Publicerad 2003   Lämna synpunkter
TASCHA taʃ3a2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING.
Ordformer
(-ch- 1904. -sch- 1882 osv.)
Etymologi
[kortform för TASCHERA]
1) spelt. i biljard, i fråga om spelad boll: träffa (boll) på sidan (så att den förflyttas i vinkel ut från den spelade bollens bana); jfr KUPERA 7, TASCHERA. Under (biljardspelet) .. utspinner sig följande spirituella dialog: .. — Milieu! — Tascha’n! — Cinque! Strindberg NRik. 169 (1882). SAOL (1986).
2) [jfr motsv. anv. av t. tuschieren, ä. eng. tache] (†) i bildl. anv. av 1, med avs. på person: tala illa om, smäda, förolämpa. Han stod på bästa fot med alla sina kamrater utom med rådman Rising, hvilken han taschade, när han kom åt. Melsted Jur. 131 (1910).

 

Spalt T 520 band 34, 2003

Webbansvarig