Publicerad 2002   Lämna synpunkter
SÄLTARE, m. ⁄ ⁄ ig.; anträffat bl. i sg. obest.
Etymologi
[av t. sälzer, sidoform till salzer (se SALTARE)]
(†) person som saltar l. har till uppgift l. yrke att salta. Om förman (vid salteri) beträdes hafva aftvingat någon sältare .. något Spandage, bör han vid hemkomsten det betala. KulturbVg. 3: 168 (1804).

 

Spalt S 16185 band 33, 2002

Webbansvarig