Publicerad 2005   Lämna synpunkter
TJOSAN ɟω4san1, interj. o. sbst., n., o. adj. oböjl.
Etymologi
[bildning till TJO, interj. o. sbst., efter mönster av HEJSAN o. andra ord på -san (se HEJSAN)]
(vard.)
I. ss. interj., betecknande intensitet l. glädje l. beslutsamhet o. d.; äv. (ngn gg) ss. hälsningsord: hej. Hurra! – Tjosan! .. Jag är så glad .. – Tjosan! Hodell Andersson 70 (1866). I krig ska man inte be om lof. Där är det bara att smocka till. Tjosan, där har du en, och du en och du en. NNisse 1904, nr 43, s. 3. ”Tjosan!” sade han satte en spik mot väggen och dängde till den. Strömberg MannNeg. 179 (1915). Hans hälsning var klassisk. Till och med när han stod på Oljeberget i Jerusalem hördes Jokkmokks-Jokke: ”Tjosan Jesus. Här har du mig.” Expressen 29 ⁄ 1 2004, s. 6.
II. ss. sbst.: glädje l. upprymdhet l. uppsluppenhet; stundom med tanke på agerande o. d.: liv l. ståhej. Törnblom FolkSpad. 164 (1914). Då blir det tjosan och glada refränger .. innan sommaren stänger. MorgP 23 ⁄ 6 1950, s. 6. Så var .. (tacktalet) kultiverat, inget tjosan hejsan där inte. Born RopSten. 146 (1991). När det var som mest tjosan runt Blåvitt stod .. tonåringar på läktarna och sjöng av hjärtans lust. GbgP 30 ⁄ 3 1992, s. 19.
III. ss. adj.: glad l. uppsluppen l. glättig o. d.; folklig. Alla i firman hade kanske inte behövt vara lika tjosan. Idun 1957, nr 43, s. 15. Visst skulle jag gärna slippa se sådan slapp och tjosan underhållning som Klas Klättermus på Dramaten. Expressen 25 ⁄ 7 2000, s. 4. Många tycker det är bra att monarkin blir allt folkligare och mera tjosan. Expressen 5 ⁄ 3 2003, s. 4.

 

Spalt T 1687 band 34, 2005

Webbansvarig