-RÄTT. i sht jur. nyttjande- l. besittningsrätt till tomt. SD(L) 9 ⁄ 3 1905, s. 1. Tomträtt (dvs.) nyttjanderätt till fastighet som upplåts för visst ändamål under obestämd tid och mot årlig avgäld i pengar. TNCPubl. 89: 189 (1988).
Ssgr (i allm. jur.): tomträtts-avgäld. (årlig) avgift som tomträttshavare betalar till tomtägare. SvBanklex. (1942).
-bok. SFS 1907, nr 122, s. 1. Tomträttsbok (dvs.) förteckning hos inskrivningsmyndighet över tomträtter. TNCPubl. 89: 189 (1988).
-havare. innehavare av tomträtt. SFS 1907, nr 36, s. 28.
-institut. jfr institut 2 slutet. VL 8 ⁄ 9 1908, s. 2.
-protokoll. (i tomträttsbok ingående) protokoll över tomträttsärenden. SFS 1907, nr 36, s. 28.
-RÖR. (tomt- 1975 osv. tomte- 16361691) röse l. rör (se rör, sbst.4 a) upplagt för att utmärka tomtgräns; äv. (o. i fråga om nutida förh. bl.) om rör (se rör, sbst.3 3) använt för att utmärka tomtgräns; jfr -rå, sbst.1 RP 6: 653 (1636). Tompteröör kunna bestå allenast af en stoor steen uti hwart hörn. SvLantmät. 1: 629 (1691). Jag hade köpt en fritidstomt .. och nu skulle den avstyckas .. Efter middagen skulle de fem tomtrören slås ned i den tjälade marken och det var ett styvt arbete. AsfVatt. 1975, nr 2, s. 27.
-SKALA. (numera bl. i skildring av ä. förh.) om skalan 1:2000 (som främst användes vid kartläggning av tomter). EconA 1807, april s. 35. SvLantmät. 2: 229 (1928).
-SKATT. (tomt- 1867 osv. tomte- 1785) (förr) tomtöre. Bagge Örebro 88 (1785). Andersson SkånH 1: 317 (1947).
-SKIFTE. [fsv. tompta skipte] (tomt- 1726 osv. tomta- 1528c. 1606)
1) (förr) skifte (se d. o. 1 a) avseende tomt(er). Lagförsl. 362 (c. 1606). Redan vid tomtskiftet 1779 framhölls denna plats som trång och obekväm för en herrgårdsbyggnad. Beskow Bruksherrg. 288 (1954).
2) (†) skifte (se d. o. 3) av tomt(er); jfr -byte. OPetri Tb. 225 (1528). Hon och hennes modh(e)r hade giortt itt wenligit och lagligit tompta skipte och bÿtte. 2SthmTb. 3: 244 (1563).
3) (numera föga br.) skifte (se d. o. 15 a) utgörande tomt. Abrahamsson 421 (1726). Torplägenheten består av tre skiften, nämligen tomt- och hemskiftet .. yttre inägoskiftet .. samt skiftet å fyllnadsmarken. PT 1915, nr 219 A, s. 3. 3NF (1933).
Ssg (till -skifte 1; †): tomtskiftes-jord. PT 1896, nr 79 A, s. 4. PT 1912, nr 193 B, s. 2.
-SKILLNAD. (tomt- 1694 osv. tomte- 1648) (förr) skillnad (se d. o. 2 a) mellan tomter; jfr -rå, sbst.1 Ther sättes een steen till sama Tompte skildnatt. GullbgDomb. 17 ⁄ 10 1648. Gränsen mellan kvarteren kunde helt enkelt vara en fast tomtskillnad. Erixon Skultuna I. 1: 641 (1921).
-SKRÄPPA. växten Rumex obtusifolius Lin. (som ofta växer i anslutning till bebyggelse). Tomtskräppan .. har varit berömd såsom användbar vid läderberedning. Nyman VäxtNatH 2: 189 (1868).
-SPEKULANT. jfr spekulant, sbst. 5, o. -jobbare. Carlsson HelaSthm 2 (1911).
-SPEKULATION. spekulation (se d. o. 6) i tomt(affär)er; äv. konkretare; jfr -jobberi. Egendomens centrala läge .. och tomtens betydande utsträckning .. hafva indragit den i tomtspekulationernas hvirfvel. LdVBl. 1890, nr 125, s. 3. PolitÅskådn. 181 (1931).
-STYCKA, -ning. stycka (se stycka, v.2 1 c α) (landområde) i tomter; särsk. (o. numera nästan bl.) ss. vbalsbst. -ning o. i denna anv. äv. konkretare. SFS 1872, nr 19, s. 3. Godtyckliga tomtstyckningar. SvLantmät. 2: 227 (1928). (1915 lät) markägaren .. tomtstycka och försälja ifrågavarande område. Fornv. 1946, s. 196.
-STYCKARE. (tillf.) jfr -stycka. Bogesund är en av de få egendomar i Stockholms närhet .. som ännu är helt orörd av tomtstyckare. Östergren 7: 469 (cit fr. 1938).
