| Publicerad 2003 | Lämna synpunkter |
TELESKOPISK –skå4pisk, adj. adv. -T.
1) motsv. TELESKOP 1: som avser l. hänför sig till l. fungerar ss. teleskop; särsk. dels (i sht astron.) om himlakropp: synlig endast medelst teleskop, dels om synförmåga (hos rovfågel): skarp (se skarp, adj. 10 a) på långt avstånd. Teleskopisk stjärna l. komet. PT 1758, nr 97, s. 3. Inom den vida rymd, som skiljer Mars och Jupiter, hade i början af detta sekel fyra teleskopiska planeter blifvit upptäckta. Frey 1849, s. 461. (Gamarnas) teleskopiska synskärpa. Michanek o. Krusenstierna Beebe Fiske 81 (1939).
2) motsv. TELESKOP 2: som består av i varandra hopskjutbara delar. SD(L) 1896, nr 334, s. 3. Fartyget (karaktäriseras) därigenom, att de båda masterna .. äro fällbara akteröfver, därjämte är skorstenen teleskopisk. VFl. 1912, s. 145. Den nya teleskopiska batongen .. fälls ut med ett kraftigt ljud som kan ha en psykologisk effekt. DN 18 ⁄ 11 1999, s. A5.
Spalt T 737 band 34, 2003