Publicerad 2001   Lämna synpunkter
SÄKRING 3kriŋ2, r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
Etymologi
[jfr ä. d. seckeringe (d. sikring), mlt. sekeringe, t. sicherung; vbalsbst. till SÄKRA]
1) (†) löfte om säkerhet; jfr SÄKERHET 2 e. Gudh nådeligen dät (dvs. att hertig Karl måtte återvända till Sv.) förläne: doch medh frije sääkring förwissat, att icke något fientligit emoth h(ans) f(urstliga) N(åde), och oss Suerigis rijkis inbyggiere .. skall tilfogat blifue. RA I. 4: 681 (1598).
2) (†) motsv. SÄKRA 1, om förhållandet att vara säker l. viss (på resp. om ngt). Min pilars stål, / Såm tyktz i sista Iakt, såm slinta åm sitt mål, / Att man äÿ kunde wäl på däm en Säkring giöra. LejonkDr. 132 (1688).
3) motsv. SÄKRA 3, om förhållandet l. verksamheten l. handlingen att säkra (ngt), göra (ngt) säkert l. säkrare (mot ngt farligt o. d.); äv. konkret(are), om ngt som gör ngt säkert l. säkrare, om ngt som ger säkerhet. Den neurotiska säkringen. Bjerre Själsläk. 165 (1914). (Bilägarna) lämna sina bilar .. på gatan utan eftersyn och utan någon som helst betryggande säkring mot stöld. SvD(A) 27 ⁄ 9 1928, s. 24. Försäkringsrätten (uppbäres) av tvenne grundläggande principer, säkring och farogemenskap. SvJuristT 1949, s. 205. Ringar av torkad jord och grästorv bildade säkringar åt det vingliga fotfästet (på vägen till getterna). Aronson FjärdeVäg. 131 (1950). — särsk. sport. i fråga om bergs- l. isklättring, om förhållandet att använda säkerhetslina l. att gå i rep l. replag. NFSportlex. (1946). Efter detta finsnickeri (dvs. knackande av fotsteg i isen) var vi redo att pröva passagen, en i taget, under ordentlig säkring. MBästFjällfärd 195 (1950). — jfr REP-SÄKRING.
4) motsv. SÄKRA 4, om förhållandet l. handlingen att säkra l. spärra (se SPÄRRA, v.1 6) maskin(del) o. d.; äv. konkret, om säkringsanordning, spärr (se SPÄRR, sbst.3 3). TT 1901, Allm. s. 130. Glöm bara ej att skjuta från säkringen, då man satt upp den gillrade saxen och går bort, ty i annat fall fångar den ej just vidare bra. FoFl. 1912, s. 89. — särsk.
a) (numera bl. mera tillf.) om förhållandet l. handlingen att säkra mutter o. d.; äv. konkret: mutterlås. Uppfinning som avser fullt effektiv säkring av muttrar säljes. SvD(A) 20 ⁄ 12 1918, s. 2. Muttrar och skruvar, utsatta för vibrationer, kunna lossa .. S. k. positiv låsning erhålles med .. Penns säkring. HbVerkstTekn. 1: 382 (1944). — jfr SPRINT-SÄKRING.
b) vap. på (eld)vapen, konkret(are), om anordning l. mekanism för att hindra oavsiktlig avfyrning. Hanens halfspänn är den enda säkring, som finnes på pistolen. TSjöv. 1904, s. 176. I en blink hade jag rest mig från min böjda ställning och stod klar till skott med tummen på säkringen. Sparre Tattarbl. 130 (1923). Dom har ingen normal säkring på den här (pistolen). Guillou Coq 68 (1986).
5) [bet.-utvidgning av 4] el.-tekn. konkret, om anordning l. apparat för skydd mot överbelastning l. överhettning i elektriskt ledningssystem l. elektrisk apparat o. d.; propp (se d. o. 2). Det var alldeles mörkt eftersom en säkring hade gått. HufvudkatalSonesson 1920, 1: 620. I transformatorhuset i Viksjö .. sprungo .. åtskilliga säkringar (under åskvädret). UNT 10 ⁄ 6 1930, s. 1. Att erforderliga reservlampor och säkringar till själva (filmvisnings)apparaten skola medföras är ju självfallet. Förberg SäljFilm 76 (1946). Den del, vari strömbrytningen sker, är utförd som en lätt utbytbar smältpropp, vanligen avsedd att anbringas i fattning i säkringens fasta sockel. IngHb. 3: 495 (1949). — jfr SMÄLT-, SMÄLTMETALL-SÄKRING.
Ssgr (i allm. till 4): SÄKRINGS-ANORDNING~020. konkret(are), om anordning (se d. o. 1, 2) som säkrar l. utgör säkring, särsk. till 4 b, om säkring på (handeld)vapen. Säkringsanordningarna på pistolen äro dubbla. TSjöv. 1904, s. 176.
(4 b) -BLECK. (förr) på handgranat, om bleck (se bleck, sbst.3 2) utgörande säkring. ExInf. 1927, s. 82.
(4 b) -BYGEL. vap. om bygel som säkrar handgranat o. med vars hjälp granaten osäkras före kast. Granaten är försedd med två säkringar: transportsäkring (säkringssprint med dragring), samt kastsäkring (säkringsgrepe och säkringsbygel). BeskrHandgran. 15 (1952).
(4 b) -GREPE. vap. jfr grepe, sbst.2, o. -bygel. BeskrHandgran. 15 (1952). Vid kast faller säkringsgrepen bort, varvid slagstiftet (hanen) tänder fördröjningsnippeln. SoldIMtrl 1969, s. 131.
-MEKANISM. mekanism för säkring, särsk. bildl. Bjerre Själsläk. 162 (1914).
-MUTTER. (numera bl. mera tillf.) särsk. till 4 a: kontramutter, låsmutter. Nerén HbAut. 2: Pl. XVIII (1912).
(5) -PROPP. (numera bl. mera tillf.) propp, säkerhetspropp (se d. o. 2). Nerén (1930).
-RING. jfr ring, sbst.1 2. Nerén HbAut. 2: Pl. XXIV (1912).
-SKRUV. Det är så anordnat, att .. (inställningen av instrumentet) endast kan utföras, sedan säkringsskruven lossats. InstrMätInf. 1918, s. 10.
(4 b) -SLID. (numera bl. mera tillf.) jfr slid, sbst.1 1 b. Då siktet fällts upp, kan säkringssliden föras fram .. Pansarskottet är nu färdigt för avfyring. HbHemvärn. 1: 251 (1950).
(4 b) -SPRINT. vap. jfr sprint, sbst.1 SoldatinstrInf. 1944, s. 69. (Granaten) osäkras .. genom att säkringssprinten dras ut. InfRegl. 1945, 1: 75.
(4 b) -SPÄRR. (numera mindre br.) säkerhetsspärr; jfr spärr, sbst.3 3. Man .. ser nervöst efter .. om studsarens säkringsspärr går tyst och ej hänger upp sig. Knöppel Morg. 27 (1913). Edlund Chandler EneDöd 184 (1952).

 

Spalt S 16124 band 33, 2001

Webbansvarig