-STYCKE. (tomt- 1578 osv. tomte- 15751698) [fsv. tomta stykke] (numera bl. mera tillf.) om mindre tomt l. del av tomt; jfr stycke 2 a. 2SthmTb. 4: 609 (1575). Intet har i Tänkeboken påträffats om hans förvärv från staden av tomtstycket mellan dessa bodar och den nytillkomna Skeppsbron. SErikÅb. 1955, s. 36.
-STÄLLE. (tomt- 1634 osv. tomta- c. 1635. tomte- 16191744) ställe (se ställe, sbst.1 I 1) för l. utgörande tomt; jfr -plats o. tomte-stad. PrivSvStäd. 5: 298 (1619). Tomtställen .. komma att till dem emot lindrige vilkor upplåtas. SPF 1821, s. 11.
-TRÄD. (tomt- 1748 osv. tomte- 1750 osv.) träd som växer på tomt; särsk. (i sht etnol.) om vårdträd. Rudenschöld PVetA 1748, s. 4. Mycket intresse förtjäna åskådningarna om vårdträdet (bo- eller bosträdet, tomteträdet) såsom symbol för gårdens och släktens välfärd, och i en del fall sammanställes gårdstomten med detta träd. FolklEtnSt. 3: 8 (1922).
-UTRYMME~020. (numera bl. mera tillf.) utrymme på tomt; äv.: tomt. Gårdsplan skall upptaga minst tredjedelen af tomtutrymme. Ahlström Eldsl. 163 (1879). De små orterna med billiga tomtutrymmen och små levnadsomkostnader. SvGeogrÅb. 1947, s. 159.
-VÄRDE. värde av tomt. StatistT 2: 25 (1863). Oskäliga tomtvärden har medverkat till att driva hyrorna i höjden. RiksdP 1959, 2 K nr 32, s. 10.
-YTA. yta hos tomt; äv.: yta som utgör tomt(er); jfr -areal. StatistT 1: 195 (1861). En större sammanhängande tomtyta i det centrala Lund. Rig 1978, s. 65.
-ÄGANDE, m. ⁄ ⁄ ig. (†) tomtägare. 2SthmTb. 5: 359 (1578). Matz Schubert moste afstå gården och vplathe honom then gode herre, her Claes Åcheson .. som tomptägenden war. 2SthmTb. 6: 80 (1579).
-ÄGARE. ägare av tomt; jfr -ägande. Tessin Skr. 22 (1761). Tomtägare på fastlandet .. får räkna med att fortsätta betala fastighetsskatt med inberäknad belägenhetsfaktor. GbgP 9 ⁄ 7 1998, s. 30.
-ÖRE. (tomt- 1526 osv. tomte- 15991715) [fsv. tomtöre] (förr) om (årlig) avgift som erlades för nyttjande av (i sht ofri (se d. o. 10 b slutet)) tomt; i sht i pl.; jfr -gäld, -hyra, -lega, -penning, -ränta, -rätts-avgäld. OPetri Tb. 100 (1526). Ända sedan medeltiden har förekommit att städer och fromma stiftelser upplåtit tomter under ständig besättningsrätt mot erläggande av årlig avgift, kallad tomtlega eller tomtören. SvLantmät. 2: 277 (1928). jfr stads-tomtöre.
Ssgr (förr): tomtöre-, äv. tomtöres-avgift. 2RARP 5: 325 (1727).
-järn. jfr järn 1 d. Almquist CivLokalförv. 3: 182 (i handl. fr. 1544).
-rulla. jfr rulla, sbst.1 1. Tomtöresrullor, kyrklängder o. d. Nordén LinkGat. 4 (1915).
-ÖRT. (numera föga br.) växten Lapsana communis Lin., harkål (se d. o. 2); jfr -rissla. Liljeblad Fl. 274 (1792). 2SvUppslB (1954).
B (†): TOMTA-BYTE, -KÖP, -MÅL, -RÅ, -SKIFTE, se A. —
-SKÅDARE. [fsv. tomta skodhare] tomtmätare; jfr skådare 2. JönkTb. 146 (1544). TT 1897, Byggn. s. 87 (om ä. förh.).
-STÄLLE, se A.
C († utom i -bisse, -gubbe, -träd): TOMTE-BISSE, se d. o.
-BOK, -BREV, se A. —
-BUSE. [möjl. ombildning av tomtebisse med anslutning till buse, sbst.1] tomte (se d. o. 1); jfr buse, sbst.1 Rudbeck Atl. 3: 127 (1698). (Spöken kallades busar o.) de som mena sig råda om ens Huus och Hem, eller Tompter, Tomtebusar, Hembusar. Rudbeck Atl. 3: 297 (1698).
-BYTE, -DEL, -DELNING, se A. —
-GUBBE, se d. o.
-KÖP, -LEGA, -LYCKA, -MÅL, -MÄTNING, -ORM, se A. —
-PLATS, -REGLERING, se A. —
-RUM. tomtområde; jfr rum, sbst.3 2. G1R 3: 82 (1526). Ett tompterumm 7 allnar i längdenn. 3SthmTb. 13: 115 (1623).
-RÅ, -RÖR, -SKATT, -SKILLNAD, se A. —
-STAD, äv. -STÄD. [fsv. tomtastadher] tomtställe; jfr stad, sbst.1 3 c. Karanganmeki .. hwilcken platz hadhe warit en gammell tomptestadh. BtFinlH 3: 285 (1553). VgFmT II. 8–9: 186 (1626).
-STYCKE, se A. —
-STÄD, se -stad.
-STÄLLE, -TRÄD, -ÖRE, se A.
D (†): TOMTS-PENNING, se A.
Avledn.: TOMTA, v.1, se d. o.

 

Spalt T 1940 band 35, 2006

Webbansvarig