Publicerad 2000   Lämna synpunkter
SYRSÄTTA sy3r~sät2a, v.1 -sätter, -satte, -satt, -satt. vbalsbst. -ANDE, -NING.
Etymologi
[av SYRA, sbst.1, o. SÄTTA, v.]
(i fackspr.) göra (ngt) sur l. syrlig; tillsätta syra l. surt l. syrligt ämne till (ngt); särsk. (i fackspr.) med avs. på mjölk l. grädde i samband med beredning av surmjölksprodukter: tillsätta en kultur av mjölksyrabakterier; äv. i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv.; jfr SYRA, v. I 1 (a β). (Sv.) Syrsätt (felaktigt för Syrsatt) .. (t.) säuerlich. Möller (1807). Somliga lägga vid blancheringen något alun .. i vattnet. Andra syrsätta blancheringsvattnet med citronsaft. Grafström Kond. 102 (1892). Fil Dr. Engström .. ansåg, att man endast undantagsvis och då kernmjölk eller sjelfsyrad mjölk icke stode att erhålla borde använda renkulturer till gräddens syrsättning. VL 1894, nr 29, s. 3. Man kan .. ysta genom att endast syrsätta mjölken och får då s k surmjölksostar. Denna metod är numera sällan använd. ModStKokb. 117 (1983). — särsk. (numera bl. tillf.) bildl.; särsk.: göra (ngn l. ngt) sur (surt), fördystra; i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv. äv.: sur. En och annan syrsatt stofil. Kasper 1879, nr 8, s. 1. Alltifrån denna stund (då W. Leche inte invaldes i Vetenskapsakademien) gjorde han allt vad göras kunde för att syrsätta Retzius’ tillvaro och inte utan framgång. Klinckowström Minn. 1: 107 (1933).
Avledn.(i fackspr.): SYRSÄTTLIG, adj.1 som kan förenas med syra. Björkman (1889).
Avledn.: syrsättlighet, sbst.1 (sbst.2 se sp. 15745), r. l. f. Björkman (1889).

 

Spalt S 15743 band 33, 2000

Webbansvarig